Annons
X
Annons
X

Hultqvist slapp värnplikt av samvetsskäl

Försvarsminister Peter Hultqvist beviljades vapenfri tjänst av samvetsskäl, inte för att han hamnade i bråk med befälen som han själv uppgivit. Det visar SvD:s granskning.

– Det har ingen betydelse för min nuvarande tjänsteutövning, säger försvarsministern till SvD.

Folk och försvar 2016
Försvarsminister Peter Hultqvist.

Försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Henrik Montgomery/TT

Under måndagen är Peter Hultqvist en av talarna på Folk och försvars konferens i Sälen. Rubriken är satt till "Svenskt försvar". Men hans egen tid i det militära blev kort. Efter bara 57 dagar på Dalaregementet I13 i Falun 1978 sökte Hultqvist vapenfri tjänst.

När han utnämndes till försvarsminister fick han frågor om detta av olika medier. I Expressen hänvisade han till att det blev bråk om gräsklippning och trädgårdsarbete med befälen på regementet. Aftonbladet fick liknande svar när tidningen försökte få Hultqvist att precisera sig närmare.

SvD:s granskning visar att den versionen inte är helt korrekt. Konflikter med befälen kan aldrig vara ett hållbart argument för vapenfri tjänst.

Annons
X

– Absolut inte, det var inget giltigt skäl för att få vapenfri tjänst, säger Christer Welin, dåvarande administrativ chef på Vapenfrinämndens kansli till SvD.

– Bråkat med befäl har vi ju alla gjort, höll jag på att säga, säger den ansvarige utredaren i Hultqvistärendet Kenneth Willman till SvD.

På vilka grunder kunde man ansöka om vapenfri tjänst?

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Lagstiftningen var väldigt tydlig på vilken grund man kunde söka vapenfri tjänst. Det var att synen på människovärdet skulle vara så starkt att det tog överhanden i en valsituation. Utredaren skulle försöka ta ställning till hållbarheten i en ansökan, och då lägga in alla aspekter som man kunde för att testa detta. Man hade samtal runt det här och så lämnade man en rekommendation – bifall eller avslag – till Vapenfrinämnden som tog beslut.

    Den lagstiftning som gällde – Lagen om vapenfri tjänst (1966:413) – var också otvetydig på den här punkten:

    ”En värnpliktig skall efter ansökan få tillstånd att göra vapenfri tjänst istället för värnpliktstjänstgöring, om han kan antas ha en sådan allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan som är oförenlig med värnpliktstjänstgöringen.”

    – Det gällde för alla som ansökte att de omfattades av det här, säger Kenneth Willman.

    Det gick inte att gå runt lagstiftningen oavsett vem man var?

    – Nej, det kunde man inte göra.

    Peter Hultqvists ansökan registrerades hos Vapenfrinämnden i augusti 1978 och är i väsentliga delar belagd med sekretess. Men enligt vad SvD erfar hänvisade han till samvetsskäl. Alltså till att han av personlig övertygelse inte ville bruka vapen mot en annan människa.

    – Man blev mer eller mindre förhörd om sin inställning, säger Christer Welin, Vapenfrinämndens dåvarande administrative chef.

    I december 1978 lämnade Kenneth Willman in sin rapport i ärendet Hultqvist till Vapenfrinämnden. Enligt uppgifter till SvD var rekommendationen till beslut avslag på Hultqvists ansökan. Utredaren hade inte blivit övertygad av det han hade hört.

    Några dagar senare fick Hultqvist ett brev från Vapenfrinämnden, där han inom tre veckor gavs möjlighet att yttra sig om "innehållet i den färdigställda rapporten” och att ”skriftligen bekräfta sin inställning till vapenbruk”.

    På juldagen 25 december 1978 satte Peter Hultqvist sin namnteckning under det yttrande där han, enligt vad SvD erfar, bekräftade att bruket av vapen var oförenligt med hans personliga övertygelse.

    Han avslutade med orden:

    ”Med hänvisning av ovanstående anmodar jag vapenfrinämnden att bifalla min ansökan.”

    I mars 1979 fick han besked att nämnden ”denna dag bifallit ansökningen”. Resultatet av detta blev senare vapenfri tjänst i Kriminalvården. Beslutet är undertecknat av Britt-Lis Widberg vid nämndens kansli. Även hon minns reglerna som tuffa:

    – Ja, det var att du aldrig i någon situation skulle använda vapen, till exempel om du befann dig i en hotfull situation där du hade dina nära anhöriga, barn och fru och sådär, så skulle du inte ens vid ett sådant tillfälle använda vapen för att försvara dem. Det var väldigt hårda regler som gällde.

    Peter Hultqvist kunde ha förklarat omständigheterna kring sin vapenfria tjänst redan när han fick frågor första gången som nyutnämnd försvarsminister. Men det gjorde han alltså inte. Antingen kom han med bortförklaringar, eller så undvek han att svara på frågorna.

    SvD har ställt frågor om hela vapenfriärendet inklusive om han sökte vapenfri tjänst och åberopade samvetsskäl av personlig övertygelse eller om det bara var ett svepskäl för att slippa fullfölja militärtjänsten.

    Svaret blir att det saknar "betydelse för min nuvarande tjänsteutövning". Mer än så vill Peter Hultqvist inte säga.

    – Jag avser inte kommentera förhållanden och händelser som inträffade för cirka 40 år sedan, säger han till SvD.

    Försvarsminister Peter Hultqvist.

    Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X