Annons
X
Annons
X

Katastrofal brist på lärare

På tio år har antalet årligen utexaminerade matematiklärare mer än halverats. Bara 7 procent av tekniklärarna i grundskolan har tillräcklig utbildning. Siffrorna visar tydligt hur katastrofalt läget är, skriver Peter Gudmundson, rektor vid KTH.

En färsk undersökning från Skolverket visar att bara drygt en tredjedel av lärarnas arbetsdag går till undervisning, skriver Peter Gudmundson, rektor vid KTH.

En färsk undersökning från Skolverket visar att bara drygt en tredjedel av lärarnas arbetsdag går till undervisning, skriver Peter Gudmundson, rektor vid KTH. Foto: INGVAR KARMHED

BRÄNNPUNKT | LÄRARKRISEN

Risken för kunskapsutarmning är direkt farlig.
Peter Gudmundson

Utan behöriga lärare stannar Sverige. Allt färre söker sig till lärarutbildningarna inom ämnesområdena matematik, teknik och naturvetenskap – en trend som pågått i flera år.

Statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram åt KTH talar sitt tydliga språk. Läsåret 2001/2002 utexaminerades totalt 821 lärare i matematik och NO för att undervisa på grundskolans senare år och i gymnasiet. Motsvarande siffra tio år senare var 421, en halvering nästan. Tittar man enbart på matematiklärare är minskningen ännu mer drastisk – från 612 till 255 på tio år.

Visserligen har antalet nyutexaminerade lärare minskat generellt under samma tidsperiod. Men inte alls lika mycket. Om trenden fortsätter finns det snart inga sökande alls.

Annons
X

Till KTH:s nystartade lärarutbildning för högstadielärare i teknik finns exempelvis endast två förstahandssökande till i höst.

Lägg därtill Skolverkets granskning som visar att endast 7 procent av lärarna som undervisar i teknik på grundskolan har tillräcklig utbildning. I gymnasiet är det något fler – 9 procent. Varannan matematiklärare i grundskolan har inte heller tillräcklig utbildning och i gymnasiet är det knappt fyra av tio som har det.

Siffrorna visar tydligt hur katastrofalt läget är. Denna utförslöpa måste vändas. Med tanke på att det handlar om tunga, långsamma processer är det bråttom.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Jag är mycket bekymrad över hur bristen på kompetenta och välutbildade lärare på sikt kommer att påverka Sveriges konkurrenskraft, som en kunskapsintensiv ekonomi. En skola som saknar behöriga lärare inom matematik, teknik och naturvetenskap är förödande.

    Risken för kunskapsutarmning är direkt farlig, eftersom våra företag behöver framtida kompetens för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Vi måste värna återväxten av framtidens innovatörer och entreprenörer.

    Det är märkligt hur lätt vi kan släppa på kraven när det gäller utbildade lärare till våra barn som ska forma framtiden för oss alla. Ingen skulle väl komma på tanken att anlita någon som inte är utbildad tandläkare vid tandvärk? Varför ska kraven vara lägre när det gäller barn och ungdomar och deras utbildning?

    Ett viktigt problem i sammanhanget är att många utbildade lärare väljer att inte jobba som lärare, utan lockas av arbete utanför skolans värld. På KTH har vi en kombinationsutbildning som ger examen som både civilingenjör och ämneslärare. Studenterna är nöjda med utbildningen och de är efterfrågade på arbetsmarknaden, men många väljer trots det en annan karriär än lärare.

    Förklaringarna till att läraryrket inte lockar så många som behövs är givetvis flera. Lönen, arbetstiderna, arbetsmiljön och den växande administrativa bördan är några av dem.

    En undersökning från Lärarnas Riksförbund 2011 visar att lärarlönerna släpar efter dels i jämförelse med andra akademikeryrken, dels i relation till kollegor i andra europeiska länder. Ingångslönen för en lärare ligger på 23000 kronor i månaden i snitt och slutlönen hamnar runt 33000 i snitt. Ingångslönen för en civilingenjör är ungefär 10000 kronor mer och slutlönen 25000 kronor mer.

    En färsk undersökning från Skolverket visar att bara drygt en tredjedel av lärarnas arbetsdag går till undervisning.

    Konsekvenserna av en otillräcklig utbildning av lärare inom matematik, teknik och naturvetenskap kommer långsamt och smygande redan nu. Vi ser oroväckande tendenser i internationella jämförelser som exempelvis Pisa-undersökningar där Sverige faller i rankningen. Kommer KTH och andra universitet och högskolor att i framtiden kunna rekrytera ungdomar med tillräckliga grundkunskaper?

    Jag vet att det inte finns vare sig enkla eller snabba lösningar. Men jag vet också att lärarna är det viktigaste vi har. Det är där vi måste börja.

    Flera aktörer måste samverka: stat, kommun och lärosäten samt näringsliv. Kommunerna har ansvaret för skolan, men jag ser inga tendenser till större förändringar. Staten har i slutänden ett ansvar för att utbildningssystemet i Sverige är internationellt konkurrenskraftigt och hållbart. Alla aktörer måste vara med för att kunna vända utvecklingen.

    KTH stöttar gärna en utveckling som uppmuntrar till ökad koppling mellan lärare och forskning och utveckling. En koppling som är betydligt starkare inom många andra yrken, till exempel civilingenjörer. Att i högre grad kunna erbjuda lärare möjlighet att forska på deltid kan vara ett sätt. Det kan stimulera och öka både idé- och kunskapsutbytet mellan näringslivet, universitetsvärlden och skolan, vilket skulle gagna oss alla.

    Vi på KTH är beredda att göra vad vi kan för att utveckla det här samarbetet.

    För att snabbt få fler behöriga lärare på plats tror jag också på att starta attraktiva omskolningsprogram till lärare från andra yrkesgrupper, exempelvis ingenjörer, naturvetare och matematiker. En förutsättning är dock att det inte ska behöva innebära stora ekonomiska uppoffringar för dem som ska rekryteras.

    Det finns som sagt inga snabba lösningar. Även om vi skulle lyckas vända intresset för lärarutbildningar inom matematik, teknik och naturvetenskap kommer det dröja många år innan det får fullt genomslag. Därför måste vi agera nu. Tiden håller på att rinna ut.

    PETER GUDMUNDSON

    rektor Kungliga Tekniska högskolan (KTH)

    Mer debatt om matematiken i skolan:

    Annons
    Annons
    X

    En färsk undersökning från Skolverket visar att bara drygt en tredjedel av lärarnas arbetsdag går till undervisning, skriver Peter Gudmundson, rektor vid KTH.

    Foto: INGVAR KARMHED Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X