Annons
X
Annons
X

Känslokrock inför 11 september

Glåporden haglar på trottoaren. ”Trångsynta jävel” åt ena hållet. ”Har du hört talas om ­yttrandefrihet?” åt det andra. För första gången sedan USA skakades i grunden i sin supermaktstrygghet av ­terroristattentaten 2001 märks en politisering inför ­årsdagen 11 september.

Huset med en stängd kappaffär i bottenvåningen ser ut som tusentals andra anonyma nedgångna fastigheter på Manhattans tvärgator. Bakom fasaden inryms en muslimsk bönelokal, och en maning om att skicka pengar till översvämningsoffren i Pakistan sitter tejpad på dörren.

Ingen hade just några invändningar mot ambitiösa planer på ett 14 våningar högt muslimskt center här förrän helt nyligen. Men de senaste veckorna har protesterna mot – och för all del, försvaret av – centret så nära Ground Zero satt igång en intensiv debatt om religionsfriheten i ett USA som är i krig i två muslimska länder.

–Imam Rauf säger att han bygger broar men min tolkning är att han bränner broar, konstaterar mannen som fyller i några detaljer på målningen i bjärta färger på ett staffli han ställt upp utanför det som ska bli Cordoba House.

Annons
X

–Kalla mig John Q Public, säger han bara eftersom han anser sig företräda ”allmänheten” och inte vill uppge sitt namn.

Alla som passerar stannar till och tittar på tavlan. En del håller med om tolkningen och tycker att det är en skymf mot USA att förlägga ett muslimskt center här. Andra hänvisar till tolerans och traditionen att ta emot människor som tvingats lämna hemlandet för att kunna utöva sin tro – och att det är ofattbart att kristna fundamentalister, som den numera världsberömde pastorn i Florida med sina planer på Koranbränning, tar till samma taktik som muslimska fundamentalister.

–Jag är inte emot moskén, gott folk, ropar John Q Public, men han är emot placeringen just här, en åsikt som delas av nära 60 procent enligt en mätning gjord av tankesmedjan Pew där det dock framgår att 76 procent var för moskéer i sin egen hemtrakt.

Adressen, 51 Park Place, ligger två kvarter norr om platsen där de störtade tvillingskraporna World Trade Center stod. Lyftkranar rör sig över det nu staketomgärdade området och istället för nyfikna turister vimlar det av byggarbetare.

–Jag har alltid velat arbeta här, säger en av dem, Ray Hill, som var på väg in till jobbet den där klara septembermorgonen för nio år sedan men som fick vända när broar och tunnlar spärrades av – och sedan såg resten av händelseförloppet den fruktansvärda dagen på tv hemma i New Jersey.

Hela området ser helt annorlunda ut än det gjorde bara förra året. Efter attentaten gapade en mörk djup grop här, medan mer eller mindre storstilade projekteringar gjordes. Från och med nu fram till 2020, uppförs vad som ska bli nya kvarter med museum och monument över de döda, kontorsskrapor, kulturinrättningar, pendeltågs- och t-bane- central.

– Ingen efterfrågan. Inga leveranser, svarar en handfull gatuförsäljare på frågor om vart de för inte så länge sedan obligatoriska souvenirerna från World Trade Center tog vägen.

Detta tyder på att de smärtsamma minnena börjar blekna och det är, kanske, därför som fler aspekter tas upp. Släktingar till dödsoffren, vars namn kommer att läsas upp idag precis som tidigare år, är inte eniga i frågan om centret.

Muslimer som känt sig pressade hade redan planerat att hålla igen med firandet av högtiden Eid al-Fitr i slutet av fastemånaden ramadan som iår råkar sammanfalla med 11 september.

Men i och med bråket kring Ground Zero-moskén bestämde sig släktingar till muslimska dödsoffer för att träda fram. Det som i alla fall var stöd och medkänsla då, har nu förbytts i misstänksamhet, framhöll en av dem.

Imamen och initiativtagaren till centret Feisal Abdul Rauf, som befunnit sig på resa i två månader, bröt sin långa tystnad i onsdagens New York Times. Han fastslog att det inte blir tal om att flytta projektet som en del kompromissvilliga föreslagit.

–Vårt namn, Cordoba, inspirerades av den spanska staden där muslimer, kristna och judar levde tillsammans under medeltiden i en period av kulturella framsteg skapade av muslimer, skrev Feisal Abdul Rauf som sedan poängterade att det enda sättet att överbrygga motsättningarna mellan muslimer och icke-muslimer är att ta itu med dem på ”ett multireligiöst och multinationellt sätt”.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X