Annons
X
Annons
X

”Förtroendevalda behöver få etiska principer”

Avslöjandena kring fackförbundet ­Kommunal aktualiserar frågor om etiska regler. Det är dags att gå från snabba fördömanden, till genomtänkta analyser av principer för hur man gör rätt från början, skriver professor Carl B Hamilton.

Wallströms lägenhetsaffär
Kommunals ordförande Annelie Nordström i samband med en presskonferens på torsdagen.

Kommunals ordförande Annelie Nordström i samband med en presskonferens på torsdagen. Foto: Claudio Bresciani/TT

DEBATT | ETIK OCH MORAL

Osjälviskhet. Integritet. Objektivitet. Ansvarighet. Öppenhet. Ärlighet. Ledarskap. ”Den som innehar ett ämbete [eller förtroendeuppdrag] åligger det att främja och stödja dessa principer genom ledarskap och exempel.”

Vi bör vända på perspektivet när det gäller personer som är statsråd, riksdagsledamöter eller har andra typer av förtroendeposter, som kommunpolitiker och fackföreningsledare. Vi bör inte enbart söka efter det som är fel i deras agerande, utan också sysselsätta oss med vad som är ett riktigt agerande, det vill säga främja framväxten av de goda etiska normer som bör vägleda dessa personers agerande. De återkommande skandalerna tycker jag har tydliggjort det behovet.

Med principer och etiska uppföranderegler tydliggör vi de normer som vi vill ska prägla människors agerande i det offentliga livet. Ansvaret för att regler och normer följs ska ligga på individerna – inte i något ansvarslöst ”systemperspektiv” eller ”system”.

Annons
X

Det är verkligen inget fel på svenska mediers grävande journalistik. Tvärtom har den under decennier visat sig ytterst värdefull för samhället och enskilda människor. Men vi bör inte som metod enbart behöva lita till offentlighetsprincipen och till medierna.

Skandaler av det slag vi sett helt nyligen och många gånger förr här hemma är som bekant inte begränsade till Sverige. För 20 år sedan avslöjades grava missförhållanden i brittiska parlamentet. Av populistiska skäl hade inte arvodena till parlamentsledamöter höjts i takt med inflationen och den allmänna löneutvecklingen. Istället utvecklades successivt ett system med generösa ersättningar för ledamöternas bostäder, resor, tjänster, och så vidare. De kom att fungera som de facto ersättningar också för uppdraget som parlamentsledamot. Vissa ledamöter tog dessutom emot pengar från särintressen och andra utomstående för att bland annat ställa frågor till ministrar, och ägna sig åt andra parlamentariska avarter. Alltihopa ackumulerade till en skandal som briserade 1994. En kommission tillsattes med en hög jurist som ordförande, Lord Nolan.

De principer och nya rutiner och institutioner som Nolanrapporten resulterade i har efter livlig initial debatt accepterats och har blivit vägledande för såväl parlamentet som den offentliga sektorn i Storbritannien.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det finns mer att säga om Lord Nolans arbete och efterbörd, men det för oss idag och i Sverige viktigaste är de sju principer för det offentliga livet som Lord Nolan formulerade, och som jag inledde denna artikel med. De förefaller mig som möjliga utgångspunkter för ett liknande, behövligt arbete här hemma.

    Jag har därför nedan gjort ett försök att översätta och modifiera Nolans principer till förutsättningarna och problemen i dagens Sverige. De går säkert att sakligt förbättra och formulera bättre (källa finns nedan).

    1. Osjälviskhet. De som innehar offentligt ämbete eller förtroendeuppdrag ska fatta beslut enbart utifrån det offentliga intresset, eller utifrån intresset hos dem som givit förtroendet. De ska inte fatta beslut för att få finansiella eller andra materiella förmåner för sig själva, familjen eller vänner.

    2. Integritet. De som innehar offentligt ämbete eller förtroendeuppdrag ska inte försätta sig i någon finansiell eller annan skyldighet gentemot utomstående individer eller organisationer som kan påverka dem i deras offentliga arbete eller förtroendeuppdrag.

    3. Objektivitet. När de som innehar offentligt ämbete eller förtroendeuppdrag utför sitt uppdrag – som utnämningar, beslut om kontrakt, rekommendationer om ersättningar och förmåner – ska det ske enbart utifrån sakliga meriter.

    4. Ansvarighet. De som innehar offentligt ämbete eller förtroendeuppdrag bär ansvar för sina beslut och handlingar inför allmänheten och dem som givit dem förtroende, och måste vara beredda att underkasta sig vilken som helst granskning lämplig med tanke på uppdraget.

    5. Öppenhet. De som innehar offentligt ämbete eller förtroendeuppdrag ska vara så öppna som bara är möjligt beträffande sina beslut och handlingar. De ska motivera sina beslut och endast begränsa information när det är uppenbart nödvändigt utifrån allmänintresset.

    6. Ärlighet. De som innehar offentligt ämbete eller förtroendeuppdrag har skyldighet att offentliggöra privata intressen som har beröring med deras uppdrag, och ska vidta åtgärder, och lösa upp eventuella intressekonflikter så att allmänintresset eller förtroendet inte kan skadas.

    7. Ledarskap. De som innehar offentligt ämbete eller förtroendeuppdrag ska främja och stödja dessa principer genom ledarskap och exempel.

    Av dessa punkter är enligt mening den sjunde och sista viktigast. Det är punkt sju om ledarskap som banar väg för skapandet av tydliga normer och införandet av uppföranderegler i det praktiska vardagslivet.

    Allt fokus ligger just nu på Kommunal och utrikesminister Wallström. Men det är värt att även hålla ögonen på Sveriges riksdag. Den håller på att införa ”en uppförandekod för ledamöterna”. Arbetet är påtvingat utifrån, förslaget är påfallande kortfattat, och bagatelliserar de facto riskerna genom sitt snäva fokus. Riksdagen är inställd på att koden för ledamöterna är en angelägenhet enbart för riksdagen själv. Det är en missuppfattning. Den bör analyseras, kompletteras och diskuteras av uppdragsgivarna/väljarna.

    Vi behöver nu praktiska filosofer, statsvetare, medieerfarna och allmänkloka personer som diskuterar och engagerar sig i frågorna om principer och uppföranderegler i det offentliga livet och i förtroendeställning.

    Det är dags att gå från snabba fördömanden om att göra fel, till genomtänkta analyser av principer för hur man gör rätt från början.

    Carl B Hamilton

    professor, tidigare ledamot och utskottsordförande i riksdagen (L)

    Här är länk till Nolanrapporten

    Carl B Hamilton Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

    Annons

    Kommunals ordförande Annelie Nordström i samband med en presskonferens på torsdagen.

    Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 2

    Carl B Hamilton

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X