Annons
X
Annons
X

Förre vd:n medger dålig affär

Vattenfalls köp av Nuon var en dålig affär, medger nu Vattenfalls dåvarande vd Lars G Josefsson.

Av TT
Det var inte bara Vattenfalls vd Lars G Josefsson och Øystein Løseth, Nuons dåvarande vd, som gladde sig åt affären. Maud Olofsson beskrev förvärvet som ett ”naturligt sätt att skapa större värden i Vattenfall”.

Det var inte bara Vattenfalls vd Lars G Josefsson och Øystein Løseth, Nuons dåvarande vd, som gladde sig åt affären. Maud Olofsson beskrev förvärvet som ett ”naturligt sätt att skapa större värden i Vattenfall”. Foto: EVERT ELZINGA

Men både han och styrelsen hävdar att de inte nåddes av varningar från regeringen.

Josefsson som var operativt ansvarig för köpet säger att han inte fick några varningssignaler om att affären var alldeles för dyr. Det fanns avvikande röster, men ”inget som var av den karaktären att det nådde” honom.

Att affären i efterskott visat sig vara dålig, är inget han sticker under stol med. Men det var ingen då som kunde ana att konjunkturen skulle dyka så häftigt och ändra förutsättningarna för affären, menar han. Även andra stora energibolag gjorde liknande för dyra köp, enligt Josefsson.

Annons
X

– Det fanns inte med i bedömningarna när man gjorde kalkylerna, så sett i det ljuset ser det i dag ut som en dålig affär, säger han.

Men i framtiden kan investeringen visa sig i en bättre dager igen, eftersom energimarknaderna är långsiktiga enligt Josefsson. Men att Vattenfall då skulle ha varit mer intresserat av tillväxt än lönsamhet tillbakavisar han.

Han säger att det fanns en bred politisk enighet om att Vattenfall skulle växa i Europa och han tycker nu att den politiska debatten långt senare blivit förvånansvärt hetsig.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Om man tittar på hela den internationella expansionen som vi gjorde på ett brett politiskt uppdrag, så har den varit oerhört värdefull för staten och skattebetalarna, säger han.

    Det anser han, även om en del affärer blivit närmast ett fiasko.

    – Ser du till helheten har det varit extremt bra, säger han.

    Johnny Bernhardsson, fackförbundet Unionens representant i styrelsen sedan 1995, berättar för Svenska Dagbladet (SvD) att inte heller de inte fick höra något om att Nuon skulle vara för högt värderat.

    – Det är ju olyckligt, säger han till tidningen.

    Tjänstemän på departementet varnade för att priset på 97 miljarder kronor var cirka 30 miljarder för högt. Informationen ska, enligt SvD, ha sänts till bland andra Dag Andresen som då arbetade i Vattenfalls koncernledning och Viktoria Aastrup som var statens representant i bolagets styrelse.

    Dåvarande styrelseordföranden Lars Westerberg har i en tidigare intervju med tidningen sagt att han inte kände till informationen.

    Flera uppgiftslämnare vittnar i SvD om internt motstånd i Vattenfall mot Nuon-affären redan när den gjordes 2009. En källa uppger anonymt att ledningen satte hård press på de ansvariga för förvärv på Vattenfall att få ihop kalkylerna så att priset på Nuon kunde motiveras och att det även inom Vattenfalls högsta ledning fanns avvikande röster.

    – Det konstiga var att alla visste att det var en katastrof, men att ingen sade något, säger källan till SvD.

    – Jag sade redan 2009 att priset på Nuon var något för högt jämfört med liknande affärer i kraftsektorn. Men det gick inte att se att affären skulle bli så här mycket sämre än väntat, säger Jakob Magnussen, analytiker på Danske Bank.

    Förklaringen är ett prisras på kol och utsläppsrätter, som tryckt ned värdet på Nuons gasanläggningar.

    Med dagens låga koldioxidpriser, till stor del förklarade av politiska beslut, är det enligt Magnussen bara i lägen där efterfrågan når toppar som det är lönsamt att framställa el med gas.

    – Detta kunde inte ha förutsetts när Vattenfall köpte Nuon.

    Andreas Kindahl, kreditanalytiker på Standard & Poor's, ger medhåll.

    – Många andra bolag har gjort stora investeringar i samma sektor runtom i Europa som har blivit i stort sett olönsamma, säger han.

    Vad gäller saken?

    I februari 2009 köpte statliga Vattenfall det holländska energibolaget Nuon. Priset, drygt 97 miljarder kronor, gjorde affären till den största kontantuppgörelsen i Sverige någonsin, och innebar att Vattenfall fick händerna på 3 miljoner europeiska el- och gaskunder, flera kol- och gaseldade kraftverk, samt vindkraft. Affären innebar dock att Vattenfalls skulder ökade kraftigt, samtidigt som sämre marknadsförhållanden gjorde det allt svårare att förvara det höga priset. Affären har i efterhand bidragit till att Vattenfalls finanser försämrats drastiskt.

    Hittills, efter fyra år, har Nuon kostat Vattenfall över 15 miljarder kronor i nedskrivningar, alltså rena förluster.

    Vattenfalls förvärv av Nuon är Sveriges dyraste kontantaffär. Vet du något om affären som kan vara intressant för SvD:s reportrar? Mejla SvD Näringsliv på tipsa@svd.se.

    LÄS HELA GRANSKNINGEN

    Läs även

    Stockholm TT

    Annons
    Annons
    X

    Det var inte bara Vattenfalls vd Lars G Josefsson och Øystein Løseth, Nuons dåvarande vd, som gladde sig åt affären. Maud Olofsson beskrev förvärvet som ett ”naturligt sätt att skapa större värden i Vattenfall”.

    Foto: EVERT ELZINGA Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X