Annons
X
Annons
X

”Inte fel att ta bort Tintin i Kongo”

Nu står Tintin åter på bokhyllorna i Kulturhuset i Stockholm. Men Paul Tenngart, docent i litteraturvetenskap som undervisar om barnlitteratur, tycker inte att alla Tintin-album fortfarande platsar i ett bibliotek som riktar sig till barn och ungdomar.

Kulturhuset beslutade på tisdagen att de borttagna Tintinböckerna på barnavdelningen Tiotretton skulle tillbaka upp på hyllorna. Beslutet från den konstnärlige ledaren Behrang Miri har ”gått för snabbt”, förklarade kulturhuschefen Eric Sjöström.

Kulturhuset beslutade på tisdagen att de borttagna Tintinböckerna på barnavdelningen Tiotretton skulle tillbaka upp på hyllorna. Beslutet från den konstnärlige ledaren Behrang Miri har ”gått för snabbt”, förklarade kulturhuschefen Eric Sjöström. Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX

- När det gäller Tintin i Kongo till exempel så är den väldigt tydlig i sitt uttryck och innehåller åtminstone indirekt värderingar som är mycket problematiska, särskilt när det riktas till barn. Jag kan förstå hur man har resonerat, säger Paul Tenngart som arbetar på litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet.

Du tycker alltså att det första beslutet att ta bort dem var rätt?

– Nja, riktigt så långt vill jag inte gå. Att ta bort alla Tintin-böcker tycker jag är en överdrift. Varje album tycker jag måste värderas i sig. Så bara för att en bok eller album av en författare är problematisk betyder inte det att hela den författaren eller illustratörens produktion är det. Men Tintin i Kongo, den tycker jag nog inte förtjänar sin plats i ett barnbibliotek i dag.

Annons
X

Paul Tenngart poängterar dock att gränsdragningen i sådana här fall aldrig är enkel. Väldigt många böcker i den äldre litteratur uttrycker direkt eller indirekt värderingar som många inte håller med om idag.

– Skärskådar vi det som vi tycker är klassiska barnböcker så är det rätt mycket som är problematiskt. Jag tänker på luffaren i Elsa Beskows första bok om Petter och Lotta med tant brun, tant grön och tant gredelin. Han är ju en ondskefull person som är mörk och är väl beskriven som någon slags tattare, säger Paul Tenngart.

Han nämner andra exempel som de franska böckerna om elefanten Babar där det enligt honom finns tydliga kolonialistiska undertoner och även Astrid Lindgrens Pippi Långstrump i Söderhavet med beskrivningar av pappan som är negerkung på Kurrekurredutt-ön.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Jag förespråkar inte någon slags generell utrensning av dessa men det är viktigt att bedöma sådant här i varje enskilt fall när man köper in nyutgåvor. Man ska vara medveten om att barn- och ungdomslitteratur inte är oskyldiga. Och bara för att något har sålts mycket och hyllats förr så betyder inte det att det är oproblematiskt i dag.

    Finns det inte risk att det blir en slags historierevisionism om man tar bort dem?

    – Jo, det finns det absolut. Och det är ju en poäng också att barn och ungdomar förstår att vår värderingar är våra och andra värderingar hade man förr och i framtiden uppstår förmodligen nya. Så det är jättesvårt att ha en generell princip för det, säger Paul Tenngart och fortsätter:

    – Detta är ju värderingar och stereotypa bilder av människor som har uttryckts, så det värsta är nog att gömma eller glömma bort och därmed inte diskutera det. Men å andra sidan, ska man sprida detta från statligt, eller kommunalt håll. Det är en jättesvår fråga.

    Varför är det speciellt när det gäller litteratur som riktar sig till barn?

    – Jag tycker det är viktigt att inse att det är en skillnad. Litteratur till barn kommer från vuxenvärlden och det går inte att komma ifrån att det därmed sänder normerande signaler från samhället. Det gör det till vuxna läsare också men de har en annan förmåga att se när det inte är neutrala värderingar. Man har bland annat en historisk medvetenhet för om det man läser till exempel har 50 år på nacken eller kommer från en annan kultur. Den känslan för vart det kommer ifrån, vem som skriver och utifrån vilken position, det kan man inte kräva eller förvänta sig av ett barn.

    Paul Tenngart menar att det är viktigt att barnböcker gestaltar en värld som är någorlunda representativ och att det ska finnas en mångfald i karaktärsteckningen i bilderböcker till exempel. Debatten om detta har varit aktuell i och med filmen ”Liten skär och alla små brokiga” av illustratören Stina Wirsén ( läs mer här).

    – Man kan tycka att det vetter mot politisk korrekthet att ifrågasätta sånt här men då tycker jag att man bagatelliserar problemet och litteraturens vikt, säger Paul Tenngart som efterlyser en mer nyanserad och sansad debatt.

    - Jag tycker det är konstigt att det alltid blir uppror, protester och skandaler när något sång här tas upp. Det vore bra med lite mer stillsamma diskussioner kring det istället. Det är viktigt att fundera på sång här på ett grundläggande plan. Det är minsann inte lätt att gestalta världen för barn och det finns risker och fällor som är lätt att hamna i.

    Kulturhusets anseende skadats

    blog.svd.se

    Vad kan du om Tintin?

    quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Kulturhuset beslutade på tisdagen att de borttagna Tintinböckerna på barnavdelningen Tiotretton skulle tillbaka upp på hyllorna. Beslutet från den konstnärlige ledaren Behrang Miri har ”gått för snabbt”, förklarade kulturhuschefen Eric Sjöström.

    Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X