Annons
X
Annons
X

Isolerade i nätbubblan

FILTRERING. Internet har blivit personligt. Google och Facebook skräddarsyr numera ditt informationsflöde efter vad de tror att just du är intresserad av. Risken är att vi stängs in i små unika nätbubblor där vi bara ser sådant som bekräftar vår egen världsbild.

Foto: KARIN NILSSON

Tiden när vi fick vår information från några få gemensamma källor – morgontidningen, Rapport, fikarummet – är sedan länge förbi. I det enorma informationsflöde som kallas internet blir var och en sin egen redaktör.

På Facebook (halva Sveriges befolkning är med) klickar du på länkar som dina vänner rekommenderar. De som använder Twitter skapar egna flöden från personer de tycker är intressanta. Genom RSS-läsare går det effektivt att följa just de sajter och bloggar du själv valt. Många nyhetsappar till Iphone och Androidtelefoner erbjuder personliga inställningar så att du kan välja vilken typ av artiklar som ska synas – Hälsa, Mellanöstern, Teknologi eller kanske Mest läst.

Du behöver, kort sagt, bara se det som du själv – och personer du känner – tycker är intressant. Resten slipper du helt, till skillnad från i papperstidningen där du måste bläddra dig förbi massa artiklar du finner tråkiga eller tv-nyheterna där du är så illa tvungen att härda ut alla inslag.

Annons
X

Men det slutar inte vid vad vi själva väljer att filtrera bort. De stora internetaktörerna blir alltmer måna om att hjälpa oss på traven. Du må själv välja dina Facebookvänner, men Facebook sorterar deras inlägg i ditt nyhetsflöde på det sätt som Facebook tror är intressantast för dig.

– Det som ligger i topp är alltid personer du interagerar med ofta och sådant som många kommenterat. Det vägs också in vilka sidor man gillar. Just nu är jag med i en ironisk grupp som heter ”Vi som gillar att poka”. Många av mina vänner tycker också att det är festligt och har gått med. Det har fullständigt förstört mitt flöde eftersom Facebook tolkar det som jätteintressant för mig, säger webbutvecklaren Nikke Lindqvist.

Också den helt dominerande söktjänsten Google har sedan ett och ett halvt år infört en ”personalisering” av sökresultaten. Medan sökningarna tidigare var objektiva i bemärkelsen att alla fick samma svar, kan två personer nu få helt olika resultat på samma sökning.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Google samlar på sig enorma mängder information om alla som googlar och använder den för att ”personalisera” sökresultaten. Bland annat kan Google se var du befinner dig, ditt språk, vilken datortyp du använder, hur snabbt du klickar, hur bra du stavar, och så vidare. Om du har ett Googlekonto och Gmail kan Google också använda din personinformation och mejltrafik för att förbättra sökresultaten. Genom ip-nummer och cookies sparar de också all information om dina tidigare sökningar för att ge dig bättre framtida sökresultat – ungefär som nätbokhandlar som rekommenderar nya böcker utifrån vad du köpt tidigare. Hur algoritmerna ser ut är hemligt.

    – Jag träffade nyligen en rörmokare som var jättenöjd med att hans firma kom redan på tredje plats när han googlade på ”rörmokare”. Men det gjorde den ju inte för någon annan. Det var han själv som sökt på sin egen sajt så många gånger att han fått upp den högt i sitt sökresultat, han levde i sin egen nätbubbla, säger Nikke Lindqvist, som jobbar mycket med så kallad sökmotoroptimering.

    Andra internetjättar som Youtube arbetar också med att individanpassa sina sajter. Även nyhetsmedier som Washington Post och Wall Street Journal har börjat experimentera med att låta förstasidan se olika ut beroende på vem som surfar in – exempelvis genom att låta artiklar som besökarens Facebookvänner gillar hamna högre upp.

    Den amerikanska internetaktivisten Eli Pariser varnar i sin nyutkomna bok The filter bubble för att vi snabbt och obemärkt är på väg mot ett internet som visar oss vad det tror att vi vill se, inte nödvändigtvis vad vi behöver se. Istället för att få våra uppfattningar utmanade visas vi bara sådant som är tryggt och bekant.

    – Du får ditt eget unika universum av information som du lever i. Grejen är att det inte är du som bestämmer vad som kommer in, och än viktigare är att du inte ser vad som stängs ute, säger Eli Pariser i ett webbsänt framträdande i föreläsningsserien TED Talks.

    Googles syfte med personaliseringen är förstås tvåfaldigt: Dels vill de leverera sökresultat som gör dig så nöjd som möjligt, så att du ska fortsätta använda sajten. Dels vill de ha bättre information om dig för att kunna sälja träffsäkrare annonser.

    – Om du utnyttjar en tjänst som du inte betalar för är det inte du som är kunden, då är det du som är varan, säger Thore Husfeldt, algoritmforskare vid Lunds universitet.

    Vad hela det personaliserade internet handlar om är redaktörskap, påpekar han. Men det är inte längre människor som gör urvalen, utan de görs i det dolda genom systematisk databehandling. Somliga tidningsredaktörer är kanske både ondsinta och inkompetenta, men de är i alla fall synliga, och det finns etiska regelverk de måste hålla sig till.

    – För mig som dansk-tysk verkar den svenska samhällsdebatten oerhört filtrerad och homogen och bestäms av några få spelare med paternalistiska idéer att skydda offentligheten från vissa åsikter. Men det finns ändå en gemensam sfär där debatten i princip kan äga rum. Personaliseringen leder i stället till en elektronisk harmoni som stänger in mig i en bubbla som gör mig gladare, säger Thore Husfeldt.

    Facebooks ”gilla”-knapp bidrar till trivialiseringen, menar han – det är lättare att gilla en bild på världens fulaste hund än på ett svältande barn i Somalia. Och eftersom en stor del av nyhetskonsumtionen numera sker via länkar på Facebook kommer vi att matas alltmer med det som Eli Pariser kallar informationsskräpmat.

    Alla som störs över att vissa vänner alltid hamnar högt i Facebookflödet trots att de bara skriver struntsaker, eller som utsatts för uppenbart missriktad reklam på Google, skulle förstås kunna invända att personaliseringstekniken är rätt trubbig. Men Thore Husfeldt är övertygad om att kvaliteten kommer att höjas – vilket betyder att våra informationsflöden kommer att skilja sig alltmer från varandra ju längre tiden går.

    – Tidigare talade man med varandra i det offentliga rummet. Det förstörs nu, inte av någon ond vilja utan av algoritmer – algoritmer som jag som algoritmforskare egentligen gillar. Jag är orolig, för det här är tekniskt lätt att genomföra, psykologiskt tilltalar det våra lägsta instinkter att allt handlar om mig, och jag tror att subjektifieringen är skadlig för demokratin. Algoritmer är den starkaste kraften som påverkar informationssamhället. Och den är nästan helt okänd för alla.

    Annons
    X
    Foto: KARIN NILSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X