Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Jan Lööf - 75 år av dumheter Inspirerande biografi över egensinnig enstöring

Barnboksförfattaren och serietecknaren Jan Lööf firar 75 år med att motvilligt gå med på att intervjuas i en biografi. SvD:s Erika Hallhagen läser och inspireras av ett mästerstycke i sin genre.

”Jan Lööf – 75 år av dumheter” är en genomgång från barndomen i Trollhättan, vidare till åren på Konstfack och framgången som serietecknare och barnboksförfattare. På omslaget ses Lööf själv som Janos i tv-serien ”Tårtan”.

”Jan Lööf – 75 år av dumheter” är en genomgång från barndomen i Trollhättan, vidare till åren på Konstfack och framgången som serietecknare och barnboksförfattare. På omslaget ses Lööf själv som Janos i tv-serien ”Tårtan”. Foto: Erik Abel

Jan Lööf - 75 år av dumheter

Författare
Genre
Sakprosa
Förlag
Kartago

Det här hade kunnat bli en oerhört navelskådande biografi, en soffbordsbok enbart till för Sveriges samlade akademikerfarbröder och deras närmast sörjande.

Jag är själv där i grannskapet och tassar rätt ofta. Går igång på flygplanspropellrar, raketost och Märklintåg bara för att jag vet att pappa gjorde det. Och som det finns att gå igång på i Jan Lööfs universum. Rullbandspelare, dykarklockor, en gammal Volvo Amazon förklädd till flygplan, zeppelinare, ånglok...

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Hur länge som helst kunde jag som liten studera den fantastiska lilla husön byggd på pålar i "Bergtrollens nya hem", eller genomskärningsbilderna i "Morfar är sjörövare" – när Omars sjörövare simmar under skeppet och borrar hål i det, och när morfar gräver sig ut ur sitt fängelsetorn. Detaljer, detaljer, detaljer – överallt nya saker att upptäcka. Lille Pär springer gråtande iväg i förgrunden i "Sagan om det röda äpplet" medan frukthandlaren och rektorn slåss i mitten av bilden och Bertil pallar den åtråvärda frukten bakom deras ryggar.

    Annons
    X

    I "Jan Lööf – 75 år av drömmar" varvas längre intervjuer med barnboksförfattaren och serietecknaren med korta texter av kollegor och beundrare och mängder av illustrationer av Lööf. Många känner man igen, andra – som skisser, nytecknade bilder och självporträtt skapade i photoshop – är mer unika. Till dem Lööfs karaktäristiska stämma i bildtexterna, den som jag inte visste hur den lät, (för att han tillhör den hemliga typen som inte ofta låter sig intervjuas) men ändå så tydligt känner igen från de egensinniga gestalter han skapat. Till en ungdomsbild på sin far berättar han till exempel: "Jag har alltid fått höra att jag är en retsticka som min far. Det låter oförargligt men inte om man tänker efter. Man måste ha blick för folks svagheter innan man agerar."

    Egensinnighet och envishet är tillsammans med humor högst underhållande drag, men utan Ika Johannessons ledsagande hade det lätt blivit lite för mycket av det goda. Den bilderbokskloss med hans illustrationer som kom 2013 har inget sådant filter. "Hitta på nåt om dom hårda grabbarna på vikingatiden!" hojtar en ilsken jycke på ett uppslag där Lööf skildrar skapandeprocessen. "Och glöm inte att det måste vara lika många tjejer som killar i boken! Annars väntar spöstraff!" ropar en storbystad tik bredvid.

    Ika Johannesson ställer istället motfrågor när författaren och tecknaren häver ur sig något oreflekterat. "Du kanske är lite medeltida ändå, i din kvinnosyn" konstaterar hon efter att han sagt att han inte var mycket för 60-talets mer utåtagerande kvinnor utan föredrog de "finare damerna".

    Man kan vid det här laget tycka att Jan Lööf lite väl mycket har fått klä skott för kulturmannens skeva syn på kvinnlig representation. Det är inte som att han är ensam bland sina tecknande manliga kollegor med att utelämna kvinnor eller ha med dem i biroller som krångliga flickvänner. Martin Kellermans "Rocky" eller Lööfs förebild amerikanen Robert Crumb, som bland annat skapat "Fritz the cat", är två andra exempel. Men det är skönt med en biografi som inte ser genom fingrarna med "Män är från Mars, kvinnor är från Venus"-retoriken.

    Det går snabbt upp för läsaren att det krävs tålamod att intervjua ett sådant egenartat geni som Jan Lööf. Johannesson konstaterar att han alltid känns nyvaken när hon kommer dit, oavsett tid på dygnet. Och att ställa in en träff är aldrig negativt, då svarar han istället glatt att han älskar att skjuta upp saker och ting. Helst ställa in dem helt. Just därför, för det skeva och lite vinda är "Jan Lööf – 75 år av drömmar" en sådan inspirerande biografi, ett mästerstycke i genren. Jag klarar inte av att lämna hans universum när jag läst klart. Istället ser jag om hans och Lars-Åke Kyléns tv-serie "Skrotnisse och hans vänner". Den är lika mästerlig som jag minns den från 80-talet, helt underbara kulisser. Och det jag inte förstod då förstår jag nu, Bertil Enstöring där på sin ö, han som ryar sitt: "Gå härifrån, jag vill skriva på min bok och va ifred!" – bättre självporträtt får man leta efter.

    Annons
    Annons
    X

    ”Jan Lööf – 75 år av dumheter” är en genomgång från barndomen i Trollhättan, vidare till åren på Konstfack och framgången som serietecknare och barnboksförfattare. På omslaget ses Lööf själv som Janos i tv-serien ”Tårtan”.

    Foto: Erik Abel Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X