Annons
X
Annons
X

Hot och våld mot räddningstjänst minskar

Att få ungdomar att lära känna brandmännen i området har givit resultat för att minska våld och hot mot räddningstjänsten. Förra året rapporterades endast ett 10-tal incidenter av 18 000 utryckningar i Göteborg och Stockholm. För tidigare utsatta stadsdelen Rosengård i Malmö finns inte en enda händelse noterad för hela 2015.

Men facket tror att det finns ett betydande mörkertal.

Mikael Svanberg, avdelningsordförande för Brandmännens Riksförbund och Tomas Belander vid Kista brandstation tycker inte att statistiken som säger att hot och våld mot räddningstjänsten minskar ger en helt sann bild.

Mikael Svanberg, avdelningsordförande för Brandmännens Riksförbund och Tomas Belander vid Kista brandstation tycker inte att statistiken som säger att hot och våld mot räddningstjänsten minskar ger en helt sann bild. Foto: Tomas Oneborg

För några veckor sedan samlade inrikesminister Anders Ygeman representanter från räddningstjänst, polis och ambulans, berörda fackförbund och myndigheter för samtal om hot och våld som så kallade blåljus utsätts för under utryckning.

Bilden är att våld, hot och skadegörelse har ökat, men det finns ingen riktigt bra samlad statistik som kan bekräfta denna.

Siffror från Storstockholms brandförsvar visar istället på en minskning – från åtta incidenter under 2014 till fem incidenter 2015. Det ska sättas i relation till att det görs cirka 10 000 utryckningar på ett år.

Annons
X

I Göteborg är motsvarande siffra fem rapporterade incidenter på drygt 8000 utryckningar. Det är en ökning med tre incidenter från året innan.

I Malmö pekar siffrorna tydligt nedåt. I ett av stadens mest utsatta områden Rosengård var antalet inrapporterade incidenter noll förra året. En viktig anledning till minskningen kan vara att polisen allt oftare eskorterar räddningstjänsten i vissa områden, men hur ofta detta sker finns ingen statistik på.

–  Hoten är inte primärt riktade mot våra brandmän, med det händer att de hamnar i kläm. Polisen är mer utsatta medan de flesta förstår att räddningstjänsten är på plats för att rädda liv, säger Veronica Sandström, kommunikationschef på Storstockholms brandförsvar.

Räddningstjänsten jobbar aktivt med att få fler att se människan bakom uniformen. I Malmö har man till exempel sedan 2010 genomfört 70 000 hembesök där man informerat om brandsäkerhet. Dessutom arbetar man med ungdomar i projektet Risk, Räddningstjänsten i samarbete med kidsen, där de mest stökiga får lära känna brandmännen.

Även i Kista i Stockholm, vars räddningstjänst varit utsatt för både våld och hot, har arbetet med skolor och ungdomsgårdar fått ned antalet incidenter.

– Jag tror att det i kombination med polisens arbete i vissa områden har givit resultat. Nu måste även Anders Ygeman och staten vara tydliga med att samhället inte accepterar våld och hot mot räddningspersonal, säger Mikael Svanberg, avdelningsordförande inom Brandmännens Riksförbund.

Mikael Svanberg anser dock att ett stort mörkertal döljer sig i statistiken, att många av medlemmarna är så vana vid hot och våld att de inte anmäler.

– Vår toleransnivå har blivit mycket högre och det är ett mycket hårdare klimat i dag än för tio år sedan. Det händer ofta att vi får vänta med att göra vårt jobb medan polisen säkrar platsen, säger Tomas Belander vid Kista brandstation.

Men från Räddningstjänstens sida tror man inte att siffrorna ljuger.

– Vi känner oss trygga med statistiken, säger Veronica Sandström.

Skyddsutrustningen för de som jobbar inom räddningstjänsten har förbättras de senaste åren. Bilrutorna är numera laminerade för att inte krossas av sten och brandmännen har skyddsglasögon som skyddar mot gröna laserstrålar. I Malmö är brandbilarna dessutom utrustade med kameror.

Motsvarande skyddsutrustning saknas för ambulanspersonal som, om man tittar på antal incidenter i förhållande till utryckningar, är mer utsatt än räddningstjänsten. Siffrorna visar på en liten ökning men enligt Andreas Holmlund, ordförande på Ambulansförbundet, är statistiken dålig.

– Våra medlemmar orkar inte alltid skriva avvikelserapport, det tar för lång tid och i slutet av ett arbetspass väljer man hellre att åka hem. Studier som vi har gjort visar att runt 80 procent av våra medlemmar någon gång blivit utsatta för våld eller hot.

Bland avvikelserapporternas incidenter finns allt från stenkastning från ungdomsgäng till hot från personer med psykisk sjukdom. Enligt Andreas Holmlund är kravallupplopp liknande de i Husby 2013 enskilda händelser men han ser grupper av unga stökiga män som ett växande problem.

– Men dessa träffar vi inte bara på i områden som Tensta utan även på andra platser. Problemen ligger i att det är ungdomsgäng inte i vilken etnicitet de har, säger Andreas Holmlund.

Han efterfrågar bättre skyddsutrustning men också hårdare straff för den som utsätter ambulanspersonal för våld och hot.

– Straffen måste vara kännbara. Om man kommer ner med en patient och ambulansen är vandaliserad så att den inte går att köra kan ju det innebära att patienten dör, säger Andreas Holmlund.

Mikael Svanberg, avdelningsordförande för Brandmännens Riksförbund och Tomas Belander vid Kista brandstation tycker inte att statistiken som säger att hot och våld mot räddningstjänsten minskar ger en helt sann bild.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X