Annons
X
Annons
X

Fondexpert: "Det ringer många varningsklockor"

Söderberg & Partners dyra trygghetsfonder har allvarliga brister när det gäller informationen till spararna, säger en av Sveriges ledande fondexperter till SvD.

– Transparensen är urdålig, avgifterna är höga och avkastningen svag, säger fondexperten och tidigare statliga utredaren Stefan Engström.

SvD granskar Söderberg & Partners
Fondexperten och tidigare statliga utredaren Stefan Engström.

Fondexperten och tidigare statliga utredaren Stefan Engström. Foto: Anders Ahlgren

Som SvD tidigare har kunnat berätta har det funnits tveksamheter i hur pensionsbjässen Söderberg & Partners har utvärderat sina egna fonder.

SvD kan nu avslöja hur bolaget inte bara förskönar den historiska utvecklingen för de egna fonderna, man trixar också med jämförelseindex för att få fonderna att framstå i en bättre dager.

Ett exempel är hur Söderberg & Partners beskriver utvecklingen för en av sina populära trygghetsfonder, Trygghet 75. Fonden är en av de dyraste på fondmarknaden med en årlig avgift på 2,3–2,5 procent. Den totala fondavgiften kan i år väntas uppgå till cirka 500 miljoner kronor.

Annons
X

Men en hög avgift är inget problem om en god förvaltning kompenserar för den högre kostnaden. För att kunna avgöra kvaliteten behöver spararen något att jämföra med och i Trygghet 75 börjar problemen redan här: Fonden har inget officiellt jämförelseindex.

Det enda som sägs i fondens faktablad är att man ska ”maximera den långsiktiga avkastningen med hänsyn tagen till delfondens risknivå” samt ”bevara minst 75 procent av den högsta andelskursen på ett års sikt”.

Stefan Engström är ekonomie doktor i finansiell ekonomi och ordförande för den oberoende finansiella rådgivaren Agenta. Han var också utredare i den statliga utredningen ”Vägval för premiepensionen”. Han förklarar varför det är viktigt med ett relevant jämförelseindex.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det är för att kunna avgöra mervärdet i förvaltningen. Man behöver kunna jämföra fondens resultat med ett uppställt mål som också ska vara relevant för placeringsinriktningen. Det är lätt att redovisa en fin utveckling om man använder ett missvisande jämförelseindex, säger Engström.

    Söderberg & Partners har inga officiella jämförelseindex men däremot ”inofficiella” jämförelser som används i marknadsföringsmaterial. Här hävdas att relevant jämförelse för Trygghet 75 är ett index med 50 procent globala aktier och 50 procent svenska räntepapper.

    Med de förutsättningarna klarar sig Trygghet 75 ganska bra: Under fem år har fonden stigit med 31,4 procent mot 31,7 procent för jämförelseindex. Saken är bara den att fonden de senaste fem åren (2011–2015) haft en genomsnittlig aktieexponering på 87 procent. Dessutom anges att ”normal” aktieexponering är 100 procent.

    Det här ställer kvaliteten i Trygghet 75 i en annan dager. Ett globalt aktieindex har under fem år stigit med 60–70 procent. Fonden har också fått storstryk av ett antal globala aktieindexfonder, där fondavgiften är en bråkdel av Söderberg & Partners avgift.

    SvD frågar Söderberg & Partners produktutvecklingschef Walter Nuñez varför man väljer ett jämförelseindex med 50 procent aktier och 50 procent räntepapper om normal aktieexponering i fonden är 100 procent.

    – Vad vi menar med normal exponering är att om börsen tickar uppåt och det inte är några kriser så kan vi ta 100 procent aktieexponering. Men över lång tid så motsvarar risknivån i förvaltningen 50 procent aktier och 50 procent räntor, därför är det ett relevant index.

    Nuñez tillägger att han anser att förvaltningen ska utvärderas över längre tid än fem år.

    Men frågan kvarstår varför Nuñez anser att en fond med nästan 90 procent aktier ska jämföras med index som består av 50 procent aktier.

    – Jag tycker att frågan är felställd. Det du ska fokusera på är vilken riskexponering fonden har över lång tid. Om vi hade haft en fast exponering på 87 procent hade du haft rätt men vi har inte en fast exponering, säger Nuñez.

    Det visar sig också att Söderberg & Partners har en minst sagt liberal inställning till jämförelseindex. I årsberättelsen för Trygghet 75 för 2013 står att relevant index är Dow Jones Global Total Return, som består av 100 procent aktier.

    Sedan dess har man ändrat uppfattning och föredrar ett 50/50-index, trots att aktieexponeringen alltså är nära 90 procent och förvaltningsstrategin i fonden är densamma som 2013. Det här går stick i stäv med Finansinspektionens regler kring jämförelseindex.

    ”Om faktabladet för fonden ska innehålla en jämförelsenorm vid presentationen av fondens tidigare resultat, ska den historiska avkastningen åtminstone jämföras med samma jämförelsenorm", står det i myndighetens föreskrifter.

    Söderberg & Partners kommer dock undan regelverket eftersom man inte anger jämförelseindex i faktabladen utan endast i marknadsföringsmaterial.

    Söderberg & Partners resonemang kring jämförelseindex mynnar till sist ut i att man kan jämföra med alla möjliga index.

    – Eftersom det inte finns något perfekt index för denna typ av förvaltning så är det viktigt för oss att ta fram flera olika alternativ. Våra kunder diskuterar och väljer tillsammans med sin rådgivare den jämförelse som är mest relevant för dem, säger Walter Nuñez.

    Söderberg & Partners hantering av jämförelseindex och annan information får fondexperten Stefan Engström att reagera.

    – Det ringer många varningsklockor. Det anmärkningsvärda är att Söderberg & Partners utger sig för att vara en seriös utvärderare av fonder men de egna fondernas transparens avviker från branschstandard och praxis på ett oroväckande sätt, säger Engström.

    Många sparare har svårt att bedöma kvaliteten i en vanlig fond och i Söderberg & Partners fall blir det omöjligt, menar han. Elementär information, som flerårig historik i kombination med relevant jämförelseindex, saknas.

    – Transparensen är urdålig, avgifterna är väldigt höga och resultatet för fonderna är svagt men informationen som visar detta har varit svår för mig att hitta och då är jag ändå i branschen. Marknadsföringsmaterialet undertrycker riskerna och vilseleder därför lätt spararna. Det går stick i stäv med regelverk som tydligt poängterar vikten av transparens, säger Engström.

    Annons

    Fondexperten och tidigare statliga utredaren Stefan Engström.

    Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X