Annons
X
Annons
X

Jesustron ska inte reduceras till biologi

REPLIK | JESUS

Det är en glädje att få möjlighet att tala om Jesus på debattplats! Som kristna ser vi på Jesus som vår broder, förebild, försonare och den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen (Kol 1:15). Han är med trosbekännelsens ord ”Sann Gud av sann Gud, född och icke skapad”. Som kristen bekänner jag min tro med dessa ord och som teolog är det min uppgift att reflektera över deras innebörd.

Jag har ombetts att säga mer om min syn på jungfrufödelsen ( Brännpunkt 17/10). Det finns två ”diken” som jag tror det är klokt att undvika. Å ena sidan uppfattningen att det måste ha gått till på precis det här sättet som Matteus och Lukas (men ej Markus, Johannes och Paulus) säger, annars fallerar allt. Då villkoras Guds handlande i Jesus Kristus av en viss förståelse av Marias jungfrulighet. Å andra sidan uppfattningen att hela berättelsen om Maria saknar trovärdighet, eftersom det i vanliga fall inte brukar gå till på det här sättet. Även då begränsar vi Gud och förminskar vår tradition.

Intervjun vid hearingen inför ärkebiskopsvalet har återgivits och tolkats på olika sätt i medierna. Det har till och med hävdats att jag ”förnekar” jungfrufödelsen. Det är fel. I intervjun sa jag – visserligen lite tillspetsat – att om man ”tar jungfrufödelsen som en biologisk fråga så har man missat hela poängen”. Detta var inte ett svar på frågan om huruvida under är möjliga. Utan det jag ville och vill betona är att om vi reducerar berättelsen till en biologisk fråga går vi miste om de rika teologiska övertonerna kring Jesus och Maria.

Annons
X

Även historiskt har motivet om Marias jungfrulighet förståtts på olika sätt. Det har framhållits som ett moraliskt renhetsideal, det har använts för att markera Marias särställning och närhet till Gud och det har (förstås) använts i bekännelsen om Jesus som Kristus. Teologins uppgift är att tolka detta på ett sätt som är ansvarsfullt både i förhållande till traditionen och till samtiden. Det är inte detsamma som relativism.

Vi är idag smärtsamt medvetna om hur både Jesu födelse och Jesu död genom historien har använts i destruktiva tolkningar. Vantolkningar av korsberättelsen har inte bara legitimerat dödsstraff och skuldbelagt det judiska folket utan i sina mest extrema former legitimerat Förintelsen. På liknande sätt vet vi att jungfrumotivet har missbrukats för att kontrollera, skambelägga och förtrycka kvinnor.

Det innebär att vi varken kan okritiskt återge en trosföreställning vars tolkningshistoria av kvinnlig sexualitet och renhet är långt ifrån oproblematisk eller simplistiskt förpassa denna del av vår kristna trosbekännelse till historiens skräpkammare. Vi kan och måste ställa oss frågan vad Lukas och Matteus ville säga genom att använda sig av motivet jungfrufödelse som var känt från andra berättelser om ”gudasöner”.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Exakt hur Gud har gått tillväga vet vi inte, men låt oss se Mariagestalten i sin fantastiska rikedom: Kvinnan som säger ett modigt ”ja” till Gud och så banar vägen för kyrkans tro på Jesus som den andra personen i treenigheten. Maria som sjunger sitt väldiga ”Magnificat” (Luk 1:46-55) som blivit en del av kyrkans gemensamma aftonbön. Maria som känner svärdet gå genom sin själ när hon står under korset. Bilden av Maria med sin döde son (Pietàskulpturer) som ett uttryck för yttersta smärta förenad med djupaste kärlek...

    Som kristna ska vi inte blygas över inkarnationens mysterium, inte relativisera dess unicitet utan, som Maria, begrunda det i våra hjärtan. Inte för att vi har ord som räcker till, utan för att detta är större än våra ord.

    ANTJE JACKELÉN

    biskop i Lunds stift

    ”Religionsfrihet bör prioriteras högre”

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X