Annons
X
Annons
X

Försvarets miljardkrav nobbas av finansministern

Försvarsmakten har begärt fyra miljarder kronor om året i ökade anslag i det kommande försvarsbeslutet, totalt 16 miljarder. Finansdepartementets motbud är ett genomsnitt på 500 miljoner per år, totalt två miljarder, erfar SvD. Alltså en åttondel av den summa försvaret anser är att minimum.

En av försvarets stridsbåtar under den stora insatsen i höstas.

En av försvarets stridsbåtar under den stora insatsen i höstas. Foto: DAN HANSSON

SVD AVSLÖJAR SPELET OM BUDGETEN

Den så kallade inriktningspropositionen om försvarets framtid och anslagsnivå ska ligga på riksdagens bord i april för beslut i juni. För närvarande pågår arbetet i två parallella processer.

Dels förs det samtalmellan regeringen och allianspartierna i enlighet med decemberöverenskommelsen. Avsikten är att enas om en bred politisk uppgörelse om försvaret. Hittills har det handlat om samtal, inga konkreta förhandlingar.

Allianspartierna har krävten utredning om Natomedlemskap, som ett alternativ till ett självförsörjande svensk försvar till kraftig ökade kostnader.

Annons
X

Dels pågår den interna processen i regeringskansliet, det vill säga dragkampen om budgetutrymmet mellan finansdepartement och i det här fallet försvarsdepartementet. I januari tvingades Magdalena Andersson konstatera att tillväxten blir lägre och arbetslösheten högre än tidigare prognoser. Ökade kostnader måste betalas med skattehöjningar eller besparingar inom andra områden.

Några dagar efter finansministerns dystra siffror presenterade försvaret sina krav. Budet var då fyra miljarder kronor för att höja försvarsförmågan i fem steg och klara framtida uppgifter på en acceptabel nivå i förhållande till tidigare fattade beslut perioden 2016-2019. En siffra som försvarsminister Peter Hultqvists närmaste man, statssekreterare Jan Salestrand, inte direkt ställde sig bakom – men heller inte avfärdade som orimlig.

Pengarna vill försvaret bland annat använda till nyrekrytering av personal, personlig utrustning, nya fordon och fler övningar. Sammanlagt 16 miljarder under den aktuella perioden.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vid sidan av detta ville Försvarsmakten också ha ytterligare 15 miljarder kronor för att beställa tio extra Jas/Gripen, en ny ubåt, nya robotsystem och annan mer kvalificerad materiell, och nå den operativa förmåga som försvarsberedningen enades om i maj 2014.

    Mot den här bakgrunden är finansdepartementets motbud, som SvD kan avslöja i dag, närmast chockartat. Beloppet är på en helt annan nivå och det blir heller ingen generell höjning. I stället vill finansdepartementet fördela sammanlagt två miljarder kronor under fyra år.

    2016: 200 miljoner extra.

    2017: 400 miljoner.

    2018: 600 miljoner.

    2019: 800 miljoner.

    Den genomsnittliga höjningen blir då 500 miljoner kronor och är inte i närheten av vad försvaret anser rimligt. Tvärtom uppfattas även utgångsbudet på fyra miljarder snarast i underkant i förhållande till vad andra länder satsar räknat i andel av BNP. För 20 år sedan låg försvarets andel på 2,3 procent. Motsvarande siffra i dag är mindre än hälften.

    Finansdepartementets siffror är en missräkning även för försvarsminister Peter Hultqvist.

    Under Alliansregeringen tillhörde Hultqvist, då ordförande i försvarsutskottet, kritikerna när försvarsanslagen kapades och talade då i termer av ”strukturell underfinansiering av både materiell och personal”, vilket skapade stora förväntningar om en kursändring vid ett regeringsskifte.

    Nu sitter Peter Hultqvist själv i regeringen och kommer att ställas öga mot öga med finansminister Magdalena Andersson när försvarsanslagen ska slutförhandlas de närmaste månaderna. Att finansdepartementet ställer sig helt avvisande till försvarets nivåer innebär att han står inför en mycket svår, kanske övermäktig uppgift.

    I slutändan avgör vanligtvis statsministern vem som går segrande ur en budgetstrid mellan finansministern och övriga statsråd. Under alliansregeringens första år ställde sig Fredrik Reinfeldt på Anders Borgs sida mot försvarsminister Mikael Odenberg. Odenberg avgick då efter mindre än ett år på sin post.

    Annons
    Annons
    X

    En av försvarets stridsbåtar under den stora insatsen i höstas.

    Foto: DAN HANSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X