Annons
X
Annons
X

Journalisterna måste bidra till att nyansera

Journalisterna har del av ansvaret för polariseringen när det gäller frågor om migration och flyktingar. Inför det extra valet i vår krävs att migrationspolitiken inte enbart reduceras till en fråga om ja eller nej till invandring. Det skriver Mats Ekström, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Mats Knutson och Anna Hedenmo på SVT höll i mycket av valbevakningen inför valet hösten 2014.

Mats Knutson och Anna Hedenmo på SVT höll i mycket av valbevakningen inför valet hösten 2014. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

BRÄNNPUNKT | EXTRAVALET

Journalister och politiker har nu ett stort ansvar för den agenda som skall dominera debatten.
Mats Ekström

Vi är på väg in i en ny valrörelse. Det finns anledning att känna oro för hur frågor om migration och flyktingmottagande kommer att debatteras. Under valrörelserna 2014 reducerades detta till en i huvudsak endimensionell fråga: ja eller nej till en minskad invandring. Detta har spelat Sverigedemokraterna i händerna. Dominerande medier och politiska ledare bär ett ansvar för detta. Nu finns tid att tänka till. Är det en upprepning på denna debatt vi vill ha inför extravalet 2015?

Under valrörelserna gjorde Sveriges Television och TV 4 gång på gång invandring till en debatt mellan två politiska alternativ. På ena sidan bordet stod SD. De debatterar med den ena politikern efter den andra. SD vill minska invandringen men inte de andra. SD vågar diskutera en mer restriktiv politik men inte de andra. Väljarna erbjuds två alternativ. Man kan nästan tro att SD representerar 50 procent.

Annons
X

Varför ser vi så sällan debatter om migrations- och flyktingpolitik mellan de andra partierna? Finns det inga andra aspekter att debattera?

Journalistiken har en del av ansvaret för denna endimensionella polarisering. Det handlar om hur nyheter inramas, hur debatter regiseras. Ett exempel från våra studier av valrörelser (Aktuellt 7 maj 2014). Rubrik: ”Ska Sverige ta emot fler eller färre invandrare. Debatt ikväll mellan Gustav Fridolin och Jimmie Åkesson”. Debatten föregås av en redovisning av en Sifo-undersökning, röster från allmänheten (för eller emot), forskare diskuterar resultat från studier där man frågat allmänheten om man anser att det finns för många utlänningar i Sverige eller inte. Inslaget ger en positiv bild av invandringen. Men det är perspektivet på flyktingpolitiken som är det problematiska. När samma Sifo togs upp i Gomorron Sverige var rubriken: ”Så tycker väljarna om invandringspolitiken”. Politiken är lika med för eller emot. Forskare konstaterade att det är så här opinionen ser ut.

Det produceras mycket bra nyhetsjournalistik. Granskning av partierna är viktig och SD har granskats. Intervjuer där journalister ställer skarpa kritiska frågor och gör vad de kan för att ifrågasätta SD:s invandringspolitik motverkar inte den ensidiga polariserade bilden av vad invandringspolitiken handlar om.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De politiska partierna har ett ansvar för den politiska debatt som etableras. Kanske vore det bättre om vissa politiker bidrog till att förändra den politiska agendan och det offentliga samtalet om migration istället för att bombardera SD med anklagelser om rasism.

    Socialdemokraternas beskrivning av SD som nyfascistiskt parti ledde till ordkrig i medierna. Detta med hjälp av en typisk ”pull-quote journalistik”. Slagkraftiga citat skapar dramatik, det är en enkel journalistik som passar för löpsedlar, rubriker och nyheter i mobilformat. Ordkrigen erbjuder SD enkla poänger och de bidrar till att cementera den endimensionella frågan om invandring: för eller emot, etablissemanget mot det folkliga SD. Men vi blir knappast klokare som medborgare av detta.

    Forskare och opinionsinstitut har ett stort ansvar. I mätning efter mätning ställs frågan till allmänheten om man anser att vi skall ta emot fler invandrare/flyktingar eller inte. Mätningarna kommenteras av journalister, forskare och politiker. Men vilka andra frågor kan vara intressanta att höra allmänhetens inställning till?

    Nyhetsjournalistiken gör också sina egna mätningar inom ramen för samma diskurs. Den 10 december toppar Aktuellt med nyheten att varannan moderat kommunalpolitiker (i en enkät de gjort) vill minska flyktingmottagandet. Sprickor inom partierna är tacksamma nyheter. Moderaternas relation till SD intresserar mot bakgrund av det vi vet om hur väljarna rört sig mellan dessa partier. Frågan är inte ovidkommande. Men rapporteringen är med att ange vad vi som väljare i grunden har att ta ställning till. Vi har två alternativ. SD erbjuder det ena.

    Det är det vardagligt enkla och skenbart oskyldiga som gör denna diskurs så inflytelserik och samtidigt attraktiv för nyhetsjournalistik och mediedebatter. Diskursen har institutionaliserats genom medierna, de politiska ledarnas deltagande, opinionsinstituten och forskarnas analyser av andras och egna mätningar. Vetenskapen bidrar till att göra diskursen objektiv och närmast självklar.

    När migrationspolitik reduceras till en fråga om ja eller nej till minskad invandring, kan SD framstå som ett av två rimliga alternativ i en central fråga. I förlängningen riskerar detta att bidra till bilden av SD som ett invandringskritiskt snarare än ett starkt nationalistiskt parti.

    Så vad har vi att vänta oss i den kommande valrörelsen? Aktuella opinionsmätningar rapporterar att väljarna ser ”flyktingar och invandring” som en allt viktigare fråga. Skall vi fortsätta göra flykting- och migrationspolitik till i en fråga om ja eller nej till minskad invandring och ja eller nej till SD? En överväldigande majoritet av riksdagens mandat ligger hos partier som är för en generös migrationspolitik. Det vore rimligt att oftare få höra dessa partier diskutera hur vi på bästa sätt genomför en sådan politik.

    Journalister och politiker har nu ett stort ansvar för den agenda som skall dominera debatten. Frågan är inte om migrationspolitik skall diskuteras utan hur och med tyngdpunkt på vilka frågor. Det handlar om de val som journalistiken gör när valrörelsen nu skall planeras med satsningar på olika programformat. Det handlar om de beslut som fattas på nyhetsredaktionernas morgonmöten. Det handlar om vilka intervjuer man väljer att göra och vilka frågor man väljer att ställa.

    MATS EKSTRÖM

    professor i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet

    Senaste debattartiklarna om politiska krisen:

    Annons
    Annons
    X

    Mats Knutson och Anna Hedenmo på SVT höll i mycket av valbevakningen inför valet hösten 2014.

    Foto: FREDRIK SANDBERG/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X