Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Kommentar

Malin Ekman: Vad ska Gunilla Herlitz göra nu?

Beskedet att Gunilla Herlitz lämnar Bonniers för en "friare" tillvaro kommer knappast som en chock. Det har en tid spekulerats i att den superavlönade vd:n snart ska lämna.

Foto: Fredrik Persson/TT

I ett mejl till medarbetarna meddelar Gunilla Herlitz att hon lämnar Bonnier för en “friare” och ännu obestämd tillvaro. Beskedet är en stor medienyhet men kom inte som någon chock. Det har spekulerats i att hon snart ska lämna, både i och utanför Bonnierkretsar. En person, som jobbat nära Herlitz, gissade på mars. Det var inte långt ifrån.

Som vd för Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen, och styrelseordförande i HD/Sydsvenskan har Gunilla Herlitz lyckats med sina föresatser. På en mediemarknad i strukturell motvind står Bonniers dagstidningar starka. För någon vecka sedan rapporterades att affärsområdet News gjorde 363 miljoner kronor i vinst och ökat sina digitala investeringar.

Gunilla Herlitz började som reporter på Dagens Industri 1987, och fortsatte som reporter och chef inom Bonnierkoncernen. 2009 blev hon Dagens Nyheters första publisher (vd och chefredaktör).

Annons
X

Sveriges största men förlusttyngda morgontidning blev under Herlitz ledning och effektivisering stabilt vinstbringande. Hon levererade snabbt, inte minst genom att banta redaktionen, och belönades rikligt av ägarfamiljen. 2013 fick hon till fackklubbens bestörtning 19 miljoner kronor i lön och bonus.

För medieintresserade utanför Bonnier är Herlitz känd som en osentimental vd-typ. Men det är en förenklad bild. DN:s framgång var inte bara ett resultat av sparpaket utan också ett starkt fokus på journalistisk kvalitet.

Flera som arbetat nära Herlitz beskriver henne som “precis lika mycket chefredaktör som vd” och en lovordar hennes “starka journalistiska magkänsla”.

Men det kompromisslösa ledarskapet har en osmickrande baksida. De senaste åren har ett antal storys sipprat ur Bonnier. Som Expressens tidigare vd Bengt Ottossons berättelse om hur Herlitz i princip gav honom sparken under ett Almedalsmingel. Eller tidningen Journalistens avslöjande om hur DN-medarbetare placerats i “frysbox” under förnedrande former.

Herlitz måste ändå, utan tvekan, betraktas som en av 00-talets mest framgångsrika svenska mediechefer. Inte för att hon är någon stor visionär eller gudabenådad strateg utan för att hon är en konsekvent “doer”, en direktör som lyckats där företrädarna gått bet.

Både Jan Wifstrand och Thorbjörn Larsson rekryterades med uppdraget att förändra. Men Gunilla Herlitz var den första att verkligen lyckas. För det krävs tydlighet och uthållighet.

Som flera redan konstaterat finns ingen självskriven efterträdare, om en sådan fanns skulle hen dessutom säkert redan ha presenterats. En källa säger att man tveklöst kommer att rekrytera externt, en annan att det förefaller högst osannolikt. Rollen som Gunilla Herlitz haft har uppstått med henne. Hon har levererat och med tiden fått större mandat.

Bonniers vd Tomas Franzén förordar den nuvarande modellen med affärsområden och samverkan företagen emellan. Men det är inte otänkbart att det blir tal om en helt ny organisation, till exempel en där Expressen med sitt fokus på rörlig bild bildar ett affärsområde medan TV4 och Bonnierkoncernens morgontidningar bildar ett annat.

Den andra frågan är vad Gunilla Herlitz ska göra nu. I sitt mejl till personalen skriver hon att hon inte vet men att hon “ser fram emot en friare roll”. Det är inte svårt att se Herlitz i en ny karriär som styrelseproffs, i eller utanför medievärlden.

Men i det nu offentliggjorda mejl som skickades till personalen är det helt andra ord som etsar sig fast hos mig. De handlar om Dagens Industris grundare och dåvarande chefredaktör Hasse Olssons betydelse för Gunilla Herlitz, som började på tidningen som reporter 1987. “Han lärde mig att ingenting är omöjligt och att allt handlar om människor.”

Det är en anda som fler svenska mediechefer borde göra mer för att leva efter 2016.

I dag är verkligheten hårdare, men också attityden. Många reportrar lever – oberoende av arbetsgivare – med en situation där de i bästa fall får reda på om deras vikariat förlängs någon vecka i förväg. Den karriär som Herlitz gjort är på många sätt svårare att göra i dag.

Men Gunilla Herlitz visar att en skicklig nyhetsreporter under rätt förutsättningar kan ta sig hela vägen upp och sluta som en av decenniets dugligaste direktörer.

Annons
Foto: Fredrik Persson/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X