Annons
X
Annons
X

Fler alternativ för barn är nödvändigt

Det är dags att göra det möjligt för föräldrar att själva ta hand om de minsta barnen en längre tid. Pengarna till detta finns redan, skriver Susanne Nyman Furugård och Christian Sörlie Ekström som i dag inleder ett nytt föräldraupprop.

Redan innan föräldrapenningen är slut sätts hälften av alla ettåringar på förskola och så gott som alla två- till femåringar är på förskola på dagarna, skriver artikelförfattarna.

Redan innan föräldrapenningen är slut sätts hälften av alla ettåringar på förskola och så gott som alla två- till femåringar är på förskola på dagarna, skriver artikelförfattarna. Foto: HASSE HOLMBERG/TT

BRÄNNPUNKT | FAMILJEPOLITIKEN

Jämställdheten skulle ta ett stort steg framåt i och med att man uppvärderar sådant arbete som kvinnor historiskt sysslat med.
Susanne Nyman Furugård och Christian Sörlie Ekström

Politikernas favoritfrågor inför valet – jobb, skola och jämställdhet – kan inte hanteras på ett hållbart sätt utan att man omprövar familjepolitiken, som kraftigt försämrar många barns möjligheter att klara framtida skola och jobb. Inte heller främjar den jämställdhet, eftersom den bygger på en vantolkning. Redan i dag är familjepolitiken en stor förlustaffär för samhället på drygt 50 miljarder kronor per år. Det visar vår rapport ”Familjepolitikens ekonomi 1.0” som inleder ett nytt föräldraupprop.

Från mitten av 80-talet har förskola varit den dominerande barnomsorgsformen i Sverige och omfattar i dag nästan alla barn, medan den tidigare vanligaste formen, barnomsorg av hemmaförälder, knappt förekommer alls numera. Redan innan föräldrapenningen är slut sätts hälften av alla ettåringar i förskolan och så gott som alla två- till femåringar är på förskola på dagarna. En uppväxt till stor del separerade från sina föräldrar.

Annons
X

Detta har åstadkommits med en familjepolitik som kraftigt subventionerat förskolan med allmänna medel (år 2012 i genomsnitt 10 328 kr/mån/barn) och gjort hemmabarnomsorgsalternativet mycket ogynnsamt ekonomiskt för föräldrarna (bland annat genom särbeskattning). Det främsta argumentet för denna politik har varit jämställdhet, vilket förespråkarna vantolkat som att kvinnor bara är värda något om de gör sådant som män historiskt ägnat sig åt, det vill säga att tjäna pengar.

Parallellt med denna utveckling men med 15-20 års eftersläpning, det vill säga uppväxttiden för den första stora kullen förskolebarn, har den psykiska ohälsan bland unga ökat markant. Och trendkurvorna för framtiden pekar åt samma håll, för alltifrån ätstörningar och mobbning till självskador och självmordsförsök.

En mängd forskning och undersökningar visar att det finns ett samband mellan barns brist på tid med sina föräldrar och hur de mår. Eftersom det är familjepolitiken som berövat barnen tiden, startar vi föräldrauppropet hallbarfamiljepolitik.nu där vuxna OCH barn redan nu kan rösta för en förändring och därmed sätta press på politikerna inför riksdagsvalet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Uppropet inleds i dag med publicering av rapporten “Familjepolitikens ekonomi 1.0”, som är den första sammanställningen i sitt slag av kostnaden för svensk familjepolitik. Rapporten är skriven av Susanne Nyman Furugård, journalist som arbetat med hållbar utveckling i näringslivet i över 20 år. Efter sommaren kommer en forskarantologi som på ett unikt sätt bekräftar att tidig separation, innan tre års ålder, mellan mor och barn allvarligt påverkar psykisk hälsa, hjärnans utveckling och inlärningsförmåga. Antologin är skriven av forskare från fyra nordiska länder: professor emerita Annica Dahlström, pedagogie doktor Erja Rusanen, psykolog Anne Brudevold, biolog Niels Arbøl, samt Christian Sörlie Ekström, som även är redaktör.

    Man kan naturligtvis diskutera hur stark kopplingen mellan familjepolitiken och psykisk ohälsa är, men rapporten visar att redan en mycket försiktig skattning på ett 10-procentigt samband ger en årlig förlust för samhället på drygt 50 miljarder kronor.

    Familjepolitiken går faktiskt back redan när de direkta kostnaderna för förskolan dragits av från skatteintäkterna. Räknar man sedan in indirekta och bikostnader – som ökad sjuklighet bland förskolebarn och deras föräldrar samt ökad psykisk ohälsa bland unga – försämras resultatet ytterligare.

    Rapporten visar också hur en hållbar familjepolitik skulle kunna se ut, där man i stället ger föräldrarna barnomsorgspengen på 10 328 kr/mån/barn och låter dem själva bedöma vilken barnomsorg som bäst passar deras barns behov, inklusive i hemmet. Den här reformen kostar inget, för pengarna finns redan i och med att alla barn garanteras förskoleplats och kommunerna måste avsätta pengar till det. Men resultatmässigt skulle denna politik ge en vinst på drygt 50 miljarder i stället för dagens förlust på minst lika mycket. En hållbar familjepolitik skulle därmed bidra med över 100 miljarder till de offentliga finanserna. För att inte tala om den mänskliga vinsten för barnen och deras föräldrar.

    Samtidigt skulle jämställdheten ta ett stort steg framåt i och med att man uppvärderar sådant arbete som kvinnor historiskt sysslat med – i stället för att som familjepolitikens försvarare säga att det inte har något värde – och därmed gör det mer intressant även för män. Med tanke på att genomsnittsinkomsten år 2012 låg på 23 475 kronor före skatt, torde Sveriges genomsnittliga tvåbarnsmamma/pappa knappast uppleva det som en ”fälla” att få 20656 kronor i månaden skattefritt och en möjlighet att ge barnen en stabilare uppväxt.

    SUSANNE NYMAN FURUGÅRD

    fyrabarnsmamma, författarinna till boken ”Värdera det ovärderliga – för en hållbar familjepolitik” (Recito 2010)

    CHRISTIAN SÖRLIE EKSTRÖM

    fyrabarnspappa, författare till boken ”Hur mår egentligen våra barn? (anomaR 2012)

    Debattartiklar om förskolan:

    Annons
    Annons
    X

    Redan innan föräldrapenningen är slut sätts hälften av alla ettåringar på förskola och så gott som alla två- till femåringar är på förskola på dagarna, skriver artikelförfattarna.

    Foto: HASSE HOLMBERG/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X