Annons
X
Annons
X

Hundratals dör årligen efter vårdslarv

Tiotusentals patienter drabbas varje år av infektioner som de fått genom vårdslarv inom den svenska sjukvården. Mellan 100 och 200 patienter av dessa dör. Senaste statistiken visar på störst problem i Östergötland och Kalmar medan Sörmland och Gotland ligger bäst till. Flest infektioner finns inom urologin.

SVD I KALMAR

2008 började SKL - Sveriges kommuner och landsting - på allvar intressera sig för de så kallade vårdrelaterade infektionerna. Med det menas infektioner som patienterna inte hade med sig utan drabbades av medan de var inlagda på ett sjukhus.

Vid den allra första punktmätningen en utvald dag våren 2008 på alla svenska sjukhus konstaterades att 11,2 procent av de inlagda hade en vårdrelaterad infektion.

Alltså mer än var tionde patient en helt vanlig dag i den svenska sjukvården. Det motsvarade omkring 80 000 patienter utslaget på ett helt år och SKL satte då upp målet att halvera antalet.

Vi måste vänligt men bestämt tala om för patienter och anhöriga att de också måste sprita sig.
Eva Bolin-Karlsson, chef på en kirurgavdelning.

Annons
X

Situationen har nu förbättrats, men fortfarande var nio procent av alla inlagda patienter infekterade vid den senaste mätningen första halvåret i år. Omkring hälften av dessa fall anses vara påverkbara, resten måste man räkna med i en aktiv vårdmiljö.

Det innebär i praktiken att cirka 30 000 patienter årligen råkar ut för infektioner på grund av vårdslarv, alltifrån korta episoder med diarréer till dödsfall.

De regionala skillnaderna är påfallande stora och den färskaste statistiken visar att Östergötland ligger sämst till med 12,8 procent vårdrelaterade infektionen just denna dag när mätningen gjordes. Kalmar och Örebro ligger också över elva procent. Bäst var Gotland med 4,2 procent.

SvD har besök länssjukhuset i Kalmar. Där har man historiskt haft förhållandevis låga siffror, men just i den senaste mätningen fick man dåliga siffror.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Vi vet att det finns en naturlig variation och vi har inte närmare analyserat vad det var just den dagen som ledde till det högre resultatet. En enskild punktmätning är inte meningsfull att använda för specifika insatser, däremot om det skulle stå sig över en längre tid, säger Johan Rosenqvist, sjukhuschef i Kalmar.

    Samtidigt får inte problemet sopas under mattan påpekar han. Det är en av sjukvårdens stora utmaningar att komma till rätta med en situation där vi i vår önskan att hjälpa snarare skadar patienten.

    Rolf Sandin, chefläkare på sjukhuset i Kalmar, menar att hygienfrågorna varit eftersatta i den moderna sjukvården men att det nu är stort fokus på att komma till rätta med problemen.

    – Vi sätter hård press på alla verksamheter att diskutera, rapportera och utvärdera patientsäkerheten minst fyra gånger om året. Vi behöver en större mognad om vad som verkligen lönar sig att göra, idag är det mycket som är fritt från vetande. Därför satsar vi stort på att samla in mycket data om vad vi gör, hur vi gör och varför, säger han.

    Kalmar är också ett av de första landstingen som satsat på att införa det så kallade Infektionsverktyget, ett nationellt IT-stöd för en gemensam dokumentation, lagring och återkoppling av all tänkbar information som kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Infektionsläkare Per-Åke Jarnheimer är ansvarig för det i Kalmar.

    – Det är en ny mätmetod med enorma datamängder där vi på sikt hoppas spåra och analysera de vanligaste orsakerna till spridningen av infektioner och vad man kan göra åt det.

    Enligt statistiken är infektionsriskerna störst inom urologin.

    – Det är ganska förväntat, man opererar ju direkt i infekterade områden. Det är också många katetrar som ska dras och många svårt sjuka patienter har nedsatt immunförsvar vilket ökar risken för infektioner, säger Per-Åke Jarnheimer.

    Eva Bolin-Karlsson är avdelningschef på en av kirurgavdelningarna. Hon menar att det viktigaste för att få ner antalet vårdrelaterade infektioner är att säkra en bra städning varje dag och att tjata och tjata på personalen om att följa de basala hygienrutinerna.

    – Städningen är oerhört viktig och den hade vi problem med förut när uppdraget var för snålt, men nu städas det ordentligt varje dag och det behövs. Sedan måste man se till att tjata mycket hela tiden om klädseln, att man ska sprita sig både före och efter patientkontakten och att korta ner tiden som patienten har kateter. För varje dygn man kan dra ner på det minskar risken för infektioner, säger hon.

    Eva Bolin-Karlsson tycker också att det är viktigt att inte glömma de anhöriga och patienterna själva när det handlar om handhygienen.

    – Vi måste vänligt men bestämt tala om att de också måste sprita sig, säger hon.

    Frida Granat, nyss färdig sjuksköterska tar bort en venkateter på Mikael Gradin som ligger inne för tredje dygnet på kirurgen.

    – De flesta rutiner är lätta att komma ihåg som att byta kläder varje pass och att inte ha smycken och klockor på sig. Det svåraste är att alltid tänka på att sprita sig innan man rusar in och hjälper en patient, säger hon.

    Sjukhuschefen Johan Rosenqvists bästa råd till patienterna är att säga till personalen om de undrar över något kring hygienen.

    – Patienten är den enda som har fullt fokus på sin egen situation medan sköterskan har fullt upp med många patienter samtidigt och det är tyvärr lätt att göra missar.

    Vårdrelaterade infektioner – här är det värst

    svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X