Annons
X
Annons
X

Ivar Arpi: Högre betyg ger högre lön

Svenska skolan

Om man ändå kunde få börja om. De allra flesta är nöjda med det fria skolvalet, och den mångfald av skolor att välja mellan som det lett till. Konkurrensen om eleverna och deras pengar är inte negativ i sig. Men skolorna konkurrerar till stor del med varandra genom att visa upp hur många av deras elever som får toppbetyg. Man behöver inte vara Jonas Sjöstedt för att inse att det kan snedvrida incitamenten på ett mycket destruktivt sätt. Och både kommunala skolor och vinstdrivande friskolor sätter glädjebetyg, skillnaderna är försumbara. Men om vi vill behålla det fria skolvalet måste betygsinflationen stävjas.

I partiledardebatten i söndags hävdade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att resultatet i alla elevgrupper utom de med kort tid i svensk skola, går upp. Ett extraordinärt påstående. Då kan han inte mena kunskapsnivån. Medan antalet som toppresterar i Pisa-mätningarna har blivit allt lägre – de bästa har blivit färre – har antalet med maxbetyg stigit. Många lärare klarar inte av att sätta rättvisa betyg på sina elever. När sedan alla dessa elever konkurrerar med varandra, inför gymnasievalet och högskoleantagningen, gör de inte det med sina kunskaper utan något annat. Exempelvis om man hade turen att få glädjebetyg. Målet för eleven, läraren och skolan blir ett och samma i vårt system: höga betyg. Det gläder eleven, det gör att läraren ser lyckad ut och det ger skolan ett resultat att konkurrera med. Alla tjänar på det på kort sikt.

I Uppdrag Granskning (UG), som sänds ikväll, visar man hur lärare får högre lön av att sätta högre betyg. Och hur en rektor höjde tre betyg från underkänt till godkänt bakom lärarens rygg. En annan lärare berättar hur skolledningen på hans skola pressat honom till att sätta högre betyg. Till UG säger Catharina Niwhede, som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad, att många av deras medlemmar upplever att det finns en koppling mellan betygen som sätts och lönen man får: ”Särskilt på skolor där eleverna har som mål att komma in på prestigefyllda högskoleutbildningar.”

Annons
X

Ingen borde vara förvånad, men alla borde bli förbannade. Sedan blir det högskolorna som får hantera elever med skyhöga betyg men undermåliga kunskaper. Problemen förflyttas längre fram i kedjan hela tiden. I dag måste högskolor och universitet lära ut saker som studenterna borde ha lärt sig redan i gymnasiet, eller till och med i grundskolan.

Utbildningsminister Gustav Fridolin hävdade i partiledardebatten att resultaten för svenska elever stiger. Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Hur minskar man betygsinflationen? Antalet nationella prov bör minskas, men de som är kvar bör förläggas till slutet av läsåret så att de ordentligt utvärderar både elever och skolor. Om konkurrensen mellan skolor ska fungera måste nationella prov rättas centralt av en självständig instans, eftersom lärare har visat sig sätta för höga betyg på sina egna elever. Det är nödvändigt, men det räcker inte. Det behövs en förändring av svensk pedagogik, vilket Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet tog upp nyligen (DN 24/8). Decennier av flummiga idéer har underminerat läraryrket och relativiserat kunskap. Lärare ska vara lärare. De ska förmedla kunskap.

Men att ändra något så stort som pedagogiken tar tid. Tills det är genomfört krävs förmodligen något mer. Högskoleprovet är till skillnad från betyg relativt rättvist. Man får precis det resultat man förtjänar varje gång man gör det. Nackdelen är att provet är generellt. Därför bör vi på allvar överväga att införa obligatoriska inträdesprov till de allra flesta högskoleutbildningar. Det är avsevärt mycket mer rättvist än betyg. Alla bedöms lika vid samma tillfälle. Institutioner och fakulteter kan utforma proven så att de testar de relevanta kunskaperna. Detta skickar en signal till gymnasieskolor om att deras elever kommer att bedömas för sina kunskaper. Skolor som delar ut glädjebetyg får en morot att ändra på sig, eftersom de annars inte förbereder eleverna för inträdesproven. Elever och föräldrar har inte längre lika stor anledning att tjata sig till högre betyg. Vad man faktiskt lär sig hamnar i centrum. I stället för att problemen fortplantar sig från grundskolan, till gymnasiet och till universitetet gör inträdesprov att kraven på bättre utbildning sprider sig nedåt. Dessutom kan man på det sättet ta sig in på prestigeutbildningar, trots svagheter i vissa ämnen. Man behöver inte ha högsta betyg i allt.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kunskapsnivån sjunker på alla nivåer, men på pappret har det aldrig gått bättre. Systemet som det ser ut i dag är kaputt. I längden förlorar alla på det.

    Rättelse: I en tidigare version av texten stod det att ”det snarare är kommunala skolor än vinstdrivande friskolor som sätter glädjebetyg”. Det stämmer inte riktigt. Vad Skolverket visat är att problemet gäller både kommunala skolor och friskolor, och att skillnaderna i betygsättning är försumbara.

    Annons

    Utbildningsminister Gustav Fridolin hävdade i partiledardebatten att resultaten för svenska elever stiger.

    Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X