Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Jonas Fröberg: Grekisk kollaps guld för gamarna

Hedgefonder tjänar stora pengar på att störta Grekland i fördärvet. Nu sitter de i förhandlingsrummen med mer makt än vad politikerna vågar säga. Det ställer en basal fråga på sin spets – vem styr egentligen?

Greppet om kepsen är hårt. 69-årige Kurt Svensson sitter i en besöksstol på den lokala banken i Motala. Var ska han sätta sina besparingar? Aktier verkar för riskabelt och bankernas räntor för låga – madrassen? Han sneglar nervöst på den unge bankmannen med bakåtslickat hår.

– Hedgefonder, säger denne och ler stort.

– Du vet, då kan du tjäna pengar även när det går dåligt. Leendet växer och ett papper redo att skrivas på smygs omärkligt över bordet.

Annons
X

En hedgefond är, något förenklat, en fond med absoluta avkastningskrav som skyddar investeringarna mot förluster – så kallad hedging. Investeringsstrategierna liknar regellistan för kärlek: Den är icke existerande. Belåning, blankning (sälja lånade aktier), placering i olika derivat (något som kopplas till en specifik tidpunkt i framtiden). Allt tycks tillåtet.

Med nerdragen keps lommar Kurt Svensson hem från banken, förbryllad över bankmannens ord. ”Tjäna pengar när det går dåligt” – han undrar vad det kan vara som ”går dåligt”. Han fick bara hummanden som svar.

Det bankmannen inte nämnde var att hedgefonderna kan ses som finansbranschens asgamar. De spekulerar ofta i svaga, skadade bolag, valutor – och stater. Inte sällan köps skulder billigt på spekulation och ju sämre världsekonomin är – desto mer blod vädras.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Och så var det en liten sak till.

    Efter finanskrisen 2008 inhägnades finanssektorn av ett högt regelstängsel.

    Men inte hedgefonderna.

    De och några andra finansinstrument, som råvarufonder och derivat, agerar utanför banksystemets balansräkningar och klåfingriga Finansinspektioner. Fenomenet kallas ”shadow banking” – bankernas skuggsektor och alldeles egna Christiania med ytterst lite kontroll, där det går att tjäna brutalt mycket pengar.

    Summorna i hedgefonder har växt som rullande snöbollar i störtloppsbackar. År 1996 förvaltade hedgefonder cirka 135 miljarder dollar i 2000 fonder. Drygt tio år senare hade summan 14-dubblats – mångdubbelt mer än vanliga fonder – till ofattbara 2000 miljarder dollar.

    Hedgefonderna tjänar alltså pengar på andras olycka och befinner sig i Finansvärldens obevakade ingemansland. Men det är bara början.

    Få torde ha missat att Grekland desperat försöker förhandla ner sin statsskuld till 120 procent av BNP – genom att skriva ner skulderna på frivillig väg. Vad många missat är att hedgefondsförvaltarna sitter med runt bordet i de luftkonditionerade förhandlingsrummen. Med en helt egen agenda.

    Många fonder har en sorts försäkringar – CDS:er – vilket gör att de får tillbaka pengarna även om allt går åt skogen. Men enligt reglerna får inte hedgefonderna ut något på sina försäkringar om EU:s politiker löser Greklandskrisen på frivillig väg. Går Grekland i konkurs faller däremot försäkringarna ut.

    Intresset av att lösa Greklands kris är alltså noll.

    Försäkringarna köptes ofta för en spottstyver – kom ihåg att det bara för ett par år sedan ansågs helt uteslutet att en stat skulle kunna gå i konkurs – det var som att köpa försäkringar mot tropikvärme i Antarktis. Vi snackar alltså drömaffärer, som måste vara ytterst svåra att motstå för fonderna.

    Men de har väl ingen reell makt, kanske du tänker.

    Tänk då om.

    Analytiker vid den amerikanska investerarbanken Morgan Stanley har räknat fram att mer än en tredjedel, runt 80 miljarder euro, av de privata långivarnas fordringar på Grekland ligger hos hedgefonder.

    Politikerna är antagligen paralyserade av fruktan. De inser nämligen vad det här betyder: En konkurs för Grekland kan bli snudd på oöverskådlig för samhället, men en glimmande guldgruva för amerikanska hedgefonder, som dessutom kan sitta och mysa med en kopp kaffe och planera för nästa steg: Spekulationsattacker mot andra krisländer i Greklands spår.

    De grekiska statsobligationerna styrs av grekisk lag, och det har pratats om lagstiftning som i sista sekund ska hindra fonderna att gå bärsärk i förhandlingsrummen. Problemet är att det skulle hjälpa lika mycket som att dämma för en halv bäckfåra. En del av skulderna – uppskattningsvis runt 30 till 40 miljarder euro – styrs nämligen av brittisk lag. Dessa skulder har köpts upp billigt av en annan avart på finansmarknadens skuggsida, som träffsäkert nog kallas ”vulture funds” – gamfonder. De brukar köpa skräpobligationer och sedan kräma ut mycket pengar ur dem genom oändliga rättsprocesser.

    Fast egentligen är inte utgången av de tekniska förhandlingarna det verkligt intressanta. Utan det är att vi skapat något som kan liknas vid Frankensteins monster som, precis som i Mary Shelleys roman, älgat iväg och lever ett eget liv – och hemsöker samhällets allra känsligaste del. Just nu medan jag skriver detta sitter de och förhandlar med IIF (Instutite of International Finance), ECB och politiker om Greklands och hela Europas framtid. Kanske hela kapitalismens. Med ett enda mål: Tjäna pengar till sin egen fond.

    Gå och ta en kopp kaffe. Fundera sedan på frågan: vem är det som styr – egentligen?

    I Motala har klockan hunnit bli 22. Kurt Svensson har sett på komediserien ”Kontoret” med Henrik Dorsin på tv. Han visslar glatt, tar fram en liten dosa och loggar in på bankens hemsida. Och blir ännu gladare. Hans nya hedgefond har gått upp.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X