Annons
X
Annons
X

Funktionshindrade mobbas oftare

Barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra barn, mobbas mer och lever oftare i ekonomiskt utsatta hushåll, enligt en ny rapport från Folkhälsoinstitutet. Fler tidiga insatser för dessa barn och deras familjer behövs, skriver generaldirektör Sarah Wamala med flera.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

BRÄNNPUNKT | UTSATTA BARN

Dessa barn bör pekas ut som en särskilt viktig grupp i skolornas planer mot kränkande behandling.
Sarah Wamala, Ingrid Burman, Carl Älfvåg och Max Petzold.

Sveriges övergripande mål för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsoarbetet med fokus på att skapa trygga och goda uppväxtvillkor.

Vart tredje barn i åldern 2–17 år har någon form av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det motsvarar cirka 560000 barn. Det handlar om allt från eksem, allergier och astma till adhd, utvecklingsstörning och autism. Strax under hälften – 260000 barn – uppges av föräldrarna ha måttlig eller svår funktionsnedsättning.

Den rapport som Statens folkhälsoinstitut presenterar i dag visar att levnadsvillkoren, till exempel familjens ekonomi, och hälsan är sämre hos vissa grupper av barn med funktionsnedsättning. Det gäller framför allt barn med måttlig eller svår funktionsnedsättning liksom barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning till exempel talfel, adhd och psykiska besvär) och fysisk funktionsnedsättning (till exempel mag- och tarmbesvär och syn- och hörselskador). Föräldrarna till dessa barn är oftare ensamstående, andelen är nära 25 procent – dubbelt så hög som för föräldrar till barn utan funktionsnedsättning.

Annons
X

Familjerna är också mer ekonomiskt utsatta. Många har svårt att klara av hushållets löpande utgifter. Andelen som saknar en ekonomisk buffert är 25 procent vilket kan jämföras med 12 procent bland föräldrar till barn utan funktionsnedsättning.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har dessutom fler psykosomatiska besvär och upplever i mindre utsträckning att de får det stöd och den hjälp de behöver från omgivningen, till exempel från en partner, släktingar, grannar eller samhället.

Det är tre gånger vanligare att barn med måttlig eller svår funktionsnedsättning mobbas. Däremot löper inte barn med lindrig funktionsnedsättning eller enbart allergisjukdomar större risk att mobbas.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    När det gäller fritidsaktiviteter, såsom att gå på bio, spela ett instrument eller delta i föreningsverksamhet, och fysisk aktivitet råder det däremot inga skillnader mellan barn med funktionsnedsättning och barn utan funktionsnedsättning.

    Rapporten visar att det troligen är fler faktorer än funktionsnedsättningen i sig, till exempel situationen i skolan och sämre levnadsvillkor, som bidrar till ohälsan bland barn och unga med funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att tidigt försöka minska skillnaderna i levnadsvillkor och hälsa mellan barn med och utan funktionsnedsättning. Annars riskerar barn med funktionsnedsättning att få väsentligt sämre hälsa med åren och de riskerar därmed ännu sämre levnadsvillkor.

    Statens folkhälsoinstitut har tidigare visat att omkring en tredjedel av ohälsan bland vuxna med funktionsnedsättning är onödig och går att förebygga.

    Statens folkhälsoinstitut föreslår tidiga insatser för att motverka ohälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning. Dessa inkluderar:

    •Att barn med funktionsnedsättning ges särskild uppmärksamhet i skolornas förebyggande arbete mot kränkande behandling av eleverna. Dessa barn bör pekas ut som en särskilt viktig grupp i skolornas planer mot kränkande behandling, vilka enligt skollagen ska upprättas och följas upp varje år.

    •Att för barnens skull skapa möjlighet till bättre ekonomiska och sociala förutsättningar för ensamstående föräldrar. Många barn med funktionsnedsättning lever med en ensamstående förälder som har svårigheter att klara de löpande utgifterna och saknar ekonomisk buffert.

    Att kommunernas uppföljning är viktig. Kommunerna och skolorna behöver ta reda på hur många barn med funktionsnedsättning som finns hos dem och vilket stöd dessa barn och deras föräldrar behöver.

    SARAH WAMALA

    generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

    INGRID BURMAN

    ordförande Handikappförbunden

    CARL ÄLFVÅG

    generaldirektör Handisam

    MAX PETZOLD

    professor Sahlgrenska akademin och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

    Annons
    X
    Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X