Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Kommentar

Frida Andersson: Ingves sänkning kan ge högre boräntor

(uppdaterad)
Riksbankens minusränta

Riksbankens räntesänkningar har tidigare varit en klang- och jubelföreställning för hushållen. Men festen är inte lika rolig längre; paradoxalt nog kan sänkningen innebära högre bolåneräntor.

Stefan Ingves.

Stefan Ingves. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Den naturliga frågan att ställa sig när vi fick minusränta i Sverige var hur bankerna skulle vältra över kostnaderna för detta på kunderna. Ett år senare är svaret glasklart; vi betalar via våra bolåneräntor.

Det vore förstås ärligare av banken att ta ut kostnaden på sparkontot, men uppenbarligen har bankerna gjort bedömningen att det är svårt ur ett kundperspektiv att där införa minusränta. I stället har flera banker aktivt försökt höja marginalerna på sina bolån den senaste tiden och motiveringen till kunderna har inte sällan varit just "vi har fått ökade kostnader".

Och de har lyckats, vilket tydligt går att se i form av stigande snitträntor i januari. Dagens sänkning av reporäntan till minus 0,5 procent kan paradoxalt nog alltså innebära höjda bolåneräntor för hushållen. Inte Riksbanken emot, får man anta. Kanske lägger det lite sordin på lånefesten.

Hushållen har dock fått ett vapen i sina händer, och det är just snitträntorna. Det vapnet gäller det nu att utnyttja till max. Vilka banker verkar just nu mest villiga att förhandla?

Annons
X

Danske Bank och Skandiabanken ligger bäst till med sina snitträntor. Hör vad du kan få från din bank, säg att du vill ha minst snittet, byt bank om nödvändigt och kom ihåg att snitträntan just är ett snitt. Spelar du dina kort rätt kan du få betydligt bättre än så. Det finns gott om bokunder som slår snitträntorna med råge.

Miljön för sparande blir ännu tuffare efter dagens räntesänkning. Det har gått att få någon procents ränta på sparkonto hos nischbankerna, men det kan vi inte vara säkra på att få länge till. Vill du ha pengarna på sparkonto så kolla på en gång vad du kan få om du binder pengarna i ett halvår eller ett år.

En viktig faktor att ha koll på framöver är inflationen, som Riksbanken inte tycks sky några medel att få upp. Om den förda penningpolitiken har effekt och inflationen stiger så gäller det att ha koll på sparkontot hos storbanken. Om inte banken då är beredda att höja räntorna där från noll så får du i praktiken – just det – minusränta.

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Korta räntefonder blir efter räntesänkningen tyvärr en ännu sämre affär. Och det i ett läge där svenskar flyr aktiefonder till följd av börsoron, för att ta skydd i just räntefonder. Var noga med att välja fonder med låg avgift, för det är just avgiften som gör att de korta räntefonderna riskerar att bli en minusaffär.

    Obligationsfonder kan ha något år till av uppgång kvar, men så fort marknadsräntorna vänder upp så kommer dessa fonder vända ned, så här gäller det att vara på sin vakt. Sparkonto med viss bindningstid kan som sagt vara ett alternativ, liksom blandfonder.

    Hushållen har hamnat ensamma med en illasmakande drink i soffan, utanför dansgolvet. Det blir inte roligare än så här. Och kanske var man inte riktigt bjuden från början.

    Annons

    Stefan Ingves.

    Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X