Annons
X
Annons
X

Högskolan lider av flera systemfel

Högskolans misslyckande beror inte på tillfälligheter eller enstaka misstag. Det har sin grund i ett antal systemfel. Ett av de viktigaste rör den ekonomiska styrningen, skriver Tobias Krantz och Mikaela Almerud, Svenskt Näringsliv.

BRÄNNPUNKT | HÖGRE UTBILDNING

Drygt 30 procent av högskolestudenterna har inte ett jobb efter examen som motsvarar deras utbildningsnivå.
Tobias Krantz och Mikaela Almerud

När överbefälhavare Sverker Göransson nyligen förklarade att Sverige bara klarar att stå emot ett väpnat angrepp mot ett begränsat mål under ungefär en vecka startade en intensiv debatt.

Den högre utbildningen kostar ungefär lika mycket som försvaret, runt 40 miljarder kronor årligen. Men medan försvarets effektivitet ventileras flitigt i offentligheten passerar högskolans användning av resurserna i stort sett obemärkt förbi.

Sanningen är att den högre utbildningen i Sverige har allvarliga problem med såväl den akademiska kvaliteten som med förmågan att förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden. Under förra året granskade Högskoleverket kvaliteten på en rad utbildningar på de svenska lärosätena.

Annons
X

Bland till exempel utbildningarna i företagsekonomi, en av de till studentantalet största högskoleutbildningarna, fick 40 procent (25 av 67) omdömet bristande kvalitet. Bara drygt en tiondel bedömdes ha mycket hög kvalitet. Det är ett svidande underbetyg för ett land med ambitionen att konkurrera som kunskapsnation.

Drygt 30 procent av högskolestudenterna har inte ett jobb efter examen som motsvarar deras utbildningsnivå. Samtidigt visar Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät att vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte hittar rätt kompetens.

Högskolans misslyckande beror inte på tillfälligheter eller enstaka misstag. Det har sin grund i ett antal systemfel. Ett av de viktigaste rör den ekonomiska styrningen av utbildningen vid universitet och högskolor.

Det nuvarande systemet för resurstilldelning till högre utbildning inrättades 1993 av den dåvarande borgerliga regeringen. Systemet bygger på att ersättning från staten utgår för antalet aktiva helårsstudenter och för studenternas helårsprestationer i termer av avklarade högskolepoäng. Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har därefter slagit vakt om systemets huvudprinciper.

Den svenska högre utbildningens förutsättningar har däremot förändrats kraftigt de senaste 20 åren. Antalet studenter har mer än fördubblats, lärosätena har getts ökad autonomi och statsmakterna har tydligare markerat högskolans roll för kompetensförsörjningen. 1997 kompletterades till exempel den tredje uppgiften till att även omfatta samverkan med det omgivande samhället.

Det är hög tid för en genomgripande reform av systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen. Svenskt Näringsliv presenterar här en skiss med våra utgångspunkter för hur ett nytt system kan se ut. Förslaget innebär att resurstilldelningen baseras på fyra komponenter – en studentpeng, en examenspeng, en etableringspeng och en kvalitetspeng.

1. Studentpengen motsvarar den komponent som finns i dagens system där lärosätena erhåller ersättning för antalet helårsstudenter. Förekomsten av en studentpeng markerar vikten av att studenternas studieval ska få inverkan på fördelningen av resurserna.

2. Examenspengen är en ny komponent som ska skapa drivkrafter för lärosätena att uppmuntra studenter att ta sig från lägre till högre nivåer i systemet för att slutligen plocka ut sin examen. Lärosäten som lyckas med detta bör premieras med ökade resurser. I nuvarande modell får lärosätena större intäkter ju fler studenter som godkänns på en kurs – oavsett kursens innehåll eller om den ingår i en examen.

3. Etableringspengen syftar till att lärosäten som är duktiga på att utforma utbildningar, inte minst genom samverkan med näringslivet, som leder till att studenter får jobb ska få högre ersättning. Menar statsmakterna allvar med att lärosäten ska samverka med det omgivande samhället måste det få ett genomslag i resurstilldelningen. Etableringspengen innebär att utbildningar inom en och samma disciplin jämförs med varandra. Arbetsmarknaden behöver människor med utbildning över hela det vetenskapliga fältet – från humaniora och samhällsvetenskap till medicin, naturvetenskap och teknik.

4. Kvalitetspengen innebär att det existerande kvalitetssystemet integreras med det reguljära systemet för resursfördelning. Den utvärderade kvaliteten på utbildningarna ligger till grund för resurstilldelning. Extra resurser tilldelas utbildningar med mycket hög kvalitet. Vår uppfattning är att kvalitetssystemet även fortsatt ska fokusera på studenternas resultat.

Den exakta fördelningen mellan komponenterna måste naturligtvis noggrannare analyseras. Det samma gäller för hur dessa parametrar närmare ska konstrueras.

Regeringen bör snarast ta initiativ till en bred översyn av den ekonomiska styrningen av den högre utbildningen. Svenskt Näringsliv vill konstruktivt delta i en sådan diskussion. Det är ytterst Sveriges framtid som nation för företagande, jobb och välfärd det handlar om.

TOBIAS KRANTZ

chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

MIKAELA ALMERUD

högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X