Annons
X
Annons
X

Hus kan byggas mer energisnålt

Med tuffare byggnormer skulle energiåtgången i bostäder kunna halveras. Regeringens splittring står i vägen – vi andra är redan överens, skriver Anders Lago, HSB, Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, Sten-Åke Karlsson, Riksbyggen och Ola Månsson, Sveriges Byggindustrier.

Idag tillämpar många kommuner strängare krav än Boverket. Nu behövs skärpta nationella byggregler, enligt undertecknarna.

Idag tillämpar många kommuner strängare krav än Boverket. Nu behövs skärpta nationella byggregler, enligt undertecknarna. Foto: ANDERS HOLMSTRÖM/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | KLIMAT

Enligt ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda ska Sverige och andra EU-länder se till att alla nya byggnader senast 2020 är nära-noll-energibyggnader. Men regeringen verkar vara splittrad i frågan. Beslut om vad som ska gälla i Sverige skulle ha kommit i somras, men dröjer. Det förvånar oss mycket.

Boverket har i avvaktan på regeringens beslut, helt nyligen fastställt nya regler när det gäller energianvändningen i nybyggda hus. Energiåtgången får vara högst 90–130 kilowattimmar per kvadratmeter och år, (90 i södra Sverige och 130 längst i norr). Det är inte en offensiv linje. Redan nu är det vanligt att nyproduktionen ligger på cirka 70 kilowattimmar, vilket är väsentligt lägre.

Forskning visar att det är möjligt att mer än halvera energianvändningen i nya byggnader med relativt enkla åtgärder. Branschen måste själv ta på sig en del av ansvaret, men framför allt krävs ett politiskt initiativ.

Annons
X

Det behövs ett tydligt politiskt beslut som går mot halverad energiåtgång i nya hus. Om politikerna tar sitt ansvar och fattar beslut som går mot halvering av energiåtgången i nya hus så kommer också branschen att ta sin del av ansvaret.

EU har infört regler för hur klimatsmarta bilarna ska vara. I Sverige har vi också skatterabatt för miljöbilar och differentierad fordonsskatt utifrån hur mycket koldioxid bilarna släpper ut. Bilarnas livslängd är idag cirka 15–20 år. Bostäder står i över hundra år, men för byggnader finns bara svaga krav på energieffektivitet. Och det finns i princip inga ekonomiska styrmedel som i likhet med bilarna stimulerar till energismarta nyinvesteringar. Det är oansvarigt att inte idag bygga utifrån framtidens förutsättningar då energikostnaderna ökar i takt med att klimatpolitiken skärps.

Bostäder och lokaler har glömts bort i den politiska diskussionen om miljön, detta trots att de står för en tredjedel av energianvändningen i Sverige. Med en tuffare svensk lagstiftning går det att väsentligt effektivisera energianvändningen.

När Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete i Klimatindex 2010 visade det sig att 52 av de 221 kommuner som deltog har krav vid nybyggnation som är tuffare än Boverkets. Hälften av kommunerna ställer krav som är 65 procent av Boverkets krav. Stockholms stad har beslutat att nya bostäder ska klara hälften av Boverkets nuvarande byggregler. Det finns alltså utrymme att skärpa regelverket!

Sverige borde göra som flera andra länder som har långsiktiga planer på hur de ska klara ambitiösa krav. Många i bygg- och fastighetsbranschen skulle välkomna skärpta nationella byggregler för nyproduktionen.

Det finns redan idag metoder för att bygga nära noll-energibyggnader. Om alla aktörer måste uppfylla samma nationella energikrav påverkas inte konkurrensförhållandena. Lika villkor är en viktig faktor för att branschen snabbare ska kunna genomföra byggandet av lågenergi-, passiv- och plushus på hela marknaden. I dag tillämpar många kommuner strängare krav än Boverket och reglerna skiftar dessutom över landet. När kommunerna har olika krav leder det till att byggbranschen tar fram olika lösningar, vilket inte gynnar en industrialiserad process som håller kostnaderna nere.

Bostadsminister Attefall har anklagat kommunerna för att leka ”Tarzan” när de inför striktare byggnormer än de Boverket rekommenderar. Det vore mycket mer kostnadseffektivt med tuffa nationella regler i stället för ett lapptäcke av olika regler på lokal nivå, vilket blir konsekvensen när de nationella kraven är för låga. Det är regeringen och myndigheterna själva som är det största hindret för att bygga energieffektivt. Vi andra är i stor utsträckning överens!

Vår uppmaning till politiker och myndigheter är därför: Sluta fega om kraven på att bygga energisnålt. Sätt upp tydliga och obligatoriska krav vid vilket årtal alla nya hus som byggs i Sverige ska få en halverad energianvändning. Därefter bör en prövning göras av ytterligare stegvis minskning. Det är ett nödvändigt första beslut som behöver följas av ett etappvis och ambitiöst genomförande av nära noll- energinivån.

Vi är övertygade om att ett sådant beslut skulle leda till en snabb omställning av allt byggande i Sverige. Och det vore oerhört olyckligt om vi nu när vi ska bygga flera nya bostäder var så enögda och kortsynta att vi inte bygger bostäder som ryms inom regeringens långsiktiga energi- och klimatmål om ett klimatneutralt Sverige 2050.

Det är dags för en samlad energi- och klimatpolitik för våra bostäder och andra byggnader – både nya och de som redan är byggda. Utan en sådan blir det mycket svårt att nå Sveriges och EU:s klimatmål samtidigt som det blir högre kostnader för bostäder och lokaler.

ANDERS LAGO

ordförande HSB riksförbund

SVANTE AXELSSON

generalsekreterare Naturskyddsföreningen

STEN-ÅKE KARLSSON

vd Riksbyggen

OLA MÅNSSON

vd Sveriges Byggindustrier

Annons
Annons
X

Idag tillämpar många kommuner strängare krav än Boverket. Nu behövs skärpta nationella byggregler, enligt undertecknarna.

Foto: ANDERS HOLMSTRÖM/SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X