Annons
X
Annons
X

Försvaret räknade fel inför försvarsbeslutet

Försvarsmaktens anslagsökningar på 10,2 miljarder kronor riskerar att ätas upp av felräkningar i Försvarsmaktens eget underlag till försvarsbeslutet, enligt uppgifter till SvD. Kostnaderna för materielinvesteringarna kan bli ”flera miljarder” dyrare än beräknat.

(uppdaterad)
Försvarsbudgeten

Foto: TT

– I Försvarsmaktens underlag inför försvarsbeslutet fanns beräkningar för vad olika poster skulle kosta. Bilden nu är att man i princip har räknat fel på varenda punkt på den lista ÖB presenterade och åt fel håll dessutom, så kostnaderna kommer att öka och allting kommer att bli dyrare, säger en väl insatt källa till SvD.

Totalt kan det enligt uppgifter till SvD röra sig om felräkningar och ökade kostnader på "flera miljarder" kronor i ett antal större materielprojekt. Försvaret måste i så fall antingen få mer pengar eller prioritera inom befintliga anslag för att klara att hålla den budget som klubbats i riksdagen. Det som i så fall får stryka på foten är andra delar av försvarsbeslutet med ökade militära satsningar på försvaret av Sverige.

– Det framstår som alltmer uppenbart att den överenskommelse som ingicks i våras är otillräcklig, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) till SvD.

Annons
X

På vilket sätt?

– Den förväntade högre förmågan kommer inte att kunna levereras, och motsvarar på inget sätt det faktum att Sverige kan vara i krig om några år.

Försvarsuppgörelsen förhandlades fram förra våren och slutade med en fempartiöverenskommelse mellan S-MP-regeringen och tre av Allianspartierna – M, C och KD. Liberalerna ansåg att nivån var för låg och hoppade av. I juni röstade riksdagen igenom försvarspropositionen med bred marginal och fastställde anslagsökningen till 10,2 miljarder kronor under den kommande femårsperioden 2016–2020.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Till grund för försvarssamtalen förra våren, och den överenskommelse som träffades, låg det underlag som överlämnades till försvarsminister Peter Hultqvist i december 2014 av dåvarande ÖB Sverker Göranson.

    I januari 2015 lämnades också ett kompletterande underlag till försvarsdepartementet, och där framgår det även att "Försvarets materielverk har lämnat stöd avseende kostnadsbedömningar av materielanskaffningar".

    I materialet, som består av både öppna delar och hemliga bilagor, redovisar Försvarsmakten kostnaderna för de satsningar man vill prioritera i det kommande försvarsbeslutet, bland annat handlar det om stora materialinvesteringar.

    SvD har tagit del av interna handlingar som visar i detalj hur försvarets ursprungliga prioriteringar såg ut.

    På ÖB:s lista finns bland annat halvtidsmodifiering av korvetter av Gävleklass för att förlänga livslängden, nya fordonsmonterade granatkastare, nya sensorer för undervattensbruk, ubåtsjakttorpeder, transportbåtar och nya sjömålsrobotar med mera.

    I försvarsbeslutet gjorde delvis andra prioriteringar, till exempel att Gotland skulle få fasta militära förband. Samtidigt grundas försvarsbeslutet på Försvarsmaktens ursprungliga beräkningar av materielkostnaderna.

    Försvarsbeslutet följs kontinuerligt upp både politiskt i den så kallade försvarsgruppen med partierna som står bakom överenskommelsen och i kontakter mellan Försvarsmakten och tjänstemän i försvarsdepartementet. Några officiella utvärderingar har inte gjorts, men enligt vad SvD erfar har det alltså visat sig att de ursprungliga beräkningarna inte håller. I stället blir det överlag dyrare än vad som sades från början.

    – Även om Försvarsmakten är dåliga på att räkna så finns det en logik i felräkningarna. Allt blir dyrare, säger en källa till SvD.

    Vid sidan av detta finns ytterligare osäkerhetsmoment i Försvarsmaktens framtida ekonomi. Även här handlar det om stora materielprojekt och risk för ökade kostnader.

    Den nya superubåten A26 ska enligt kontraktet levereras till ett fast pris på 8,6 miljarder kronor, inklusive uppgradering av två äldre ubåtar av Gotlandsklass. Om den kalkylen verkligen håller i slutändan är högst osäkert.

    Detsamma gäller prislappen för 60 Jas Gripen-plan av den nya E-versionen. Affären är värd nästan 36 miljarder kronor, men priset kan skjuta i höjden. Dollarkursen har gått upp från drygt sex till åtta kronor, men kontrakten på motorn från General Electric är inte valutasäkrade och enligt en interpellation från Allan Widman till försvarsminister Peter Hultqvist ska "valutarisken enligt avtalet tas av Försvarsmakten". Ytterligare ett problem är artilleripjäsen Archer. Redan i december 2013 kom beskedet att Norge hade hoppat av den gemensamma upphandlingen på totalt 48 pjäser. Nu drygt två år senare saknar halva den ursprungliga affären finansiering i storleksordningen upp till en miljard kronor.

    Frågan är vad som blir kvar av anslagshöjningen i försvarsbeslutet när alla materielprojekt är betalade.

    Försvarsmakten säger i en skriftlig kommentar till SvD att man inte har någon "information som tyder på någon form av fördyring" och hänvisar i övrigt till till att "den långsiktiga ekonomin" kommenteras vidare i budgetunderlaget i mars.

    Foto: TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X