Annons
X
Annons
X

”Inte helt lätt att vara förälder i dag”

Ge barnet tid. Det är drottning Silvias råd till Victoria och andra blivande föräldrar. Våga tala om droger hemma, innan det är för sent, säger drottningen i en exklusiv intervju med Svenska Dagbladet.

”Största faran med alltför få vuxna omkring sig är att man söker sig till andra ungdomar i samma situation och bildar gäng. Och då är ju tyvärr droger ganska nära, och därmed också gatuvåld”, säger drottning Silvia. Här i östra valvet med Clio (historiens och retorikens beskyddare) och rikskansler Axel Oxenstierna.

”Största faran med alltför få vuxna omkring sig är att man söker sig till andra ungdomar i samma situation och bildar gäng. Och då är ju tyvärr droger ganska nära, och därmed också gatuvåld”, säger drottning Silvia. Här i östra valvet med Clio (historiens och retorikens beskyddare) och rikskansler Axel Oxenstierna. Foto: TOMAS ONEBORG

Tid tillsammans med barnen. Lär känna kompisarnas föräldrar för en samsyn på vad som är okej och inte i utelivet. Våga fråga rakt på sak om ungdomarna ser droger omkring sig.

Den röda tråden i drottning Silvias inställning till hur man förhindrar att ens barn börjar med droger är tydlig: vuxen närvaro. Samtidigt hör vi att Stockholms stad ska satsa fem miljoner kronor nästa år för att bryta en trend med ökat cannabisanvändande bland unga.

– Jag tror inte det är lätt att vara ungdom i dag. Jag tror inte det är helt lätt att vara förälder till dessa ungdomar heller, konstaterar hon när Svenska Dagbladet får en exklusiv intervju på Slottet.

Annons
X

Vi har fått komma på ett villkor: Det ska handla om Mentors arbete, organisationen som drottning Silvia grundade 1994 för att förebygga ungdomars användning av alkohol och droger.

Ibland var svaret ”jamen, de är ju konfirmerade, det är klart att de får dricka vin”.

Enligt Mentor är tillgången till vuxna, inte minst föräldrarna, en av de viktigaste skyddsfaktorerna. Men så är det inte för alla i Sverige, har organisationen kartlagt, och använder begreppet vuxenskolk. Drottning Silvia preciserar det med tidsbrist, att vara alltför upptagen, ofta bortrest. Kanske sköter man kontakten med barnen över mobilen – för att vi i vår tid har en tendens att betrakta de yngre som ”så självständiga”.

– Jag undrar ibland om man släpper barnen för tidigt, säger hon. Vi har statistik på att många känner sig ensamma: de säger att de inte har vuxenkontakt, inte har nån att tala med.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    När hon vill precisera statistiken tar hon fram sina papper, mumlar ”måste ha glasögon också” och läser: ”Var femte barn tycker inte att föräldrarna har tid med dem …”

    – …och det tycker jag är sorgligt, inflikar hon.

    Vi har lotsats över inre borggården till östra valvet, ner genom gången med statyer söderut, in till drottningens besöksrum möblerat med en gustaviansk soffgrupp. Ryggstöd och sitsar är stoppade, träet guldmålat. En antik pendyl slår sprött på hel- och halvslag.

    Informationschefen sitter med och stämmer av att vi följer de på förhand inskickade frågorna. Hur ser Drottningen på vuxenskolk? ”Sorgligt att så många barn tycker att föräldrarna inte har tid med dem.” Har Drottningen själv varit mentor till någon ung människa? ”Nej, bara till dem alla i Mentor” (skratt). Och så det där om hur kungen och drottningen funderade över hur de skulle göra med vin till maten när de fortfarande hade tonårsbarn hemma. Man tänker sig middagsbordet i Drottningholm och undrar: Hur gjorde ni som föräldrar i kungafamiljen i de här frågorna? Pratade ni om alkohol hemma hos er?

    – Oh ja, det är klart. Som i alla familjer talade vi också om det, och då tyckte jag det var viktigt att vi känner varandra, alltså barnens vänners föräldrar. Om vi känner varandra kan vi ha samma principer och dra åt samma håll. Annars är det ju ofta så att barnen säger: ”Visst, men han får och hon får…”

    De säger väl till och med ”alla får”?

    – Ja, skrattar drottning Silvia, ”alla får men inte vi” …Och så blir man kallad gammaldags och så vidare. Det tror jag att alla föräldrar känner igen (skratt igen).

    Hon minns en gång när de skulle ha ungdomsmiddag hemma och vinfrågan kom upp från barnen. Plötsligt behövde de som föräldrar ta ställning till om de skulle fortsätta att servera bara Coca-Cola, vatten, saft – eller om det fick vara lite vin. Så drottningen ringde runt till kompisarnas föräldrar och frågade: Vad tycker ni? Hur hanterar ni den här situationen?

    – Ibland var svaret ”jamen, de är ju konfirmerade, det är klart att de får dricka vin”. Andra sa att ”nej, det tycker vi inte alls”, och några ”ett glas kanske”.

    Från att ha haft ett mer resonerande tonfall låter drottningen nu mer bestämd:

    – Och då kom vi överens om att vid just det tillfället fick det bli ett glas. Och sen var det Coca-Cola.

    Så gjorde ni?

    – Ja, så gjorde vi.

    Även om hennes roll som rikets första dam är unik i Sverige, delar drottning Silvia en mammaroll som hon har kunnat diskutera med flera omkring sig utanför hemmet – med kungaparets vänner eller på olika föräldramöten. Som den gången hon reagerade på att vissa föräldrar inte verkade respektera 18-årsgränsen på uteställen som serverar alkohol.

    – De kunde tycka att det var ganska kul att ett barn kom in nånstans fast barnet inte var 18 år. Vi diskuterade det allmänt då, så att alla skulle vara med i samma båt.

    Nu är inte längre alkohol vanligast bland tonåringar som behöver akut hjälp i Stockholm. I våras uppgav en majoritet av de ungdomar som kom in till Maria Ungdom för behandling att cannabis är huvuddrogen. Under kungabarnens gymnasietid upplevde drottning Silvia inte att det fanns till exempel något hasch i deras skola, men oron, bedyrar hon, den har man alltid som förälder. Ändå.

    – Jag menar – ungdomar rör sig ju, de är hos vänner eller i andras skolor och de går ut och dansar. Det är klart. Även om detta hade vi en diskussion hemma en gång, men då var barnen äldre, faktiskt.

    Hon berättar hur flera av kungabarnens vänner hade varit hos dem, och hur drottning Silvia hade tagit upp frågan om hur det egentligen var med droger när de var ute på kvällarna. En kille hade svarat: ”Jamen, det finns överallt.”

    – Då sa jag: ”Så ni kan se det? Finns det, så att ni verkligen ser att någon tar droger?” ”Jaa”, sa han, ”det finns”. Och jag sa: ”Vad gör du då?” ”Ja, det måste man respektera”, sa han. Och jag sa: ”Vad menar du med det?”

    Drottning Silvia har återberättat replikerna med ett slags metodiskt lugn. Under den sista frågan låter hon fortsatt nyfiket undersökande: Vad menar du med det? Svaret var: Att det är den personens eget beslut.

    Sedan gör hon en paus. Och nu har hon åsikter:

    – Här har det skett en attitydförändring, som jag tycker är väldigt farlig. Förr var det hemligt om någon tog droger eller hasch eller nånting, nu ska man ”respektera” det som hans ”frivilliga beslut”. Jag kommer ihåg att jag frågade: ”Och när tänker du rädda din vän? När det är för sent?”

    Det är inte alltid lätt att ställa de där frågorna, för man vill inte höra svaren.

    – Men det kanske man måste göra som förälder. Man måste verkligen fråga: ”Var är du?” ”Var har du varit?” Det finns ju vissa lokaler som ungdomarna gärna besöker, och jag kan ju inte dem. Jag har inte varit där och kan bedöma – är de okej eller är de … ja, vad vet jag?

    Den här gången bjöd drottning Silvia hem föräldrarna till barnens vänner för att ha en diskussion tillsammans med ”en expert”, en person som visste hur nattlivet i Stockholm såg ut. Som hon minns det blev många av föräldrarna chockade, som hon säger. De hade ju inte haft en aning om var ungdomarna brukade vara.

    – Jag gjorde det också för att vi skulle kunna få en gemensam syn på vad som är okej, och vad som inte är okej. Jag tyckte det var viktigt att alla skulle dra åt samma håll.

    Vi befinner oss på Kungliga slottet, långt från de flesta ungdomars verklighet och det vuxenskolk som Mentor vill engagera sig i. På frågan hur man i en sådan miljö blir trovärdig i sitt arbete mot droger och alkohol svarar drottning Silvia att det snarare handlar om ett ärligt engagemang och att verkligen göra det bästa man kan. Och att inte blunda för problematiken.

    – Är det inte så att vi alla bär ansvar? Jag har aldrig tagit droger, och tror inte det avgör att man är trovärdig eller ej. Eller hur?

    Fanns det droger under Drottningens ungdoms- och studietid, alltså under 1960- och början av 1970-talen?

    – Ja, då var det ’happy hippie-time’ i München, ja. När jag studerade där var det flower power, det var ju den tiden. Och jag… tyckte det var förfärligt. Bland studenterna såg man hur påverkade de var, men också vilket elände det blev. Tragik. Då var det visserligen också andra droger, som LSD.

    Är det någon skillnad mot dagens partydroger och en kanske mer sofistikerad drogkultur?

    – Ja, det finns en kampanj som berättar att det inte är farligt. Man talar om soft drugs och hard drugs, och det tycker jag är fel. Om de säger att hasch eller cannabis är soft drug, så missförstår barnen det, eller hur, och tror inte det är så farligt. Men nästa steg är ganska nära. Det ska föräldrarna förstå.

    Då är vi tillbaka till det förebyggande arbetet – att ungdomarna helst inte ska börja alls. På den omöjliga frågan om det finns något råd som drottning Silvia kan ge tonårsföräldrar i Sverige, kommer svaret blixtsnabbt: ”Att vara närvarande.”

    – Och att tala med sina barn. Det handlar om att bygga upp ett förtroende, och samtidigt informera sig om vad det finns för faror. För farorna finns ju.

    Skulle hon över huvud taget ge Victoria några råd – ja, då är de precis desamma. Sedan preciserar drottning Silvia:

    – Att ha tid med barnet, det är det viktiga. För det går inte att bara plötsligen försöka få den där tiden. Förtroende måste man bygga upp under lång tid.

    Det låter som om Drottningen inte anser att det räcker med ”kvalitetstid”?

    – Precis, så är det. Och det har alltid irriterat mig, säger drottning Silvia och skrattar åt resonemanget: De sa det till mig – att jag har ju ”kvalitetstid”. Men man måste också ha kvantitetstid. För man kan inte samla ihop alla frågor till just den tidpunkt då man vill ha det lugnt och trevligt med barnet. Plötsligt är det bara fullt med frågor och problem… Då blir det inte den kvalitet som man egentligen har hoppats på och önskat.

    Annons
    Annons
    X

    ”Största faran med alltför få vuxna omkring sig är att man söker sig till andra ungdomar i samma situation och bildar gäng. Och då är ju tyvärr droger ganska nära, och därmed också gatuvåld”, säger drottning Silvia. Här i östra valvet med Clio (historiens och retorikens beskyddare) och rikskansler Axel Oxenstierna.

    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 3

    ”Mentorn måste ha fyllt 20 år och blir en tredje vuxenkontakt som är mer neutral än föräldrarna, inte så engagerad med känslorna. Då vågar man öppna sig”, är drottning Silvias erfarenhet av mentorernas funktion. Här i mottagningsrummet i östra längan

    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 2 av 3
    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X