Annons
X
Annons
X

Grön el är bara en stor bluff

AVTAL Konsumenter uppmanas att ta sitt ansvar och teckna så kallade gröna elavtal. Men den som betalar extra för ett sådant avtal blir lurad av smarta företag, skriver Jakob Eliasson, Villaägarnas Riksförbund, och professor Runar Brännlund.

Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX

Sedan en tid förekommer så kallade ”gröna” elavtal, där kunden garanteras att den el han eller hon betalar för kommer från en viss sorts produktion, såsom vindkraft eller vattenkraft. Landets elkonsumenter uppmanas från både elhandlare och elmarknadsdebattörer att ”ta sitt ansvar” och verka för lägre koldioxidutsläpp och snabbare utbyggnad av hållbar elproduktion genom att betala mer för elen.

I och med att denna avtalsform förefaller vara här för att stanna, kan det vara på sin plats att påpeka att det hela är en stor bluff. Den som betalar extra för ett ”grönt” elavtal bidrar inte på något sätt till att sänka koldioxidutsläppen eller till en snabbare utbyggnad av hållbar elproduktion.

Avtal om grön el vilar på så kallade ursprungsgarantier, som säljs av elproducenten till handlaren som i sin tur paketerar ett erbjudande till en slutkund. Systemet för ursprungsgarantier är emellertid inte vattentätt. Det finns exempelvis ingen oberoende kontroll över att systemet håller vad det lovar.

Annons
X

Men även om systemet med ursprungsgarantier fungerar perfekt, så är de gröna elavtalens påverkan på koldioxidutsläppen och utbyggnadstakten lika med noll.

Det beror på att det finns två separata system som reglerar koldioxidutsläpp och utbyggnad av hållbar elproduktion, nämligen utsläppsrätter och elcertifikat. Dessa båda system styr mot absoluta mål; det tas politiska beslut som i förväg bestämmer exakt hur mycket koldioxid som får släppas ut, och hur stor produktionskapacitet vi ska ha för hållbar elproduktion.

När dessa beslut väl är tagna kan inget påverka utfallet. Skatter, förändringar i efterfrågan, informationskampanjer om energieffektivisering eller vad det vara månde – inget av detta kommer att påverka det slutgiltiga utfallet. Systemet med utsläppsrätter bestämmer mängden utsläppt koldioxid, och elcertifikatsystemet bestämmer produktionskapacitet för hållbar el.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Således har gröna elavtal inte ens en teoretisk möjlighet att leverera det som kunderna tror att de köper – lägre koldioxidutsläpp och snabbare utbyggnad.

    Icke desto mindre betalar kunderna, och branschen slutar naturligtvis inte sälja något som uppenbarligen säljer.

    De verkliga effekterna av de gröna avtalen är sannolikt två; mer pengar till branschen i form av högre marginaler på elavtal, samt lägre priser på elcertifikaten. Storleken på den senare effekten är inte känd, men sambandet är klart nog. Extraintäkter från ursprungsgarantier gör det mer lönsamt att bygga nya hållbara kraftverk, vilket ökar utbudet av elcertifikat, vilket sänker priset på elcertifikaten. Det betyder i sin tur ett något lägre elpris.

    Effekten av de gröna avtalen är alltså en kapitalöverföring från dem som tecknat gröna avtal till dem som inte gjort det. Som sagt; denna effekt är sannolikt liten. Den större effekten lär vara större marginaler för elbranschen.

    Finns det då något giltigt argument för att teckna ett sådant avtal? Argumentet som anförs är att det är en symbolhandling för den som vill stödja utbyggnaden av förnybar el. Vår försynta fråga är därför denna. Om det nu är helt klarlagt att gröna elavtal faktiskt inte stödjer utbyggnaden av förnybar el, blir då inte det gröna elavtalet en symbol för något annat? Exempelvis en symbol för hur smarta företag lurar kunden med en komplex produkt? Det gynnar varken branschen eller kunderna.

    JAKOB ELIASSON

    energipolitisk expert Villaägarnas Riksförbund

    RUNAR BRÄNNLUND

    professor i nationalekonomi Umeå Universitet

    Annons
    Annons
    X
    Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X