Annons
X
Annons
X

”Helt fel tolka hans svartsjuka som kärlek”

Hon älskar honom men han kontrollerar henne, anklagar henne för att vara otrogen och har gett henne en örfil. ”Spring därifrån så fort du kan”, råder Idagsidans psykolog. ”Den man älskar är man rädd om, är snäll mot och bryr sig väldigt mycket om. Är det inte så utan på något annat sätt så är det inte kärlek.”

En dag kom droppen. Han väckte mig tidigt på morgonen med anklagelser om att jag kollat in på Facebook. För honom är Facebook synonymt med otrohet.  (Bilden är arrangerad.)

En dag kom droppen. Han väckte mig tidigt på morgonen med anklagelser om att jag kollat in på Facebook. För honom är Facebook synonymt med otrohet. (Bilden är arrangerad.) Foto: Patrik Lundin

Fråga psykologen

FRÅGA: Hej, här är min historia med en kille jag just brutit med efter endast två månader. Jag har varit intresserad av honom länge egentligen, men har undvikit att träffa honom fast han insisterat. Jag har känt på mig någonstans att vi kommer bli stormförälskade om vi släppte loss men, även att det skulle bli svårt om vi inledde ett förhållande.

En dag gick jag med på att ses och det blev precis som jag väntade... galen kärlek uppstod. Det var en man med hela känsloregistret öppet, han gav mig all närhet jag önskat i mitt liv, vi funkar väldigt bra personkemi-mässigt och så vidare.

Men ganska snart märkte jag att han blev fruktansvärt svartsjuk. Jag försökte tala ut med honom varje dag om hans påståenden. Ganska snart blev bråken fler och fler. Det blev hetsigt med förnedrande kommentarer från honom och han tyckte jag var känslokall och undvikande. Han trodde aldrig på att jag älskade eller älskar honom. Han tror att jag lekt med honom från första början.

Jag har aldrig gett så mycket kärlek till någon som till honom, jag älskar ju honom, men han kan inte ta emot kärleken. Han tror jag döljer saker och har hemligheter. Detta får jag höra varje dag.

Om jag inte svarar på hans sms inom cirka fem minuter börjar anklagelserna igen och igen och igen. Varje dag samma historia. Han säger att jag har andra, ligger runt, chattar med killar och så vidare.

Jag kunde till slut (efter bara efter två månaders relation) knappt jobba. Jag blev fruktansvärt trött och omotiverad. Min energi gick åt till att förklara för honom att inget är fel eller har ändrats mellan oss.

Varje gång jag träffade en vän, hade middag hos någon kompis eller träffade mamma så blev det drama. Att jag var ego, inte seriös, att alla andra går före honom och så vidare.

Madeleine Gauffin Rahme, leg psykolog och leg psykoterapeut.

Madeleine Gauffin Rahme, leg psykolog och leg psykoterapeut. Foto: SvD

En dag kom droppen, jag hade slut på energi. Han väckte mig tidigt på morgonen med anklagelser om att jag kollat in på Facebook. För honom är Facebook synonymt med otrohet. Senare, på min arbetstid, hade vi världens bråk på telefon – han hotade med saker och så vidare. Jag kände mig tvungen att göra slut av ren självbevarelsedrift.

Nu har några dagar gått och det är svårare än någonsin. Han har sms:at, mejlat och ringt miljarder gånger. Jag älskar honom ju så mycket, men jag vet inte hur man klarar av ett sådant här förhållande?

Jag är rädd för hans utbrott. När han var full och blev arg fick jag en örfil. Den gjorde inte ont, men dock.

Nu är jag fruktansvärt ledsen att det blev så här. Han vill ha mig tillbaka. Skickat blommor och brev. Det känns bara så konstigt. Han har diagnos, adhd och litegrann av autism, men själv tycker jag att borderline-symptomen är klockrena på honom...

Jag vet inte hur jag ska hantera mina känslor. Jag älskar honom trots allt. Vill träffa honom! Jag måste vara galen.

Psykologen svarar

Del 1 av 1

SVAR: Tack för din fråga som jag läste med sorg i hjärtat.

Denna kille ska du springa ifrån så fort du kan och aldrig återvända till. Alla varningslampor blinkar och larmar. Det spelar ingen roll vad du känner för honom i attraktionsväg – bara om du vill bli olycklig och ha en massa problem ska du gå tillbaka. Men du vill säkert ha en fin, lycklig och glädjefylld relation!

Det är något med killen som du dras till. Är det att han så tydligt visar att han vill ha dig och äga dig? Tolkar du hans svartsjuka, kontrollbehov och hans otrevligheter, bråkande och dramatik som tecken på att han älskar dig? Tänker och tror du så?

Tänk om för det är helt fel. Det han visar är enbart tecken på hur hans inre fungerar, det vill säga att det är en kille som är oerhört osäker, har svårt med tillit och har humörsvängningar som tar tag i honom på ett sätt han inte kan kontrollera.

Att vara svartsjuk har ingenting med kärlek att göra. Det handlar enbart om en mycket dålig självkänsla och brukar alltid vara förknippat med ett stort kontrollbehov. När han inte får kontrollera och få svar som han upplever tryggar honom blir han upprörd och kan inte handskas med verkligheten, det vill säga med dig.

Oavsett vilken diagnos han har, är inte hans sätt på något sätt acceptabelt. Allt du beskriver är helt orimligt.

Du är rädd för hans utbrott. Det låter friskt att du är rädd för dem. Det bör man vara om man blivit slagen. Att han dricker gör uppenbarligen att han tappar kontrollen över sig själv. Även en örfil – ont eller inte ont – är misshandel. En kille som slår en gång slår nästan alltid igen. Så gott som alltid trappas våldet sedan sakta upp.

Det är inte på något sätt ok att bli behandlad så illa som han behandlar dig. Den man älskar är man rädd om, är snäll mot och bryr sig väldigt mycket om. Är det inte så utan på något annat sätt så är det inte kärlek.

Du, spring din väg snabbt och vänd dig inte om.

Behöver du hjälp? Prata med kompisar, kanske någon annan vuxen du gillar eller vänd dig till Kvinnojouren där du bor. Det är aldrig, aldrig, aldrig ok att fortsätta en relation om man en enda gång blivit slagen.

Annons
X
Annons
X
X
X
X
Annons
X