Annons
X
Annons
X

Friskolornas etablering har höjt kunskapsnivån

Elever som bor i kommuner med friskolor presterar i snitt bättre än andra – oavsett om de själva går där eller i kommunala skolor. Och ju högre andel friskoleelever, desto större förbättring av resultaten, visar ny forskning som SvD tagit del av.

Jag går på skejtlinjen och tror att om jag utvecklas som skejtare blir jag också bättre i andra ämnen, säger Ludde Herlevsson.

Jag går på skejtlinjen och tror att om jag utvecklas som skejtare blir jag också bättre i andra ämnen, säger Ludde Herlevsson. Foto: ANDREAS H. NILSSON

Det är höstlov, men i Fryshusets regi arrangeras både thaiboxning och en tävling i tårtbakning. Niondeklassarna Tintin Pazur och Ludde Herlevsson hänger över ett slags brädspel, glada över att skolan de går i håller öppet.

Fryshuset är ju ”kung”:

– Det är asbra och man får hålla på med sina passioner. Jag går på skejtlinjen och tror att om jag utvecklas som skejtare blir jag också bättre i andra ämnen, säger Ludde Herlevsson.

Annons
X

Att friskolan de går i lyfter deras betyg är de övertygade om. För dem är det också självklart att skolorna i närområdet påverkas positivt av Fryshuset.

– Många kids från Sjöstadsskolan, som ligger nära, kommer hit och hänger. De suger säkert åt sig inspiration och tar den med sig tillbaka, säger Tintin Pazur.

Just friskolors betydelse för elevers resultat är vad som studerats i en färsk rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). I den framgår tydligt att ju högre andel friskolor en kommun har, desto bättre presterar eleverna. Och det gäller inte bara friskoleeleverna – utan också de som går i kommunal skola.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Vi hittade ett positivt samband. De kommuner som relativt sett blivit bättre, är de kommuner med relativt stor andel friskolor, säger rapportförfattaren Mikael Lindahl.

    Tillsammans med kollegan Anders Böhlmark har han i sin forskning studerat förändringarna av elevernas resultat inom varje enskild kommun från 1992 – det år friskolereformen genomfördes – fram till 2009.

    Betyg och resultat i nationella prov i matematik och engelska har legat till grund för jämförelsen.

    Vad fördelarna med friskolor i en kommun beror på har författarna inte studerat. Men de har några teorier:

    • Skolors incitament att förbättra sig ökar under konkurrens.

    • Matchningen av elever kan förbättras med friskolor, vilket kan leda till positiva kamrateffekter.

    • Pedagogiska metoder och goda organisationer kan eventuellt spridas mellan skolorna.

    – Det här är ingenting vi kan säga med stor säkerhet. Men det vi funnit med större säkerhet är att förbättringen inte bara gäller friskoleelever utan även de som går i kommunala skolor, säger Mikael Lindahl.

    Klart är också att ju högre andelen friskolor är, desto mer har resultaten förbättrats. I snitt rör det sig om förbättringar med 3–4 procent, vilket kan sägas motsvara ett betygsnäpp upp – från exempelvis VG till MVG – för två elever i en klass om tjugo. Eller om man vill – fem placeringar upp för Sverige i den internationella Pisa-undersökningen där 65 länder jämförs. (Se mer nedan.)

    – Det är inte fantastiskt stora effekter. Men de är heller inte obetydliga. Man kan se det som att friskolorna har haft en vis effekt. Speciellt eftersom vi funnit att kostnaderna i de här kommunerna inte ökat, säger Mikael Lindahl.

    I svenska kommuner går i genomsnitt 12 procent av eleverna i grundskolan i icke kommunala skolor. Lindahl och Böhlmark har visserligen funnit att ju högre andel friskolor kommunerna hade, desto bättre var elevernas resultat.

    Men de är noga med att påpeka att den effekten knappast är linjär; alla kommuner hade säkerligen inte kunnat hantera en högre andel friskolor och ingenting tyder på att ett nationellt snitt högre än nuvarande skulle leda till än bättre resultat.

    – Osäkerheten är väldigt stor. Många av de kommuner som inte har friskolor är mindre kommuner. Om man bara har en skola kanske man inte vill att det ska vara en friskola.

    Enligt rapporten syns ingenting i resultaten som tyder på att vissa grupper, som invandare eller lågpresterande, har förlorat på friskolereformen. Men Mikael Lindahl poängterar att frågan måste studeras djupare för att kunna besvaras säkert.

    Inte heller visar studien att elevernas resultat har något med frågan om vinst att göra:

    – Vi hittar inga skillnader mellan vinstdrivande friskolor och andra. Det är den slutsats vi kan dra.

    Molly Uddenberg har barn i Franska skolan, en friskola. I dag är de i Fryshuset för att barnen ska få leka – till vardags är kraven på dem enormt höga. Hon förvånas inte över att friskolans arbete drivit upp elevernas resultat. Samtidigt riktar hon kritisk till skolsystemets utformning:

    – Friskolor kan tendera att bli elitistiska. Det blir en indelning mellan olika samhällsgrupper där de som sitter på kunskapen kan ta för sig allra bäst, säger hon.

    Populära quizar om politik

    Känner du igen Stockholmspolitikerna?

    quiz.svd.se

    Har du koll på politikermode?

    quiz.svd.se

    Politikernas grodor – vilka minns du?

    quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Jag går på skejtlinjen och tror att om jag utvecklas som skejtare blir jag också bättre i andra ämnen, säger Ludde Herlevsson.

    Foto: ANDREAS H. NILSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X