Annons
X
Annons
X
Storbritannien efter brexit

Historiska avtalet: "Otäcka kedjeeffekter"

SvD listar det du behöver veta efter fredagens historiska uppgörelse då Storbritanniens premiärminister David Cameron och EU:s stats- och regeringschefer enades om en uppgörelse.

Storbritanniens premiärminister David Cameron efter att förhandlingarna var klara.

Foto: Geert Vanden Wijngaert Bild 1 av 1

Bild 1 av 7

Vad innebär EU:s uppgörelse med Storbritannien?

Storbritanniens premiärminister David Cameron efter att förhandlingarna var klara.

Storbritanniens premiärminister David Cameron efter att förhandlingarna var klara. Foto: Geert Vanden Wijngaert

Inför mötet hade premiärminister David Cameron en rad krav med sig till förhandlingsbordet. Invandringen i landet har bland annat gjort att Storbritannien vill införa ett begränsat välfärdssystem för EU-medborgare i landet. Cameron vill också ge det nationella parlament en starkare position.

Uppgörelsen i korthet

• Storbritannien ges rätt att använda möjligheten att försämra invandrade arbetares löneförmåner. Lågavlönade utländska arbetare ska under sina första fyra år i Storbritannien inte få det skattestöd som brittiska arbetare får.

• Från den 1 januari 2020 kan barnbidraget anpassas. Det innebär till exempel att om en polack arbetar i Storbritannien och har barn i Polen så kommer storleken av barnbidraget motsvara levnadsstandarden i Polen.

• I överenskommelsen ingår också att för banker och finansinstitutioner så ska lika konkurrensvillkor gälla mellan de länder som är med i euron och de länder som inte är med som tillexempel Storbritannien och Sverige.

Här är uppgörelsen med anteckningar om de sista förändringarna av Financial Times.

Annons
X
Annons
X

Den irländske premiärministern Enda Kenny i samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel under mötet i Bryssel.

Foto: Martin Meissner / TT Bild 1 av 1

Bild 2 av 7

Hur bra är egentligen uppgörelsen?

Den irländske premiärministern Enda Kenny i samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel under mötet i Bryssel.

Den irländske premiärministern Enda Kenny i samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel under mötet i Bryssel. Foto: Martin Meissner / TT

För premiärminister David Cameron var det viktigt att markera för det brittiska folket att han stått upp för deras krav och att han lyckats ge Storbritannien "särskild status" i EU. Han var nöjd efter förhandlingarna.

– Det här är tillräckligt för att få mig att rekommendera att Storbritannien stannar i EU, sade han.

Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, och Jean-Claude Juncker, Europeiska kommissionens ordförande, klappade om varandra. Men Tysklands Angela Merkel delade inte samma glädje.

– Jag har en annan syn, men vi har visat flexibilitet, sa Merkel, vars ambition är att hålla ihop unionen där vissa länder inte ska ingå under särskilda villkor.

Även om det finns splittringar kring detaljerna så tycks alla vara överens om betydelsen av att hålla kvar Storbritannien som EU-aktör.

– Det verkar som att Cameron fått till en bra deal som kommer leda till ett bättre samarbete inom unionen framöver, säger Karin Svanborg-Sjövall, vd för svenska näringslivets tankesmedja Timbro och som följt Brexit-händelserna.

Annons
X
Annons
X

Anti-EU aktivister som är för att Storbritannien ska lämna unionen.

Foto: Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1

Bild 3 av 7

Varför gillar inte britterna EU?

Anti-EU aktivister som är för att Storbritannien ska lämna unionen.

Anti-EU aktivister som är för att Storbritannien ska lämna unionen. Foto: Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN

De britter som upplever att EU-medborgare "stjäl jobben" eller snyltar på välfärdssystemet, står bakom en utbrytning från unionen. Invandringen i landet under flyktingkrisen har gett bränsle åt EU-skeptikerna.

En undersökning av opinionsläget från den 1 februari visade att 42 procent av britterna skulle rösta för att lämna EU – och 38 procent ville stanna kvar. Den fyraprocentiga klyftan är den största sedan oktober 2014, enligt en enkät från YouGov.

– Kritikerna har varit högljudda sedan Cameron formulerade sina krav som inte ansågs tillräckliga. Brittisk press är enig i att Storbritannien ska lämna EU och Cameron har ett fientligt mediaklimat emot sig, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X

    David Cameron, ledare för det Konservativa partiet.

    Foto: Geert Vanden Wijngaert / TT Bild 1 av 1

    Bild 4 av 7

    Kommer uppgörelsen förhindra en Brexit?

    David Cameron, ledare för det Konservativa partiet.

    David Cameron, ledare för det Konservativa partiet. Foto: Geert Vanden Wijngaert / TT

    Uppgörelsen kommer nu vara grunden inför britternas folkomröstning om det framtida EU-medlemskapet, en folkomröstning som väntas i slutet av juni.

    – Uppgörelsen kommer inte tysta skeptikerna, snarare tvärtom. Det här är en ödesfråga för 2016. Den här omröstningen kommer att påverka oss mycket, säger Karin Svanborg-Sjövall.

    Det som ändå skulle tala för en seger för ja-sidan är att folkomröstningar tenderar att rösta för status quo – stanna kvar i EU.

    Omröstningen lär dock bli tuff för Cameron, som kommer att få mothugg från flera ministrar i den egna regeringen. Under fredagskvällen uppgav BBC att justitieminister Michael Gove valt att ställa sig på "lämna EU"-sidan.

    David Cameron skriver på Twitter att han under lördagen kommer att tillkännage datum för omröstningen.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

    Bild 5 av 7

    Hur påverkar uppgörelsen Sverige?

    Foto: Tomas Oneborg

    Storbritannien är en viktig allierad för Sverige inom EU. Storbritannien är en tung aktör för länder som inte ingår i euro-samarbetet.

    – Storbritannien har varit en viktig spelare när det kommer till att stärka positionen för icke euro-länder och villkoret att medlemsländer ska kunna skydda sig mot plötsliga stora utgiftsökningar när andra länder förlorar massa pengar, säger Karin Svanborg-Sjövall.

    Om Storbritannien lämnar EU tror Karin Svanborg-Sjövall att det kommer att ge bränsle till både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, som vill gå ur samarbetet.

    Den tyska Bertelmannsstiftelsen har tillsammans med tyska Ifo-institutet beräknat olika scenarier om Storbritannien skulle lämna EU.

    I genomsnitt skulle övriga EU-länder förlora mellan 0,1 och 0,36 procent av BNP år 2030 om Storbritannien lämnade. Sverige hamnar något över detta medel.

    – Rent ekonomiskt skulle ett Brexit vara en förlustaffär för alla i Europa, framför allt för britterna, sade Aart De Geus, chef på Bertelmannsstiftelsen i ett uttalande.

    Annons
    X
    Annons
    X

    Stefan Löfven (S) anländer till förhandlingarna i Bryssel.

    Foto: Francois Walschaerts / TT Bild 1 av 1

    Bild 6 av 7

    Löfven deltog i förhandlingarna – vad tycker han egentligen?

    Stefan Löfven (S) anländer till förhandlingarna i Bryssel.

    Stefan Löfven (S) anländer till förhandlingarna i Bryssel. Foto: Francois Walschaerts / TT

    Uppgörelsen gör det möjligt för alla EU-länder att betala ut mindre i barnbidrag till barn till arbetare som är bosatta utanför landet.

    Sverige kommer inte att göra det – åtminstone inte omedelbart.

    – Vi har inte tagit ställning till den frågan. . . Det är inget som vi har tänkt att driva och göra, men jag vill återkomma till det, säger statsminister Stefan Löfven (S).

    Statsministern hoppas att uppgörelsen ska bädda för ett brittiskt ja till att stanna i EU.

    – Nu är det upp till David Cameron att åka hem och kämpa för att Storbritannien ska vara kvar som medlem. Det är något som alla vill. EU behöver Storbritannien och Storbritannien behöver EU, säger statsministern.

    Annons
    X
    Annons
    X

    Protester där aktivister vill se ett förstärkt EU-samarbete där Storbritannien blir kvar.

    Foto: Matt Dunham / TT Bild 1 av 1

    Bild 7 av 7

    Vad innebär uppgörelsen eller Brexit på sikt?

    Protester där aktivister vill se ett förstärkt EU-samarbete där Storbritannien blir kvar.

    Protester där aktivister vill se ett förstärkt EU-samarbete där Storbritannien blir kvar. Foto: Matt Dunham / TT

    När enskilda medlemsländer kan börja sätta upp villkor som går emot grundidén med EU-samarbetet så skakas unionen i sina grundvalar, enligt Karin Svanborg-Sjövall, vd för svenska näringslivets tankesmedja Timbro och som följt Brexit-händelserna.

    – Man kan kalla det för en EU á la carte där länder väljer att gå olika långt in i den europeiska integration. Och man börjar plocka russin ur kakan, säger hon.

    Hon tror att fler länder kommer vilja sätta upp sina egna villkor.

    – Det vore konstigt om man inte fick se reaktioner i Frankrike. Nationella fronten och Marine Le Pen har startat en anti-EU våg. Men det är först om vi ser en Brexit som de otäcka kedjeeffekterna visar sig. Som att Holland och Danmark också kommer ifrågasätta om man vill vara kvar.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X