Annons
X
Annons
X

”Gör det enklare att avhysa vid illegala boplatser”

Med förhållandevis små justeringar av befint­lig lagstiftning – och med ett mer fokuserat sam­arbete mellan Polisen och Kronofogden – kan markägare att få ett fungerande äganderättsskydd, skriver chefsjurist Marie Öhrström.

(uppdaterad)
Avhysningar av EU-migranter
Den olovliga bosättningen på tomten Sorgenfri i Malmö revs i början av novem­ber i fjol.

Den olovliga bosättningen på tomten Sorgenfri i Malmö revs i början av novem­ber i fjol. Foto: Erland Vinberg/TT

DEBATT | LAGSTIFTNING

Reglerna är inte utformade för den situation vi bevittnar.

Nyligen överlämnade regeringens tiggerisamordnare, Martin Valfrids­son, sin utredning om utsatta EU-medborgare till den ansvariga minis­tern Åsa Regnér. Valfridsson uttryckte stark oro över att EU-­medborgarna olagligt bosätter sig i skjul, hus­vagnar eller tält på annans mark. För att komma

till rätta med detta har regeringen tillsatt en parallell utredning som ska lägga fram förslag till effek­tivare avhys­ning nu i maj. I denna artikel föreslår vi fyra punkter som anpassar och förenklar regel­verket.

Annons
X

Ett exempel på olovlig bosättning var tomten Sorgenfri i Malmö, som vi skrev om i SvD den 2 novem­ber 2015. Markägaren fick varken hjälp av Polisen eller Kronofogden och tvingades i slut­änden att betala 375 000 kronor för sanering av marken. Något som skapade stor debatt.

Äganderätten skyddas i vår grundlag. Att bosätta sig på annans mark är brottsligt och utgör egenmäktigt förfarande. Polisen har därför alltid rätt att ingripa mot boplatserna och det bör också prioriteras. Lagar och regler måste upprätthållas och gälla för alla som vistas i vårt land.

Som ett komplement till Polisen behöver mark­ägaren kunna vända sig till Kronofogden för att få hjälp att avlägsna boplatsen. Ju längre tid bosättningen pågår desto större skada i form av miljöbrott, sanitära olägenheter och störningar. I dag är reglerna för så kallad särskild handräckning inte utformade för den situation vi bevittnar. Vi föreslår följande justeringar.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    1. Undantag från kravet på id-uppgifter. Det är inte rimligt att det ska krävas att markägaren lämnar identitetsuppgifter om samtliga bosättare när det står klart att de utan lov bosatt sig på tomten. ­Sådana uppgifter kan i praktiken vara omöjliga för markägaren att samla in och det kan också förekomma hot och våld mot markägaren. Vi föreslår därför ett undantag från kravet på identifiering när ansökningen är uppenbart befogad, vilket oftast torde vara fallet när det handlar om olovliga bo­platser.

    2. Förenklad delgivning. Ett föreläggande om att flytta och ta med sig sin egendom ska kunna delges genom att svarandena informeras på lämpligt sätt, till exempel genom att Kronofogden sätter upp ett anslag i anslutning till den olovliga boplatsen.

    3. Lägre avgift. Kostnaden för att få ett beslut om särskild handräckning verkställt är 600 kronor per person som ska förmås flytta. Eftersom svaranden i många fall saknar betalningsförmåga är det ofta markägaren som får stå för kostnaderna. Det betyder att det kan bli mycket dyrt att få bort en olovlig bosättning som omfattar många personer. Kostnaden hos Kronofogden bör beräknas per ärende i stället för per motpart och det bör finnas ett maxbelopp för ansökningsförfarandet.

    4. Rätt att överklaga. Av rättssäkerhetsskäl bör det vara möjligt för en svarande att överklaga Kronofogdens beslut, lämpligen efter att avhysningen verkställts och bosättningen upphört.

    Med dessa förhållandevis små justeringar av befint­lig lagstiftning – och med ett mer fokuserat samarbete mellan Polisen och Kronofogden – kommer markägare att få ett fungerande äganderättsskydd. Att myndigheterna vältrar över ansvar och kostnader på enskilda medborgare kan inte tolereras.

    Marie Öhrström

    chefsjurist

    Fastighetsägarna Stockholm

    Marie Öhrström Foto: Orlando G Boström

    Annons
    Annons
    X

    Den olovliga bosättningen på tomten Sorgenfri i Malmö revs i början av novem­ber i fjol.

    Foto: Erland Vinberg/TT Bild 1 av 2

    Marie Öhrström

    Foto: Orlando G Boström Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X