Annons
X
Annons
X

”Chefer som går in tar på sig kamikazeuppdrag”

Läkare kommer med tuff kritik mot NKS vårdplanering. Om drygt ett halvår kommer de första patienterna till Nya Karolinska i Solna. Men fortfarande saknas flera beslut om vilken vård som ska flytta dit och vad som måste utlokaliseras till andra sjukhus.

– Här byggs huset först och sedan bestäms innehållet. Det borde varit tvärtom, säger Yvonne Dellmark, ordförande för läkarföreningen på Karolinska Universitetssjukhuset.

Nya Karolinska
Yvonne Dellmark, ordförande för läkarföreningen på Karolinska Universitetssjukhuset.

Yvonne Dellmark, ordförande för läkarföreningen på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Tomas Oneborg

Det är mycket olöst trots att det är så lite tid kvar.

På onsdagen klockan 9 ska sjukhusdirektören på Karolinska, Melvin Samsom, möta pressen och berätta om den vård som ska bedrivas på NKS.

Planeringen är nu inne i sitt mest intensiva skede. Och snart måste den praktiska överflyttningen starta.

Annons
X

Ett gigantiskt logistiskt pussel måste läggas samtidigt som patienterna ska märka så lite som möjligt. Men alla pusselbitar finns inte, anser Läkarföreningen.

– Det är mycket olöst trots att det är så lite tid kvar. Det gäller vad som ska in i det nya sjukhuset, arbetssätt och hur vården ska organiseras. Men också den vård som inte ska med. Mycket ska flytta till andra sjukhus och till öppenvården, men det finns ingen färdig plan för det. Resten av sjukhusen måste ställa om men de vet ju inte vad som ska komma härifrån. Det vet vi ju inte ens själva, påpekar Yvonne Dellmark.

Andreas Ringman Uggla, produktionsdirektör på Karolinska, håller inte med.

– För 2016 är allt klart och för åren 2017-19 pågår planeringen som bäst och ska vara färdig inom ett halvår. Allt följer tidsplanen, säger han.

Akutmottagningens behandlingsrum. Foto: Tomas Oneborg

I det enorma investeringspaketet, som kostar en bra bit över 30 miljarder kronor, ska de andra stora akutsjukhusen som Danderyd, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus byggas om och byggas till.

Det ska bland annat bli nya akutmottagningar och nya operationsavdelningar. Dessutom ska ett helt nytt sjukhus byggas i södra Stockholm och så ska det bli flera specialistcentrum och närsjukhus.

Ska vi bygga upp en värdebaserad vård kring patienten måste man diskutera hela vårdkedjan, inte bara de få dygnen med högspecialiserad vård.

Det mesta borde ha stått klart redan nu, men en del har inte ens fått bygglov. Några viktiga investeringar är flera år försenade och kommer inte ens att stå klara när NKS i bästa fall är i full drift våren 2018. Generellt ska man inte vårdas mer än tre dygn på NKS. Sedan förväntas någon annan ta över, men hur den sammanhållna vårdkedjan ska se ut är inte klart.

– Ska vi bygga upp en värdebaserad vård kring patienten måste man diskutera hela vårdkedjan, inte bara de få dygnen med högspecialiserad vård, säger Yvonne Dellmark.

– Dessutom har man glömt att bygga ut primärvården som är basen i nätverkssjukvården. Det osäkra läget där mycket inte är i fas och arbetsmiljön är ansträngd gör att vi redan nu tappar specialister som inte ser sin framtid inom NKS.

Bristen på vårdplatser har vid några tillfällen under vintern varit så svår att det inte funnits en enda ledig vårdplats på något sjukhus i Stockholms län. Och detta utan stora utbrott av influensa och vinterkräksjuka.

Läkarföreningen på Karolinska har flera gånger protesterat mot den bristande planeringen och insynen.

Det har kommit nästan färdiga förslag där vi bara har kunnat påverka marginellt.

Yvonne Dellmark menar att processen varit styrd av sjukhusledningen och den speciella avdelningen för så kallad strategisk sjukvårdsutveckling och vårdproduktion med alla sina konsulter.

– Det har kommit nästan färdiga förslag där vi bara har kunnat påverka marginellt, säger hon.

Modellen i NKS showroom. Foto: Tomas Oneborg

Produktionsdirektören Andreas Ringman Ugglas bild är dock att det funnits en djup och lång facklig samverkan sedan 2012.

Redan 2004 bestämdes att NKS ska dela in vården i teman i stället för specialiteter och kliniker. Det blir exempelvis teman som Hjärta-Kärl, Barn och Kvinnosjukvård.

– Det finns fördelar för forskningen med tematisk vård men modellen med specialiteter är bra för vården. Utbildningen av specialistläkare är uppbyggd efter det och alla andra sjukhus, både nationellt och internationellt, har samma uppdelning. Nu finns risken att forskningen styr hur patienten ska behandlas snarare än patientens egentliga behov, anser Yvonne Dellmark.

Nu finns risken att forskningen styr hur patienten ska behandlas snarare än patientens egentliga behov.

En annan svår utmaning är att effektiviseringskravet på två procent ska gälla även under åren som Karolinska ställer om till det nya.

– Det är omöjligt att strama åt ekonomin ytterligare samtidigt som vi ska rekrytera, utbilda och behålla personal för ett nytt vårduppdrag och klara en omorganisation med en ny struktur i nya lokaler. Det finns ingen industri som skulle förväntas klara det, chefer som går in i det tar på sig ett kamikazeuppdrag, säger Yvonne Dellmark.

På kort tid måste också personalfrågorna lösas. Redan nu leder personalbristen till flera hundra stängda vårdplatser, att man tvingas ha hyrläkare på KS-akuten i Solna och att akuten i Huddinge hotas med vite för att väntetiderna är för långa.

– Det blir tufft att vända på när man inte har kvar pengar till fortbildning och inte löst utbildningsfrågorna för de delar av vården och de vårdval som flyttas ut.

Annons
Annons
X

Yvonne Dellmark, ordförande för läkarföreningen på Karolinska Universitetssjukhuset.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 3

Akutmottagningens behandlingsrum.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 3

Modellen i NKS showroom.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X