Annons
X

Klubbar – den nya tidens semesterblåsning

Utlandssemester, sol, badstränder och kaféer. Och högsäsong för försäljare av semester­klubbar och timeshare som förvrider huvudet på semesterfirare. Försäljningen har antagit nya former. Mari och Peter blev bortkollrade på Kanarie­öarna. Håll huvudet kallt, råder Konsument Europa.

Det största problemet på semesterorterna är numera inte timeshare-lägenheter, utan så kallade semesterklubbar och andra klubbar, och varje år luras turister i Spanien på miljontals kronor, enligt Konsument Europa. Bedragarna finns framför allt på spanska turistorter och lockbetet är, som tidigare vid timeshare-försäljning, skraplotter med fejkade vinster som erbjuds av en trevlig försäljare på strandpromenaden.

Lotterivinsten lockar turisten till ett säljmöte och efter flera timmars kraftfull övertalning får turisten ett förslag på att köpa en timeshare-lägenhet alternativt ett medlemskap i en semesterklubb, reseklubb eller poängklubb. Det ges ingen tid till att i lugn och ro gå igenom avtalet.

Det är precis vad som hände Mari och Peter, som bor i norra Sverige, och som inte vill framträda med efternamn.

I januari i år var de på Kanarie­öarna och kontaktades en dag av en trevlig säljare på väg till stranden. En vinst på skraplotten utlovade en gratis resa men Mari och Peter tackade ändå nej. Varningsklockorna ringde i bakhuvudet.

–Nästa dag kom säljaren fram igen, och den här gången följde vi med, eftersom det var mulet och vi inte hade något annat för oss, berättar Mari. Vi visste ju att man ska akta sig för timeshare.

De förtroendeingivande säljarna
på den tjusiga hotellanläggningen förnekade att det rörde sig om timeshare, nej detta var något helt annat, med möjlighet till billigare resor och några gratisresor till olika anläggningar.

–Under tiden medan säljaren pratade, snabbt och rappt gick det, skrevs kontrakt och vi skrev så småningom på, för 70000 kronor.

Upplägget var komplicerat
, pengarna drogs snabbt från bankkontot, och när Mari och Peter kommit hem till Sverige och började försöka kontakta To Holiday, som firman hette, var det svårt, och de började inse att de kanske hade blivit lurade. Dotterns efterforskningar via internet förstärkte misstanken.

–Inget stämde med vad de sagt och vi fick inga vettiga svar på våra frågor när vi mejlade, berättar Mari. En resa till Kreta som erbjöds var till vanligt charterpris. Vid ett tillfälle ville före­taget ha vårt Visakortsnummer men det lämnade vi givetvis inte ut.

Mari och Peter var medvetna
om att de inte skulle låta sig förledas till något, och ändå blev de lurade. Försäljarna är slipade och har en familjär fasad.

Konsument Europa, en enhet på Konsumentverket i Karlstad, får in runt 300 ärenden per år om semesterklubbar och timeshare. Vanligaste problemet är att man ångrar sig och vill ha pengarna tillbaka, då avtalet som tecknas inte innehåller det som säljaren lovade.

Kan ni hjälpa dem som ångrat sig eller känner sig lurade?

–Både ja och nej, det beror mycket på våra kollegor i landet där anläggningen finns, säger Malin Andersson, jurist på Konsument Europa.

Det klassiska tricket med time­share är att konsumenten lovas att det är en bra investering och att det finns en andrahandsmarknad, men andrahandsmarknaden är nästan obefintlig.

I övrigt sköter sig timeshare-anläggningarna relativt bra numera, sedan timesharedirektivet infördes i mitten av 90-talet, åtminstone vid själva försäljningen, enligt Malin Andersson. 2005 införde medlemmarna i OTE (Organisation for Timeshare in Europe) dessutom en ånger­period på 15 dagar. De så kallade semester- och poängklubbarna ­saknar helt lagskydd.

Sture Hedström är inte nöjd med den timeshareandel han köpte 2003.

–Det var hjärntvätt under en hel dag, säger han. Vi blev trötta och ville ut därifrån, och skrev slutligen på.

Sture Hedström och hans
sambo, som bor i Torup i Halland, var på Rhodos 2003 när de blev lockade till ett säljmöte. Timeshareanläggningen såg intressant ut, med hög standard, precis vad Sture ville ha.

–Vi var trötta på charterresor, med dåliga hotellrum och varierande standard. Så en andel i en timesharelägenhet kunde vara ett bra alternativ till charterarrangören, tyckte vi.

Sture ångrade sig inte från början, men han blev snarare besviken på hur det utvecklade sig.

–Vi betalade 130000 kronor för att bli medlemmar, men sedan började de kräva en årlig förvaltningsavgift på mer än 3000 kronor, som ingen upplyst om från början. Vi fick inte lägenhet på Rhodos som vi blivit lovade utan hamnade på Kreta och inte i den utlovade standarden.

Alla som vägrade betala förvaltningsavgiften, däribland Sture, uteslöts som timesharemedlemmar, men de 130000 kronor han betalat får han inte tillbaka.

–Genomtänkt bedrägeri, de har helgarderat sig, menar Sture.

Han har vänt sig till Konsument Europa men vet ännu inte hur utfallet blir.

Ylva Edenhall

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Mer från Startsidan

Annons
X