Annons
X
Annons
X

”Högskolor behöver granskas av oberoende”

Lärosätenas administration föreslås få huvudansvar för granskningen av sina egna rutiner och kvaliteten på undervisningen. Regeringens förslag måste avvisas, skriver tre professorer som vill behålla den oberoende kvalitetsgranskningen.

(uppdaterad)
Forskning bedöms normalt inte så som nu skett vid Karolinska Institutet.

Forskning bedöms normalt inte så som nu skett vid Karolinska Institutet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | HÖGSKOLAN

Sällan har ett reformförslag för högre utbildning varit så illa tajmat som det som riksdagen nu har att ta ställning till. Extern kvalitetsgranskning av forskning har kringgåtts på Karolinska Institutet och ersatts av intern administrativ styrning. Men samtidigt föreslår regeringen att den externa kvalitetsgranskningen av grundläggande akademisk utbildning i huvudsak ska ersättas av sådan intern administrativ självkontroll som visat sig leda till KI-katastrofen.

I stället för att låta granskningen av utbildningsresultat utföras av ämneskolleger från andra lärosäten ska lärosätenas egen administration få huvudansvaret för granskningen av sina egna rutiner och kvaliteten på undervisningen. Resurser ska omprioriteras från granskning av utbildningsresultat till en modell där UKÄ ska granska lärosätenas procedurer för dessas egna kvalitetsgranskningar.

Forskning bedöms normalt inte så som nu skett vid KI. För forskning gäller det oberoende professionella omdömet vid internationell publicering, vid ansökning om externa forskningsanslag och vid examination i forskarutbildningen. Vid KI drev ledningen igenom sina ambitioner i strid med den kulturen.

Annons
X

Inom grundläggande akademisk utbildning har traditionen varit en annan. Externa granskningar har mest handlat om hur utbildningen lagts upp och vilka resurser som avsatts, inte vilka resultat den gett. Alliansregeringen införde ett nytt system, som lade tonvikten vid utbildningsresultat där ämnesexperter från hela landet tillsammans med UKÄ bedömde varje enskilt lärosätes utbildningar baserat på hårda fakta, först och främst kvaliteten på godkända examensarbeten. Lärosätesledningarna kunde inte påverka utfallet.

Resultaten visade att det förekom allvarliga brister på många håll. Studenterna hade inte nått målen som de är uttryckta i högskoleförordningen. Många utbildningar underkändes därför av UKÄ på förslag av granskarna. Det skapade starka incitament för lärosätena att genomföra förbättringar i utbildningarna, något som hade varit svårt att åstadkomma utan tryck utifrån. Sådana skarpa granskningar som görs på samma sätt över hela landet utgör också viktig information till blivande studenter som ska välja mellan olika utbildningar och lärosäten.

Men bland lärosätenas rektorer har det funnits starkt motstånd mot detta utvärderingssystem, och trycket från dem blev starkt. Huvudinslagen i det system som nu föreslås av regeringen innebär en återgång till de intetsägande utvärderingarna från förr. Att huvuddelen av utvärderingarna ska ledas av ledningen för det lärosäte där utbildningarna bedrivs minskar möjligheterna till skarp kvalitetsgranskning än mer.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det nuvarande systemet har förvisso brister liksom alla nya system, men det gäller sådant som lätt kan rättas till. Regeringens fokusering på indirekt granskning av kvaliteten genom granskning av själva systemen för kvalitetsgranskning i stället för på resultat är däremot behäftad med inbyggda systemfel. Det finns risk för byråkratisering, överföring av resurser från utbildning till administration, satsning på tillrättalagd dokumentering av strategier, visioner och missioner i stället för kvalitet i verksamheten. Men framför allt innebär regeringens förslag att ett skarpt redskap för att höja utbildningskvaliteten i svensk högre utbildning försvinner.

    Riksdagen ska behandla regeringens förslag i dag. Vi uppmanar riksdagen att avvisa det.

    Nils Brunsson

    Lars Hallén

    Ingemund Hägg

    samtliga är professorer i företagsekonomi

    Annons
    Annons
    X

    Forskning bedöms normalt inte så som nu skett vid Karolinska Institutet.

    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X