Annons
X
Annons
X

Inkomstklyftorna för stora tycker de flesta

PENGAR KÄNNS. Inkomstskillnaderna i Sverige ökar – och även missnöjet med dem. På 20 år har medelinkomsttagarna fått väldigt mycket mer pengar att röra sig med, men är ändå inte nöjda med sina löner. Samtidigt har de med lägst inkomst kommit på efterkälken. Idagsidans nya serie handlar om vad som står på lönebeskedet – och hur det känns.

Nyutexaminerade sjuksköterskor som ”vågar vägra under 24 000 kronor”. Vd:ar som kan få både 12 och 69 miljoner kronor i årsersättning. Barn som inte kan läsa vad som står på tavlan eftersom föräldrarna inte har råd med nya glasögon. Icabutiksägare som ger sig själva en månadslön på 400 000 kronor och en svensk som hamnar på listan över Storbritanniens rikaste.

Våren har varit fylld av nyheter om inkomster som upprör, skaver, väcker avund eller imponerar.

Sverige är sig inte riktigt likt vad gäller inkomstfördelning. Om inkomstkurvan 1991 hade en tjock bulle på mitten där många tjänade ungefär lika mycket, så är den i dag uttänjd eftersom många i mellanskiktet har fått höjda inkomster och den tiondel som tjänar mest har dragit iväg rejält.

Staplarna i grafiken ovan visar faktisk förvärvsinkomst 1991 och 2010. Även när man tittar på disponibel inkomst, det hushållen har att röra sig med när skatten på förvärvsinkomster och kapitalinkomster är dragen, så har det skett stora förändringar.

Annons
X

Personer med medelinkomster har fått 30–40 procent högre inkomst efter skatt, justerat för inflation, mellan 1991 och 2010. Den rikaste tiondelen har fått en ökning med 76 procent medan den fattigaste tiondelen bara fått en ökning med 7 procent.

– Det ställer till det för en del barnfamiljer när normaliteten flyttas uppåt. Även om de fattiga inte blivit fattigare så är det svårare att hänga med i det som anses vara självklart och normalt för alla andra. Vi har en alltmer konsumtionsbaserad vardag som gör att man måste ha vissa prylar, till exempel kunna kommunicera med jämnåriga via olika medier som kostar pengar, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

Han lägger sista handen vid en rapport om Malmö, där inkomstskillnaderna ökat snabbare än i övriga landet.

– Andelen vuxna som varken har arbete eller studerar har ökat dramatiskt i Malmö de sista två årtiondena. Jag ska inte avslöja exakta siffror, men de är häpnadsväckande.

Tapio Salonen menar att alla tjänar på ett samhälle som är mer jämlikt. Det skapar en sammanhållning och ett kitt.

– Tränger vi ut människor så långt ut i marginalen att de upplever sig annorlunda så skapar det en svart ekonomi, kriminalitet och mycket annat. Det är mot den bakgrunden vi ska se hur det kommer sig att alla dessa bränder, vandalisering och ökad kriminalitet till stor del är koncentrerad till de fattiga förortsområdena i Sverige. Det finns ett väldigt tydligt samband, säger Tapio Salonen.

Sverige är ett land med små inkomstskillnader jämfört med övriga världen, men samtidigt ett land där inkomstskillnaderna ökar snabbt. 73 procent tycker att inkomstklyftorna är för stora, enligt ISSP-studien 2009. Andelen missnöjda har ökat från 59 procent 1992 då frågan ställdes första gången.

Det är också fler jämfört med 1992 som anser att det finns starka motsättningar mellan rika och fattiga, 36 procent instämde i det påståendet 2009.

– Vi har under 30 år haft en ökad inkomstojämlikhet, oavsett konjunkturer och politiska majoriteter, och det är klart att det får ett långsiktigt genomslag. Debatten om ojämlikhet har blivit starkare under senare år. Vi bor alltmer uppdelat och folk har egna erfarenheter av att se skillnaderna, säger Tapio Salonen.

Kapitalinkomster, till exempel avkastning på aktier eller vinst när man säljer en fastighet eller värdepapper, är den främsta förklaringen till ökade inkomstskillnader enligt rapporten Inkomstfördelningen i Sverige från Studieförbundet näringsliv och samhälle.

– Sen är det också så att vi har fått en mer heterogen befolkning med invandrare. Det är mycket större inkomstskillnader mellan invandrare än mellan infödda. Både toppinkomsttagare och de som har svårt att få jobb kommer till Sverige, säger Anders Björklund, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och en av författarna till rapporten.

Företagsledarjobb har blivit mer internationella vilket driver upp vd:ars löner.

Men vad betyder då ökade inkomstskillnader för människorna i ett land? Några som kraftfullt fört fram de negativa effekterna på bland annat hälsa och kriminalitet är Richard Wilkinson och Kate Pickett i Jämställdhetsanden som blev en av de mest omdebatterade böckerna när den kom ut i Storbritannien 2009.

– Jag tycker att de drar lite för snabba slutsatser eftersom det statistiska underlaget är rätt så skakigt. Det utesluter inte att det de säger är rimligt, jag tror mycket väl att det kan finnas sådana effekter. Det kan också påverka sammanhållningen i samhället på olika sätt och det finns anledning att tro att det kan ha nega­tiva effekter, säger Anders Björklund.

I OECD-rapporten ”Divided we stand: Why inequality keeps rising” framgår att Sverige är ett av de länder där inkomstklyftorna har ökat mest.

– Man måste ha en del inkomstskillnader som visar att utbildning och hårt arbete lönar sig. Men den löneuppgång som skett i toppen i Sverige är väldigt kraftig och personligen tar jag mig friheten att ifrågasätta om de kraftiga inkomstökningarna behövs som incitament. Det är astronomiska belopp i företagens toppar. Jag har svårt att tänka mig att det ska behövas för att få arbetsuppgifterna gjorda på ett bra sätt, säger Anders Björklund.

Personligen tycker han att Sverige kanske gick för långt med inkomstutjämning på 1980-talet när skillnaderna var som lägst.

I modern tid var inkomstfördelningen som jämnast åren 1980 och 1981 och de relativa fattigdomstalen som lägst. Fyra procent av befolkningen hade då en inkomst under 50 procent av medianinkomsten.

– Då hade vi utjämnat på alla tänkbara sätt och det var otroligt höga marginalskatter. Men nu har vi kanske gått för långt åt andra hållet . Man måste vara väldigt observant på den utveckling vi har, säger Anders Björklund.

I den åsikten har han alltså sällskap av 73 procent av svenska folket. Så många anser att inkomstskillnaderna i Sverige är för stora. Det visar en internationell undersökning om social ojämlikhet, International social survey programme (ISSP). I den svenska delen av 2009 års undersökning, som genomförs av Sociologiska institutionen vid Umeå universitet, har drygt 1 100 svenska svarat på frågor.

Vilken inkomst man själv har påverkar synen på inkomstskillnader. Bland dem med inkomster under 20 000 kronor i månaden, samt i inkomstskiktet 20 000 – 30 000, instämmer 80 procent i att inkomstskillnaderna är för stora. Bland dem som tjänar över 40 000 kronor är det bara 30 procent som håller med.

Annons
X
Annons
X
X
X
X
Annons
X