Annons
X
Annons
X

Förödande med en stillsam livsstil

Trots nya kunskaper är vi i dag mer stillasittande än någonsin. Därför blir idrott och hälsa ett av skolans i särklass viktigaste ämnen och en av idrottslärarnas viktigaste uppgifter att inspirera till regelbunden fysisk aktivitet, skriver Dan Andersson, idrottslärare och författare.

Skolans utomhusmiljö bör locka till rörelse och erbjuda skateboardramper, tennisplaner, pingisbord, klätterväggar med mera, skriver Dan Andersson.

Skolans utomhusmiljö bör locka till rörelse och erbjuda skateboardramper, tennisplaner, pingisbord, klätterväggar med mera, skriver Dan Andersson. Foto: BERTIL ERICSON / TT

BRÄNNPUNKT | IDROTT

Vi vuxna måste föregå med gott exempel och i handling visa barn och unga hur motion och rörelse kan bli en naturlig del av livet.
Dan Andersson

Ny forskning visar att ett stillasittande liv har en direkt och brutal koppling till ohälsa, sjukdom och död i förtid. Insiktsfulla människor har dock länge känt till detta samband. Tänkaren Platon och den tidigare presidenten John F Kennedy är två som hörde till denna skara. Platon menade att brist på fysisk aktivitet ödelägger människors liv och Kennedy ansåg att god fysisk kondition är en förutsättning för ett välmående intellekt. Så rätt de hade; när vi joggar, krattar löv eller cyklar sker en mängd förändringar som bidrar till bättre hälsa och livskvalitet.

Trots all evidens kring nyttan med fysisk aktivitet är vi i Sverige mer stillasittande än någonsin. Vi sitter och sitter och sitter. Detta har fått förödande konsekvenser bland annat i form av att fler och fler drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa. En följd av detta är att allt fler riskerar att dö i förtid. Utöver det personliga lidandet vid livsstilsrelaterad ohälsa kostar den fysiska inaktiviteten samhället enorma belopp. Beräkningar tyder på att utgifterna för produktionsbortfall och sjukvårdskostnader, till följd av otillräcklig fysisk aktivitet, uppgår till flera miljarder kronor per år. Bara i Sverige!

Annons
X

Våra arbetsuppgifter blir allt mindre fysiskt krävande samtidigt som omgivningen i allt högre grad anpassas för att vi ska slippa anstränga oss: hissar, dörröppnare, spikpistoler. Vill vi så kan de flesta av oss helt undvika fysisk ansträngning under en arbetsdag. Detta står i skarp kontrast till hur de flesta hade det för bara en eller två generationer sedan.

I takt med att arbetet underlättas, åtminstone fysiskt, köper vi fler och fler prylar som ska underlätta livet på hemma-plan: automatiska gräsklippare, fjärrkontroller till lamporna och robotdammsugare. Även om det till viss del är klokt att göra det lättare för sig så kan denna uppfinningsrikedom ibland gå för långt. Vem behöver egentligen en batteridriven pepparkvarn med belysning?

Stillasittandet och bristen på fysisk aktivitet gäller inte bara vuxna utan också den yngre generationen. Det så kallade spontanidrottandet för barn och unga har minskat till förmån för mer organiserad idrott; fotboll spelas på torsdag klockan 16.30 och rider, det gör jag på lördag klockan 11. Aktiv utelek har ersatts av passiv innelek som ofta bara engagerar ena handen, framför datorn eller tv:n. Idrottsämnet i skolan har nedmonterats, bland annat genom att friluftsdagarna sedan 1994 inte längre garanteras någon tid över huvud taget.

Den tidiga selekteringen och specialiseringen inom den organiserade idrotten verkar öka. Tränare sorterar in barn och ungdomar i olika fack: ”Hon har verkligen talang” eller ”Han kan aldrig bli något”. Det finns en stor risk att talang blandas ihop med fysisk mognad och de som kommer in sent i puberteten riskerar att aldrig bli sedda, tappa intresset och sluta med idrott för all framtid.

För att komma till rätta med människors stillasittande och den problematik som följer i kölvattnet av underbelastning behövs insikt och förståelse om hur livsstilen påverkar oss. Men räcker det verkligen med information? Vet inte alla hur viktigt det är att röra sig? Målsättningen måste vara att skapa miljöer som uppmuntrar och lockar till rörelse. Här har många olika samhällsaktörer ett stort ansvar.

Idrott och hälsa är ett av skolans i särklass viktigaste ämnen och en av idrottslärarnas viktigaste uppgifter är att inspirera till regelbunden fysisk aktivitet. Tidtagarur och måttband borde kanske användas lite mer sparsamt? Kanske bör gymnastiksalarna göras tillgängliga på såväl raster som annan tid? Präglas lektionerna av rörelseglädje och av möjligheter att få prova olika aktiviteter ökar möjligheten att barnen hittar ”sin grej” och får ett livslångt intresse. Ämnet idrott och hälsa är i dag viktigare än någonsin och kan på allvar bidra till sunda levnadsvanor och högre livskvalitet. Hur ska det gå med folkhälsan om ett sådant ämne inte prioriteras?

Skolan har ett särskilt ansvar då vanor ofta grundläggs tidigt i livet. Utomhusmiljön bör locka till rörelse och erbjuda skateboardramper, tennisplaner, pingisbord, klätterväggar med mera. Undersökningar har visat att barn är mer aktiva om utomhusmiljön är kuperad, utmanande och lite ”stökig” i jämförelse med om den är överdrivet tillrättalagd. Och vem har bestämt att man alltid måste sitta ner i klassrummet? Kanske borde det finnas ståbord så att de elever som vill sträcka på benen under lektionen kan göra det?

Idrottsrörelsen har också ett stort ansvar. Det är viktigt att det första mötet med den organiserade idrotten blir positivt. Tillfredsställs behoven, kanske i form av lagom stora utmaningar, social gemenskap och en uppmuntrande omgivning, kommer barnen att skaffa sig vanor där fysisk aktivitet ingår som en naturlig del i vardagen. Samhällsplanerarna kan ta till sig forskning om att närhet till grönområden, i form av parker och promenadstråk, ökar människors benägenhet att vara fysiskt aktiva. Satsningar på att bygga ut gång- och cykelbanenäten är andra utmärkta sätt att få människor att låta bilen stå.

Men det största ansvaret vilar sannolikt på föräldrarna. Vi vuxna måste föregå med gott exempel och i handling visa barn och unga hur motion och rörelse kan bli en naturlig del av livet.

DAN ANDERSSON

fil mag i idrott, lärare i idrott och hälsa, författare, universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås i idrott med inriktning mot hälsa

Mer debatt om barn och idrott:

Ska föräldrar kunna portas från matcher?

svd.se
Annons
Annons
X

Skolans utomhusmiljö bör locka till rörelse och erbjuda skateboardramper, tennisplaner, pingisbord, klätterväggar med mera, skriver Dan Andersson.

Foto: BERTIL ERICSON / TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X