Annons
X
Annons
X

Kåkstäderna breder ut sig i Stockholm

Runt om i Stockholm växer kåkstäder upp befolkade av fattiga EU-migranter. Sociala myndigheter bedömer att det nu finns totalt ett 30-tal aktiva bosättningar i huvudstaden. Men det är inte tiggande romers situation som oroar mest.

Kåkstäder vid Högdalen där fattiga EU-migranter bor.

Kåkstäder vid Högdalen där fattiga EU-migranter bor. Foto: LARS PEHRSON

Det är tomt bland husen. Eller husen är kanske att säga för mycket. Med hjälp av plywoodskivor, plast, gummibåtar och byggmaterial har ett 20-tal skjulliknande byggnader snickrats ihop nära spåren vid Högdalen i södra Stockholm. Här handlar det inte om husvagnar eller tält, flera bostäder har kaminer och enkel isolering. En typ av bostäder som man kanske snarast associerar till en kåkstad i Afrika.

Ingen är hemma, men upphängda byxor, bänkar med stekpannor och högar av skräp skvallrar om att lägren är fulla av liv på kvällarna.

Gisela Bergfors i socialtjänstens uppsökargrupp besöker regelbundet boplatserna i Högdalen.

Annons
X

– Man blir så berörd över att människor bor på det här viset i Sverige i dag. Det är misär och en sanitär olägenhet. Det finns inte rinnande vatten, ingen toalett och risken för brand är stor. Det är oroväckande att det gått så långt som i Högdalen och blivit så permanent, säger hon.

Totalt räknar de sociala myndigheterna i Stockholm med att det nu finns ett 30-tal boplatser runt om i Stockholm där människor sover i kojor, skjul, friggebodar, tält eller husvagnar. Flest finns det i Rinkeby, Kista, Högdalen och Flemingsberg. Gisela Bergfors konstaterar att människor i alla tider har bott på liknande sätt. Oftast har det handlat om amfetaminmissbrukare som levt utanför samhället.

– Men de har blivit färre. För fyra–fem år sedan började vi uppmärksamma hur personer från andra EU-länder bosätter sig här. Antalet boplatser har ökat de senaste åren, säger Gisela Bergfors.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Allemansrätten täcker inte boplatserna. Det är markägarna som får avhysa bosättare, om de vill, med hjälp av kronofogden och polisen. Men ofta flyttas bara bosättarna.

    Efter att socialtjänsten flaggade för att personer for illa förra året tillsatte politikerna extra resurser. Det ledde bland annat till att ett härbärge för hemlösa EU-migranter öppnade i Hjorthagen. Men enligt Gisela Bergfors är det alltid runt tio personer som inte får plats.

    Hon säger även att det i första hand inte är de tiggande romerna hon är orolig för.

    – Det är fattiga människor som kommer hit för att de inte får jobb. Men de har ofta ingen annan social problematik och kommer hit med sina familjer. Det är ganska resursstarka personer som tar tag i sina liv, säger Gisela Bergfors.

    De som har det ännu värre är personer från andra EU-länder, som Polen och Lettland, som kommer hit, jobbar lite svart, är hemlösa, och inte syns i stadsbilden.

    – De har ofta kraftiga missbruksproblem och psykiska problem som de inte behandlas för. De har inte rätt till någonting eftersom de inte har uppehållsrätt och får inte komma till härbärget heller, eftersom man inte tar emot personer med missbruksproblem, säger Gisela Bergfors.

    Hon anser att det gäller att agera nu.

    – Risken är att det blir större och större och mer permanent om vi inte gör något åt det nu.

    Annons
    Annons
    X

    Kåkstäder vid Högdalen där fattiga EU-migranter bor.

    Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 2

    Kåkstäder vid Högdalen där fattiga EU-migranter bor.

    Foto: LARS PEHRSON Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X