Annons
X
Annons
X

Hot och våld på Migrationsverket ökar kraftigt

Antalet incidenter om bland annat hot och våld på Migrationsverkets mottagningar har ökat mer än trefaldigt sedan 2013. Förra året rapporterades 420 fall av hot, våld, bråk eller trakasserier.

– Nu ska alla medarbetare som möter sökande utbildas i hur man förebygger hot och våld, säger Monica Karum Bergvall, säkerhetschef på Migrationsverket.

Svenskt flykting­mottagande

Foto: Bertil Ericson/TT

Ett bråk uppstod inne i Migrationsverkets lokaler i Jönköping i januari i år. I väntrummet började minst två personer att slåss. En av dem gick till attack med ett rakblad och en person fick en skärskada i ansiktet.

Brottsrubriceringen blev grov misshandel, men ärendet lades ned hos polisen.

– Det gick inte att styrka vem som hade gjort vad, säger Lars Johansson, presstalesman hos polisen i Jönköping.

Annons
X

Det är en av flera incidenter som skett inne på Migrationsverkets mottagningar, eller på boenden som är knutna till myndighetens lokaler, på senare tid.

Över 160 000 personer sökte asyl i Sverige under förra året och Migrationsverket har varit pressat. I takt med att fler personer söker sig till Sverige har också antalet rapporterade incidenter på Migrationsverkets mottagningar runt om i landet skjutit i höjden.

Allt fler incidenter gäller våld, hot och trakasserier, där många ärenden berör hot mot anställda.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    SvD har begärt ut inrapporterade incidenter per år. Förra året uppgick antalet ärenden till 1 655 totalt, varav 420 handlade om våld, bråk, hot eller trakasserier. Övriga ärenden kan handla om exempelvis sjukdomsfall, rymningar från förvarsenheter och skadegörelse.

    Inrapporterade incidenter 2013 uppgick endast till 512 totalt. Året efter, 2014, steg antalet till 949 – varav 267 ärenden bestod av hot, våld, bråk och trakasserier.

    – Det är alltid allvarligt när det gäller hot och våld mot personal bland sökande. Orsaken till ökningen går att spåra i att vi blivit fler medarbetare där vi gått från 3 800 till 7 800. Och vi tog emot fler flyktingar under tre månader under 2015 än hela 2013, säger Monica Karum Bergvall, säkerhetschef på Migrationsverket.

    Hon säger också att trångboddheten och långa handläggningstider är två faktorer som kan trigga personer att bli aggressiva eller hotfulla.

    – Händelserna är av samma karaktär som vi haft innan, men en del blir allvarligare än vi sett tidigare. De sker oftare och det behövs inte så mycket för att det ska bli ett bråk, säger säkerhetschefen.

    När Migrationsverket behövde mer personal i höstas hann myndigheten inte utbilda de nya medarbetarna i hur man förhindrar att en hotfull eller våldsam situation inträffar.

    – Det finns personal som känner sig otrygga när något har inträffat. Sen vet vi ju att det var en utmaning under hösten med väldigt många nya medarbetare, som nu ska få rätt utbildning, säger Monica Karum Bergvall.

    En effekt av den rådande situationen är också att Migrationsverket använder sig av ordningsvakter eller väktare i högre utsträckning än tidigare.

    – Det är för att öka tryggheten både för personal och asylsökande, säger hon.

    Samarbetet med polisen har också stärkts. Men Monica Karum Bergvall säger att det är problematiskt när det exempelvis ligger ett asylboende på en plats där det tar mycket lång tid för polisen att nå fram.

    Dessutom står Migrationverket inför utmaningen att hitta nya platser till sökande som bott på så kallade säsongsboenden. Det kan exempelvis vara en campingplats som Migrationsverket nyttjar när den ordinarie verksamheten inte drivs.

    Det rör sig om cirka 5 000 platser som försvinner. Det finns även platser utöver dem som behöver ersättas.

    – Det är redan svårt att hitta boenden. Det är totalt 20 000 platser som behövs ersättas under våren. Det måste inte bli trängre, men risken finns att vi inte lyckas minska trångboddheten, säger Monica Karum Bergvall.

    Bland siffror och statistik finns en dyster bild där asylsökande mår mycket dåligt, försöker ta sitt liv och får psykiska sammanbrott.

    305 av ärendena från 2015 rör asylsökande som hotar med att ta sitt liv, får panikångest eller skadar sig själva.

    – Vi ger personal kunskap om hur man hanterar en sådan situation. Men när någon mår psykisk dåligt så kan vi se till att de kommer till psykiatrin med hjälp av polisen. Vi ser en ökning även av de ärendena, säger Monica Karum Bergvall.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: Bertil Ericson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X