Annons
X
Annons
X

Grundskola kan räcka för att bli militär

Försvarsmakten gör helt om och vill sänka kraven på de nya soldaterna. I stället för gymnasiebetyg ska det räcka med grundskola för att bli militär. Officersförbundet riktar hård kritik mot att sänka kraven.

Foto: INGVAR KARMHED

Den som i dag vill bli anställd som soldat eller sjöman måste ha godkända betyg från gymnasiet i ämnena matematik A, svenska A, engelska A och samhällskunskap A. Det är de enklare gymnasiekurserna och de krävs för att få göra den nya grundläggande militära utbildning (GMU) som ersatt värnplikten.

– Kraven på rekryterna har höjts jämfört med värnpliktstiden, konstaterade en nöjd försvarsminister Sten Tolgfors (M) i ett tal i Sälen så sent som för två veckor sedan.

Också Försvarsmakten har fram till nu haft rekryteringskampanjer på temat: ”Har du vad som krävs?”. Förra året ställdes frågor som ”Vad heter Afghanistans president?”, ”Hur många kvadratdecimeter är den här reklamskylten?”. Myndighetens budskap var: ”Att snabbt kunna lösa problem är en del av vår verklighet”.

Annons
X

Men nu har Försvarsmakten i tysthet bytt fot och vill sänka kraven. SvD har läst de nya reglerna som ligger klara för underskrift av överbefälhavaren Sverker Göranson. Kraven på betyg från de fyra gymnasiekurserna har strukits. För att bli militär ska det i stället räcka med att ha gått ut grundskolans årskurs 9 med godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Något betyg i samhällskunskap behövs inte alls, enligt förslaget.

Försvarsmakten säger att inget beslut ännu är fattat, men motiverar den föreslagna ändringen med att den vill få ett större rekryteringsunderlag.

– Vi vill ha möjlighet att rekrytera ur hela den befolkning som finns, säger överste Peter Öberg som är stabschef vid Högkvarterets personalstab till SvD.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Han säger att detta snarast är en återgång till det som gällde under värnpliktssystemet och försäkrar:

    – Det finns ingen avsikt att sänka kraven på soldatens reella förmåga.

    Men den uppfattningen delas inte av Officersförbundets ordförande Lars Fresker:

    – Jag förstår inte hur Försvarsmakten tänker. Det är helt fel väg att sänka kraven. Vi verkar i internationella miljöer och vill ha soldater som är initiativrika och tillräckligt bra på engelska. Med sänkta krav riskerar vi att tappa också de bästa soldaterna. Sänkta krav försvårar även officersutbildningen eftersom många soldater ska vidareutbildas till officerare, säger Lars Fresker.

    Officersförbundet känner inte till någon statlig tjänst i dagens Sverige som inte kräver gymnasiekompetens och har nu begärt en förhandling innan Försvarsmakten fattar det slutliga beslutet.

    Den föreslagna ändringen ifrågasätts av arméofficerare med färska erfarenheter av att utbilda nyanställda soldater.

    – Det räcker inte med att kunna läsa svenska, på gymnasiet lär man sig analysera och förstå en text. En soldat måste kunna förstå innebörden i en säkerhetsinstruktion - det är fråga om liv eller död. Grundskolematte räcker inte i artilleri-, ingenjörs eller luftvärnsförband. En svensk soldat med en 16-årings samhälls- och språkkunskaper som missförstår eller fattar fel beslut i Afghanistan kan få helt katastrofala följder, påpekar en sergeant till SvD.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: INGVAR KARMHED Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X