Annons
X
Annons
X

Journalisterna gav Reinfeldt fördel i valet

En granskning av journalistiken före valet visar att alliansen och statsminister Fredrik Reinfeldt gynnades av medierna i både bild och text. Vid en jämförelse mellan den skrivna journalistiken och bilderna är bildjournalistiken mer objektiv, skriver magisterstudenterna Camilla Björk och Charlotta Wadenbrant, som presenterar sin studie idag, ett år efter valet.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt, partiledardebatt i SVT. Nu är tidningarnas bilder av valet granskade.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt, partiledardebatt i SVT. Nu är tidningarnas bilder av valet granskade. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | MEDIERNA

Tidningarna kunde ha gjort ett bättre jobb, eftersom resultaten pekar på tydliga tendenser både vad gäller brister i objektivitet och balans innehållsmässigt.
Camilla Björk och Charlotta Wadenbrant

Bildjournalistiken var mer objektiv än de skrivna artiklarna i rapporteringen från valrörelsen 2010. Det visar en unik studie av hur de politiska blocken framställdes i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet genomförd på Uppsala Universitets institution för informatik och media. De två blocken fick ungefär lika mycket utrymme i tidningarna, men själva framställningen gynnade alliansen, en utveckling som ökade ju närmare valdagen kom. Studien visar samtidigt att bildjournalistiken står sig bättre ur ett objektivitetsperspektiv än de skrivna artiklarna.

I dagarna är det ett år sedan det senaste riksdagsvalet. Pressens roll i informationsspridningen och granskningen av de politiska alternativen i valrörelsen har analyserats tidigare men märkligt nog har ingen studie genomförts av hur bildjournalistiken levt upp till pressens etiska regler om att ge en korrekt och allsidig nyhetsförmedling. Än märkligare blir detta mot bakgrund av bildens växande betydelse i nyhetsförmedlingen.

Den studie vi genomfört är därför närmast unik och bygger på en ny vetenskaplig metod för innehållsanalys av nyhetsbilder. De fyra rikstäckande tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ingick i undersökningen. Totalt har 128 papperstidningar från den 18 augusti till och med den 18 september 2010 undersökts. Materialet omfattar i sin helhet 408 bilder med kompletterande textanalys av artiklarna. Studien bygger på en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Vi har enbart undersökt de delar av objektivitetsbegreppet som gäller balans och neutralitet.

Annons
X

Resultaten visar att nyhetsrapporteringen inför valet 2010 i Sveriges största dags- och kvällstidningar inte var objektiv. Men studien visar samtidigt att det oftare rådde ett bättre förhållande mellan neutrala, gynnsamma och missgynnsamma bilder i tidningarna än i samma tidningars skrivna bevakning.

Expressen och Dagens Nyheter är mer gynnsamma mot alliansen och Fredrik Reinfeldt än Svenska Dagbladet och Aftonbladet. De rödgrönas framställning i bild är generellt sett neutral och balanserad, men texterna är mer missgynnsamma i samtliga tidningar. Expressen är den tidning som uppvisar störst obalans i sin bevakning. Framförallt Mona Sahlin får en märkbart ogynnsam behandling, både vad gäller bild och text. Antalet bilder och artiklar om Mona Sahlin och de rödgröna är fler antalsmässigt men också mer missgynnande. Fredrik Reinfeldt får i samtliga fyra tidningar en mer gynnsam framställning i såväl bild som text. Dagens Nyheter som förhåller sig relativt balanserat i bildrapporteringen, missgynnar Mona Sahlin främst i text.

Även Aftonbladets och Svenska Dagbladets bilder och texter missgynnar Mona Sahlin. Men hos Aftonbladet får även Fredrik Reinfeldt en mer granskande och ogynnsam behandling, jämfört med i de andra tidningarna.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Våra resultat visar på klara tendenser i bevakningen. Men det skiljer samtidigt mycket mellan hur tidningarna framställt partiledare och partiblock. Resultaten visar också ett mönster. Expressen och Dagens Nyheter är mer gynnsamma mot alliansen och ogynnsamma mot de rödgröna än vad Aftonbladet och Svenska Dagbladet är. I de två senare tidningarna är istället andelen neutrala bilder och texter större. Tendensen bli allt tydligare ju närmare valdagen kommer.

    Utrymmesmässigt är förhållandena mer balanserade. Partiledare och blocken förekommer i princip lika ofta och har fått lika mycket utrymme i tidningarna, vilket tyder på att redaktionerna själva gör medvetna val för att skapa balans för bilder och texter. Bäst ut kommer Aftonbladet följt av Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och sist Expressen när det gäller att ge likartat utrymme för partiledare och block.

    Det finns andra vetenskapliga studier av nyhetsrapporteringen inför valet 2010 och de pekar på samma tendenser och delvis samma resultat som vi funnit. Det som gör vår undersökning unik är fokuset på nyhetsbilden och analys av både bild och därtill relaterad text.

    Det är förvisso glädjande att bildjournalistiken är mer balanserad än den textbaserade valbevakningen eller om man så vill, att fotografen var mer balanserad än den politiske reportern. Och en del av förklaringen till en mer negativ vinkling är givetvis att den ena eller andra granskande parten beter sig på ett sätt att det föranleder en tuffare medial behandling.

    Men det räcker inte för att förklara de tydliga brister i objektivitet och opartiskhet som vår studie visar. Vi menar att tidningarna kunde ha gjort ett bättre jobb, eftersom resultaten pekar på tydliga tendenser både vad gäller brister i objektivitet och balans innehållsmässigt.

    Både åsiktsjournalistik och nyhetsjournalistik behövs för att ge medborgare ett bra underlag för att kunna fatta beslut inför politiska val. Att de olika tidningarna har olika politisk färg på ledarplats där de tydligt talar för sin politiska linje känner mediekonsumenten i allmänhet till. Men om gränsen mellan nyhetsbevakningen och opinionsbildandet suddas ut borde det vara föremål för en bred diskussion där forskare, politiker, allmänhet och framförallt journalister själva reflekterar över konsekvenserna av utvecklingen.

    Utländska exempel som Fox News och Le Monde visar att politiskt hårt vinklad nyhetsjournalistik kan vara en ekonomiskt lönsam strategi. Men risken är att den på sikt skadar förtroendet för hela mediebranschen och tilltron till journalistiken. Vi menar att det i god tid inför nästa val är dags för en grundlig diskussion om den politiska nyhetsjournalistikens framtid.

    CAMILLA BJÖRK

    CHARLOTTA WADENBRANT

    magisterstudenter och författare till studien Bilder av valet

    Mer om studien: www.bilderavvalet.se

    Annons
    Annons
    X

    Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt, partiledardebatt i SVT. Nu är tidningarnas bilder av valet granskade.

    Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X