Annons
X
Annons
X
Sverige
Kommentar

Mårten Schultz: Förvånande tystnad om åtalet mot SD-topp

(uppdaterad)
Åtalet mot Kinnunen (SD)

På tisdagen inleds rättegången mot SD-riksdagsledamoten Martin Kinnunen som misstänks för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Det är allvarliga brott. Minimistraffet för båda brotten är fängelse. Bortom straffvärdet är det ett mål med demokratiska implikationer.

SD-riksdagsledamoten Martin Kinnunen.

SD-riksdagsledamoten Martin Kinnunen. Foto: Marcus Ericsson/TT

Det har varit tämligen tyst om åtalet mot Kinnunen. Det är förvånande. När riksdagsledamöter anklagas för brott är det en speciell sak. Riksdagen är lagstiftare. Det är riksdagen (och inte, vilket många tror, regeringen) som bestämmer vilka regler som ska gälla i Sverige. Lagstiftning kan gälla många olika saker, men det är framför allt straffrättsliga regler, regler om förbud, som brukar tilldra sig allmänhetens och mediernas intresse. Bland förbuden finns reglerna om skattebrott och bokföringsbrott.

När Kinnunen nu ska försvara sig mot åklagarens påståenden om brott så innebär det att en lagstiftare försöker undgå att dömas till ansvar för att ha brutit mot lagstiftningen.

Det är ovanligt att riksdagsledamöter åtalas. I grundlagen finns särskilda begränsningar för när man får åtala våra parlamentariker. Om en riksdagsledamot misstänks ha begått brott inom ramen för utövandet av uppdraget – säg till exempel att ledamoten förtalar någon i en riksdagsdebatt – så får åtal väckas enbart om fem sjättedelar av riksdagens röstande ledamöter ger sitt godkännande. Det finns även speciella regler om tvångsmedel (hur en riksdagsledamot kan gripas, anhållas och häktas) och för hur en riksdagsledamot kan skiljas från sitt uppdrag.

Annons
X

Lagstiftningen innehåller med andra ord särskilda skyddsregler för lagstiftare som begår brott. Anledningen till det är naturligtvis att våra folkvalda ska vara skyddade mot åtgärder från staten, även om de hör till en obekväm politisk minoritet eller på annat sätt hamnat i onåd. Det är dock förhållandevis ovanligt att de här frågorna över huvud taget aktualiseras.

Det är i och för sig inte unikt med åtal mot (aktiva) riksdagsledamöter. Från de senare decennierna har framför allt tre moderata riksdagsledamöter uppmärksammats genom åtal för grovt bedrägeri, ofredanden respektive våld mot tjänsteman (i det senare fallet slutade det med en friande dom). Utöver dessa förekommer mål med mindre allvarliga brott, som rattfylleri. Inget av dessa brott kommer dock upp i samma straffvärde som grovt skattebrott i kombination med grovt bokföringsbrott.

Åtalet mot Kinnunen sticker ut således. Men, vilket är särskilt viktigt att framhålla i detta fall där det finns politiska intressen som kan vilja utnyttja fallet, han är ännu inte dömd för något brott. Oskuldspresumtionen gäller även för politiker. Det är en god idé att avhålla sig från spekulationer innan tingsrättens dom kommer.

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det finns emellertid en aspekt av närmast demokratiskt slag som bör tas upp redan nu. Grundlagen garanterar att riksdagsledamöter sitter säkert, men det finns undantag. Om Kinnunen döms för brott kan det gå att skilja honom från sitt uppdrag. Beslut om det fattas i så fall av domstolen. Detta är inte bara en fråga om brott och straff. Utan en demokratisk angelägenhet.

    SD-riksdagsledamoten Martin Kinnunen.

    Foto: Marcus Ericsson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X