Annons
X
Annons
X

”Giriga HVB-företag är en felaktig stereotyp”

De privata HVB-hemmen är en förutsättning om Sverige ska klara av att på ett värdigt sätt ta emot de ensam­kommande flyktingbarnen, skriver Håkan Tenelius, Vårdföretagarna.

Rege­ringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kvalitetsnycklar som gör det möjligt att jämföra alla utförare, skriver Håkan Tenelius.

Rege­ringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kvalitetsnycklar som gör det möjligt att jämföra alla utförare, skriver Håkan Tenelius. Foto: Anna Karin Drugge/TT

DEBATT | HVB-FÖRETAG

Det är när granskning inte sker som de oseriösa aktörerna etableras.

Sverige står inför en unik situation. Av den massiva flyktingströmmen var över 30 000 ensamkommande barn under 2015. Det är oklart om ökad gränskontroll kommer att påverka antalet ensamkommande barn till Sverige. Men redan nu har landets kommuner uppenbara problem att ta emot alla barn som ska placeras i lediga boenden. Socialsekreterare sjukskriver sig på grund av arbetsbelastningen och kommuner väljer att lex Sarah-anmäla sig själva då de inte klarar av att hantera de åtaganden de är ­ålagda enligt socialtjänstlagen.

För att hantera situationen måste fler krafter tillåtas vara en del av lösningen.

Annons
X

En vanlig placeringsform för de ensam­kommande barnen är ett så kallat HVB, hem för vård eller ­boende. Totalt finns cirka 1 700 HVB runt om i landet, varav drygt 900 är för ensamkommande barn. Cirka 40 procent av dessa drivs av privata företag som varje dag tar ett mycket stort socialt ansvar att säkerställa att dessa barn får en bra och trygg uppväxt i det nya landet. De privata HVB-hemmen är en förutsättning om Sverige ska klara av att på ett värdigt sätt ta emot de ensamkommande flyktingbarn som nu kommer.

Det innebär dock inte att de utnyttjar situationen för att höja sina priser.

När vi frågar våra medlemsföretag som driver HVB-hem svarar 35 av 40 att de ligger kvar på det pris som förhandlats med kommunen. Därutöver svarar tre företag att de förhandlat med kommunen om att sänka priserna. Enbart ett företag svarar att de

det senaste halvåret har höjt priserna.

Den rådande bilden i medierna är att privata utförare inom de sociala insatserna tar genvägar för att spara pengar genom att sänka kvaliteten för barn och ungdomar och därmed öka vinsterna. Det är inte bara fel utan också ett hån mot alla de duktiga medarbetare som varje dag hjälper till att integrera de nya människorna i vårt land.

Den vanligaste prissättningsmodellen som ­används är så kallade ramavtal. Kommunen kommer överens med den privata utföraren om ett avtalat pris per placerat barn. Precis som andra ingångna avtal gäller sedan priset över hela avtalsperioden. Parterna är överens om att varken höja eller sänka priset under avtalstiden.

Kommunens ersättning från staten är 1 900 kronor per dag och ensamkommande barn. Det är inte alltid det beloppet motsvaras av den summan som betalas ut till de privata utförarna – ofta är det lägre. Men det är mycket ovanligt att priset ligger över den statliga ersättningen. I dessa fall handlar det om mycket krävande och personalintensiva insatser som medför höga kostnader.

Vårdföretagarna anser att kvaliteten inom om­sorgen är det absolut mest centrala.

I en Skop-undersökning från 2015 framgår att nästan åtta av tio socialtjänstchefer i Sveriges kommuner anser att de fristående utförarna i mycket eller ganska stor utsträckning bidrar till kvalitetsutveckling av svensk socialtjänst. Nästan alla, eller 96 procent av socialtjänstcheferna, anser att de fristående ut­förarna kännetecknas av professionalism.

För att uppnå en så hög kvalitet som möjligt ­måste det finnas möjlighet att upprätta riktiga kvalitetsmål, kunna utvärdera dessa och jämföra mot andra aktörer. För att få ett slut på diskussionen om att de privata aktörerna är oseriösa vill vi uppmana rege­ringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kvalitetsnycklar som gör det möjligt att jämföra alla utförare, även mellan olika driftsformer. Det är när granskning inte sker som de oseriösa aktörerna etableras.

Därför är det särskilt viktigt att också kommunala HVB-hem och privata utförare som kommunerna anlitar via entreprenad tvingas söka tillstånd för sina verksamheter – något som alltså inte krävs i dag.

Om tillsyn görs på rätt sätt och tillståndsplikten ändras så att den gäller alla utförare skulle det bidra till att kvaliteten säkras i alla verksamheter. Fortsatt utförs den övervägande delen, över 60 procent, av mottagandet av ensamkommande i kommunal regi alternativt genom entreprenad. Det är av största vikt att även dessa verksamheter går igenom den kvalitetssäkrande process som ett tillståndsbeslut innebär.

Vårdföretagarna arbetar med att säkra kvaliteten hos våra medlemsföretag genom att ställa höga medlemskrav. Vi gör noggranna kontroller av ägare, ekonomisk redovisning och att företagen följer våra etiska riktlinjer. Företag som inte lever upp till medlemskraven nekas inträde.

Kvaliteten säkras när samtliga utförare måste ­ansöka om tillstånd och när kommunerna ställer lika höga krav på sina leverantörer som Vårdföretagarna gör på sina medlemmar.

Håkan Tenelius

näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Diskutera! På vår sida på Facebook finns möjlighet att kommentera debattartiklar.

Annons
Annons
X

Rege­ringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kvalitetsnycklar som gör det möjligt att jämföra alla utförare, skriver Håkan Tenelius.

Foto: Anna Karin Drugge/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X