Annons
X
Annons
X

”Höj kraven för den som läser till lärare”

Bättre kvalitet på utbildningen och högre krav för den som studerar till lärare är viktiga steg på vägen mot en bättre skola. Det skriver M-politikern Camilla Waltersson Grönvall tillsammans med Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Camilla Waltersson Grönvall och Åsa Fahlén

Camilla Waltersson Grönvall och Åsa Fahlén Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, riksdagen

DEBATT | LÄRARYRKET

Den enskilt viktigaste resursen i skolan är våra lärare. Svensk skola står inför stora utmaningar med fallande kunskapsresultat, många nyanlända elever och många elever i behov av särskilt stöd. I dag lämnar alltför många grundskolan och gymnasiet utan tillräckliga kunskaper. Förra våren var det 14 000 elever som gick ut nian utan att bli behöriga till gymnasiet. Det är inte acceptabelt. Skolan måste därför bli bättre på att möta varje elev på rätt nivå och hjälp och stöd måste sättas in tidigare än i dag. I detta spelar lärarna en avgörande roll.

Tyvärr är det alldeles för få som väjer att studera till lärare. En löneutveckling som inte hunnit med den i det övriga samhället, en sjunkande status för yrket och bristfällig kvalitet i utbildningen har lett till allt färre sökanden till lärarutbildningen. Det vill vi förändra. En lärarutbildning som präglas av högre kvalitet är en viktig del för att locka fler till läraryrket.

Den nya lärarutbildningen från 2011 var ett stort steg i rätt riktning med ett stärkt fokus på ämneskunskaper. Men nu är det dags att ta nästa steg för att utveckla lärarutbildningen. I syfte att höja kvaliteten på lärarutbildningen och stärka elevernas kunskaper föreslår Lärarnas Riksförbund och Moderaterna därför fyra nya reformer:

Annons
X

1. Skärp antagningskraven.

Vi vill skärpa antagningskraven på lärarutbildningen och införa särskilda behörigheter för olika lärarutbildningar, både när det gäller kurser och betyg på kurser. En blivande matematiklärare bör exempelvis ha krav på högre betyg inom just matematik än en blivande svensklärare.

Vi vill också se över möjligheten att införa lämplighetsprov efter att den testverksamhet som nu pågår har utvärderats. Lämplighetsprov är ett sätt för sökanden att höja värdet av betygen genom en bedömning av kommunikativ och interaktiv förmåga, förmåga att ta en ledarroll och motivation för läraryrket.

2. Höj studietakten.

I dag krävs det mellan 4 till 5 års studier för att få en lärarexamen. För att göra det lättare för dem som skulle vilja läsa utbildningen på kortare tid bör möjligheten att läsa lärarutbildningen med förhöjd studietakt införas. Vilken studietakt som anses lämplig utan att kvaliteten försämras kräver en utredning, men bör landa i att utbildningstiden för de som väljer en förhöjd studietakt kan förkortas med minst ett år.

3. Utöka undervisningstiden.

Över tid har den lärarledda undervisningstiden på lärarutbildningen minskat. För 40 år sedan hade lärarstudenterna i snitt 24 timmar lärarledd tid i veckan vilket har sjunkit till mindre än 8 timmar per vecka i dag. Vi vill därför att den genomsnittliga lärarledda utbildningstiden ökas med minst 50 procent, från 8 till 12 timmar per vecka.

4. Stärk ämnesstudierna.

Det är viktigt att god ämneskunskap hos lärarna premieras och att den bedöms på samma sätt, oavsett om man tillförskaffat sig den inom lärarprogrammet eller på en annan utbildning. Ämnesstudierna inom lärarutbildningarna bör därför läsas gemensamt med enstaka kurser. Det innebär att alla som exempelvis läser matematik kan göra det tillsammans, oavsett om man går lärarutbildningen eller ett annat program. Det berikar studenterna och studierna samtidigt som det ger behörighet till forskarkurser. Det ger också ökade möjligheter att växla mellan läraryrket och andra yrken.

Ett annat sätt att stärka ämneskunskaperna är att se över dimensioneringen av lärarutbildningen så att vi säkerställer att alla ämnen verkligen erbjuds för studenterna. Det är viktigt för att fler ska ha möjlighet att läsa till ämneslärare i bristämnen såsom språk och naturvetenskapliga ämnen.

För att få fler att vilja bli lärare krävs sammantaget en mängd reformer, bland annat högre lön, minskad arbetsbelastning och en uppvärdering av lärarnas ämneskunskaper. Att höja kvaliteten på lärarutbildningen är ett steg på vägen för att få fler att välja en av samhällets viktigaste och roligaste yrkesvägar – att bli lärare.

Camilla Waltersson Grönvall (M)

utbildningspolitisk talesperson

Åsa Fahlén

ordförande, Lärarnas Riksförbund

Annons

Camilla Waltersson Grönvall och Åsa Fahlén

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, riksdagen Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X