Till dagens krönika måste jag låna orden, från den fängslade svenske journalisten Martin Schibbye, i det anförande han i tisdags höll i rätten i Addis Abeba. Så här avslutade han sitt oerhört starka och välformulerade anförande:

”Herr domare, jag kom till Etiopien med ett syfte. Att göra mitt jobb, att följa det svenska oljeföretaget. Jag gjorde en grov och allvarlig misskalkylering, jag gick in i Etiopien utan visum. Jag tog en enorm risk. Men att ta de här riskerna är en del av mitt jobb som utrikeskorrespondent. Varje dag blir kollegor till mig skjutna när de går in i konfliktzoner. Vi gör det inte för att stödja någon grupp och verkligen inte för att stödja terrorism.

Jag tar de här riskerna för att jag tror på journalistiken som en positiv kraft, som kan uppmärksamma konflikter för läsare och göra så att läsarna förstår dem. Jag tog en stor risk för att täcka en unik historia och för att komma hem med en unik historia. Tack för ordet.”

Huruvida anförandet och den starka bevisningen för försvaret hjälper vet man inte, i en politiskt styrd domstol. Men det var en enormt viktig programförklaring för dem båda och för denden fria journalistiken.

Både Martin Schibbye och Johan Persson har gjort många reportage för SvD genom åren. I dag publicerar vi tre av Martins reportage i K/resor. De har blivit liggande ett antal månader, i väntan på att han och Johan skulle friges. Men det känns rätt att publicera dem nu, om inte annat för att ännu en gång betona att det är journalistik och inget annat som de står för.

Det alltför utdragna fängslandet av de båda är ett nederlag för yttrandefriheten, journalistiken, Etiopien och för den svenska diplomatin. Den 21 december faller domen i Etiopien. Då måste det sättas en positiv punkt på denna tragiska historia.