Annons
X
Annons
X

Internetfrågorna splittrar partierna i EU

Efter Piratpartiets framgångar i opinionen vill de etablerade partierna nu framstå som internetvänliga integritetskämpar. Men fram till nu har de svenska EU-parlamentarikerna ofta röstat i motsatt riktning – och dessutom inte alltid i linje med sina partier, visar SvD:s granskning.

Inom flera av de etablerade partierna pågår nu diskussioner om upphovsrätt och ett fritt internet. När Kristdemokraternas partistyrelse senast hade möte var integritetsfrågan en av huvudpunkterna. Inom Socialdemokraterna öppnar samtidigt flera ledande politiker upp för att partiet måste ompröva sin politik.

Förra veckan släppte de svenska Socialdemokraterna i parlamentet en rapport om integritetsfrågor i EU. Ipred, datalagringsdirektivet, telekompaketet och handelsavtalet Acta finns bland punkterna som tas upp.

”Vi har blivit allvarligt oroade av den samlade effekten för integritet och rättssäkerhet av den mängd lagstiftning som nu i snabb takt införs”, inleder man rapporten.

Annons
X

Men samma Socialdemokrater som nu oroar sig för utvecklingen inom EU röstade en gång för både Ipred och datalagringsdirektivet. Det visar den genomgång av protokoll och röstlängder i en rad frågor som rör internet och integritet i parlamentet som SvD har gjort.

Datalagringsdirektivet var uppe till omröstning den 14 december 2005. Efter en intensiv debatt och hätska diskussioner gjorde Socialdemokraterna och de konservativa gemensam sak och röstade för direktivet.

De enda svenska parlamentariker som stödde förslaget, som drivits fram av dåvarande justitieministern Thomas Bodström, var fyra socialdemokrater.

Också Ipred fick de svenska Socialdemokraternas stöd när direktivet var uppe till omröstning i parlamentet i mars 2004. Då röstade partiets parlamentariker tillsammans med Moderaterna och en kristdemokrat för förslaget.

– När besluten togs fanns det goda skäl för dem, men nu ser vi hur många olika förslag det faktiskt är. Den här rapporten är en signal att vi socialdemokrater i parlamentet faktiskt är beredda att ompröva vår politik och inte måste vara bundna av våra tidigare ställningstaganden, säger Göran Färm (S).

För Christofer Fjellner är situationen en annan. Som moderat sitter han i den konservativa partigruppen som röstat för både Ipred och datalagring.

Men både Fjellner och andra moderater i parlamentet går ofta emot sin egen partigrupp i integritets- och upphovsrättsfrågor. Ett exempel är förslaget att utöka upphovsrätten för skivinspelningar från 50 år till 70 år - något en majoritet i den konservativa partigruppen stödde.

– Det är väl för att min viktigaste lojalitet är den mot väljarna i Sverige. Jag ägnar mycket tid åt att försöka påverka partigruppen och känner att det är där jag har bäst förutsättningar att påverka. Min partigrupp är ju den största i parlamentet, och får jag med mig dem så gör ju det en enorm skillnad, säger han.

Också Kristdemokraterna ingår i den konservativa partigruppen. Partiets toppkandidat Ella Bohlin är en av få politiker som öppet förespråkat Ipred-lagen.

– I grunden behöver vi en stark upphovsrätt, och det är rimligt att kreatörer som artister, musiker, konstnärer och producenter får tillbaka något när de skapar, säger hon och fortsätter:

– Men det är klart att jag inte älskar alla de här regleringarna som kommit efter 11 september. Ska jag lyfta upp något så är jag väldigt kritisk mot Acta, där tjänstemän suttit bakom lykta dörrar och tagit beslut som politiker borde ha gjort. Och jag är väldigt kritisk till det franska förslaget att kunna stänga av fildelare från internet.

Samtidigt visar SvD:s genomgång att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet ständigt röstat för ökad integritet på internet och nej till inskränkningar. Också Junilistan, Folkpartiet och Centern följer oftast den linjen.

Extern länk: Så rankas svenska parlamentariker i öppenhetsfrågor

openeurope.org.uk

Följ SvD.se om integritetsfrågor

twitter.com
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X