Annons
X
Annons
X

Får interna direktiv: Ange inte signalement

Polisen i Stockholm har fått interna direktiv om att inte rapportera signalement då det begås brott. Det kan SvD avslöja. I brevet trycker presschefen i Stockholm på att polisen kan uppfattas som rasistisk och att den därför inte ska rapportera signalement till allmänheten.

(uppdaterad)
Övergreppen under We are Sthlm

Foto: Ingvar Karmhed

Vi borde ha skrivit en notis om det, varför det aldrig skedde vet jag inte. Men att det skulle handla om en mörkning, det tycker inte jag.

SvD har tagit del av ett brev som förmedlades internt inom polisen i september i fjol. I brevet beskrivs vilka rutiner myndigheten ska ha kring så kallade händelsenotiser som kommuniceras till allmänheten. Det handlar om allt ifrån lättare trafikolyckor till grova brott som personrån, misshandel och mord.

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Som SvD kunde berätta i går så rapporterades troligen aldrig några uppgifter alls ut om de sexuella massövergreppen på ungdomsfestivalen We are Sthlm i Kungsträdgården i centrala Stockholm via polisens hemsida.

    Annons
    X

    Stockholmspolisens presschef Varg Gyllander sa då att händelserna borde ha rapporterats till allmänheten via hemsidan.

    – Vi borde ha skrivit en notis om det, varför det aldrig skedde vet jag inte. Men att det skulle handla om en mörkning, det tycker inte jag, sa Varg Gyllander till SvD i går.

    I det interna brev som skrivits av presschefen Varg Gyllander och presstalespersonen Carina Skagerlind, som SvD nu tagit del av, framgår ett direktiv om hur händelser ska rapporteras utåt via polisens hemsida.

    Ett av skälen bakom skrivelsen uppges vara att polisen kan uppfattas som rasistisk: ”Kritik framförs ibland mot polisens rapportering kring människors hudfärg. Det uppfattas som rasistiskt. Då polisen inte är rasistisk och heller inte ska uppfattas så, så gäller från och med nu instruktionerna nedan.”

    Man ska inte slentrianmässigt beskriva utseende eller etnicitet för att inte bli misstänkliggjorda för rasism.

    Efter det följer beskrivningar om hur brottsskeenden ska kommuniceras utåt. Vid vardagsbrottslighet, till exempel inbrott och stölder, så ska informationen utåt inte innehålla ”signalementsuppgifter som längd, hudfärg, etniskt ursprung eller nationalitet med mera”, skriver polisens pressavdelning.

    – Vi vill undvika att peka ut etniska grupper som kriminella. Då har vi insett att om vi vill ha in signalement så ska det inte slentrianmässigt skrivas in i våra notiser, säger Varg Gyllander till SvD.

    Finns det några fördelar med att använda signalement?

    – Absolut, det gör det ofta. Men vi har gjort en avvägning om när vi ska använda dessa uppgifter och när det inte ska användas. Man ska inte slentrianmässigt beskriva utseende eller etnicitet för att inte bli misstänkliggjorda för rasism, säger Varg Gyllander.

    Men kan det inte vara bra med ett signalement om någon haft ett inbrott i sin bostad och flera vittnen beskriver en individ med ett visst utseende?

    – Om du fortsätter att läsa instruktionen så säger vi att när vi vill ha in det vi är ute efter så ska vi kunna göra det.

    Men i brevet framgår ju tydligt att ni inte ska gå ut med signalement när det gäller vardagsbrottslighet?

    – Ja, det handlar om att vardagsbrottslighet är vanligt förekommande, då är vår erfarenhet att den här typen av notiser med signalement inte har någon effekt över huvud taget för inkommande tips. Däremot när det är allvarligare brott så har det betydelse, säger Varg Gyllander.

    I brevet framgår även att det finns ett annat regelverk för signalement, det ska dock endast användas av poliser på fältet, menar presschefen.

    – Det är när man tar upp signalement och arbetar polisiärt, men man kan inte överföra det direkt till hur man kommunicerar till allmänheten.

    Och varför kan ni inte det?

    – Det kanske vi kan ibland, men det är inte självklart att de polisiära verktygen är desamma som används när vi kommunicerar till allmänheten.

    I brevet låter det som att ni ger vika för någon slags samhällelig uppfattning om att polisen skulle vara rasistisk och därför inte kan rapportera signalement, får inte det motsatt effekt?

    – Jag har skrivit det jag har skrivit och du får uppfatta det som du vill, säger Varg Gyllander till SvD.

    Det här är ett sätt för oss att hantera den här ganska svåra frågan.

    Det interna brevet är daterat den 15 september 2015, några veckor efter de sexuella övergreppen på ungdomsfestivalen i centrala Stockholm. Enligt Varg Gyllander har brevet inga kopplingar till de händelserna.

    – Nej, det finns ingen koppling till det över huvud taget, jag var inte inblandad i de händelserna alls. Utan det här är en allmän diskussion både hos oss och i samhället med att vi ska vara försiktiga med att peka ut etnicitet. Det har vi fått kritik för tidigare både av journalister och andra. Det här är ett sätt för oss att hantera den här ganska svåra frågan.

    Annons
    X
    Foto: Ingvar Karmhed Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X