Annons
X
Annons
X
Kultur
Analys

Internet filtrerar fram hat

Internet gör livet lättare, inte minst för dem som önskar att fasa ut sig ur verkligheten och odla en sekteristisk identitet som hämtar näring i paranoida fantasier. Till exempel om man är Anders B Breivik.

På anonyma forum kan extremister dela sina åsikter med likasinnade. Men internet hjälper också till att bekräfta deras världsbild.

På anonyma forum kan extremister dela sina åsikter med likasinnade. Men internet hjälper också till att bekräfta deras världsbild. Foto: GUNNAR LUNDMARK

EXTREMISM

På internet får hundra blommor blomma. Där är yttrandefriheten praktiskt taget obegränsad, likasinnade kan upptäcka varandra och ingen behöver förhålla sig till mediemogulernas och statsapparatens regisserade verklighet. Om du tillhör gruppen som är övertygad om att 11 september var ett insiderjobb, kan du hela dagen läsa inlägg och rapporter från likasinnade. Om ditt enda intresse är lantbrukspolitik i Indien behöver du inte lära dig något annat. Och om det är din fasta övertygelse att ett nytt korståg är nödvändigt eftersom muslimerna har planer på att ta makten i Europa, så finns nätsajter här hemma och i utlandet där det dagligen läggs ut nya fynd som bekräftar en sådan världsbild.

Du behöver egentligen aldrig öppna en tidning. Allt du behöver veta och all pålitlig information med relevant vinkling och korrekta fakta ligger ju på dina favoritsajter. En av dem har kanske en länk i menyn som heter ”etnisk diskriminering”, men när du öppnar sidan, finner du – till din lättnad – att den bara länkar till artiklar som dokumenterar att det är en politiskt korrekt lögn att denna slags diskriminering förekommer.

Du kan handla böcker på dina nätsidor, till exempel Bruce Bawers insiktsfulla analys av den muslimska invasionen av det sovande, naiva Europa, Bat Ye’Ors inflytelserika ”Eurabia”, om den kommande kulturkampen och andra informativa böcker av skarpa pennor som Ayaan Hirsi Ali och Oriana Fallaci. Håller du på tillräckligt länge blir du riktigt kunnig!

Annons
X

Det allra bästa med detta lilla hörn – ditt hörn – av internet är trots allt diskussionerna. Här får du nämligen läsa inlägg skrivna av personer som ser världen precis som du själv gör. Du kan svara dem, du kan argumentera om ni är oeniga om detaljer, men först och främst kan ni stödja varandra i övertygelsen om att Norge har hamnat i händerna på femtekolonnare av svaga, naiva multikulturalister som i samarbete med en handfull skenheliga akademiker pratar fånigt om ett samhälle där det finns utrymme för mångfald. Även om muslimerna är den egentliga huvudfienden använder ni mest tid åt att hata den svekfulla eliten.

Eftersom de flesta av er är anonyma, behöver ni inte lägga vikt vid vad ni skriver. Ni kan säga vad ni för ögonblicket känner och bygga upp ert hat, bit för bit, tills ni nästan spricker. Som Arne Anka så vackert uttryckt det: ”Att tänka innan man talar är som att torka sig i röven innan man skiter”. Allt uppdämt hat mot det etablerade Norge, alla idéer om dolda sammanhang i geopolitiken, all hets som du samlat på dig mot namngivna personer får ett naturligt utlopp här. Och du får stöd. Kamratskap. Virtuella klapp på axeln. Sällan eller aldrig möter du dina vänner ansikte mot ansikte men det värmer likväl att känna att du hamnat bland likasinnade. Från och till skickar du ett hatfullt, vagt hotfullt mejl till en av de politiskt korrekta idioterna, bara för skojs skull, för att se om han svarar.

Du använder hursomhelst en hotmail-adress. Om idioten svarar och försöker diskutera med dig, blir det ännu skojigare. Då skruvar du bara upp aggressionen ett snäpp nästa gång. Ingen kan ju spåra dig i vilket fall som helst. Du är osårbar. Hurra för yttrandefriheten på nätet – hurra för anonymiteten!

”Den nya högerextremismen” är ett problematiskt begrepp. Som den norska säkerhetspolisen nyligen har redovisat, är bara 40 människor i Norge registrerade som medlemmar av högerextrema organisationer. Anders B Breivik var inte medlem av någon sådan grupp. Däremot använde han internet målmedvetet. På ett ställe nämner han sina 7000 Facebook-vänner, och han har bidragit på Document.no, en islamfientlig sajt med 35–40 000 unika besökare i veckan. Vilka de är, och vad de har gemensamt bortsett från ett brinnande hat mot den politiska eliten och muslimerna, är oklart. Men de är definitivt fler än 40. De passar knappast in i vanliga kategoriseringar av högerextremister. De har troligen varken rakade huvuden eller tatueringar. Många är utan tvekan högutbildade med bra jobb. Och de deltar med varierande intensitet i ett löst nätverk, som överlappar andra nätverk, inom och utanför landets gränser, av människor som delar en gemensam världsbild.

Breiviks ”manifest” tyder på bred, men osystematisk och selektiv läsning. Han hade inte tid att se saken från två sidor, och tillät sig väl heller inte att odla något intresse för kubansk historia eller tropiska orkidéer. Med god hjälp från internet (och ”World of warcraft”) gick han allt djupare in i en parallellvärld där gråzonerna är borta, alla frågor har enkla svar, och bara ett fåtal problemställningar kräver uppmärksamhet.

På detta sätt kan internet hjälpa människor med fundamentalistiska böjelser att förverkliga sin potential. Det blir lätt att välja bort information som ger bredd, nyanser, motsägelser och oväntade infallsvinklar. Men det slutar inte där. En färsk bok av Eli Pariser, ”The filter bubble”, visar hur Google, Facebook och andra tunga aktörer på nätet aktivt filtrerar den information vi alla får på nätet. Google finkalibrerar dina sökträffar baserat på information de har inhämtat om dig på andra sätt, som din sökhistoria. Det betyder att om en miljöaktivist och en oljedirektör söker på ”klimatförändringar”, så får de ganska olika träfflistor. Båda får sin världsbild bekräftad. Vi talar här om en mer subtil, och osynlig, version av Amazons ”personliga rekommendationer”.

Man slipper bli överraskad, eller att byta uppfattning, i en sådan värld. Man kan tillåta sig att glida så långt bort från verkligheten att man till sist förlorar den ur sikte.

Anders B Breivik vigde sitt liv åt att bekämpa mångkulturalismen. Förmodligen betraktade han den som ett hot mot den sociala sammanhållningen i samhället. Ordet ”fragmentisering” används ofta om effekterna av mångkulturalismen. Sådan fragmentisering kan inträffa, men det sker inte per automatik. Det beror på hur samhället är organiserat. Däremot är gettoiseringen av nätet och uppkomsten av smala subkulturer med begränsad kontakt utåt, ett recept på fragmentisering och tunnelsyn. Kort sagt ett hot mot den nationella gemenskapen.

Thomas Hylland Eriksen

Annons
X

På anonyma forum kan extremister dela sina åsikter med likasinnade. Men internet hjälper också till att bekräfta deras världsbild.

Foto: GUNNAR LUNDMARK Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X