Annons
X
Annons
X

Flyktingsmuggling bör straffas hårdare

En brottslig smugglingsverksamhet som omsätter miljarder ligger bakom att så många flyktingar tar sig till Sverige. Det är inte rimligt. Sverige måste på allvar bekämpa människosmugglingen, skriver Henrik Sundström (M), advokat med många års erfarenhet av flyktingärenden.

Interiör på Migrationsverket i Stockholmsförorten Märsta. Migrationsverkets nya prognos är att preliminärt 95 000 personer kommer till Sverige nästa år.

Interiör på Migrationsverket i Stockholmsförorten Märsta. Migrationsverkets nya prognos är att preliminärt 95 000 personer kommer till Sverige nästa år. Foto: MAJA SUSLIN/TT

BRÄNNPUNKT | FLYKTINGAR

Smugglingen innebär egentligen att möjligheten att kunna söka asyl i Sverige styrs av pengar, och inte av skyddsbehov.
Henrik Sundström

I dagens debatt förs en livlig diskussion om vad det kan vara som lockar så många till Sverige. Det finns många tankar och teorier om detta.

Skillnader i hur länder tillämpar asylrätten kan naturligtvis ha effekt på hur attraktivt det är att söka asyl i olika länder, men detta ska inte överdrivas. En stor andel av flyktingarna från krigets Syrien kom hit även medan Sverige regelmässigt gav tillfälliga uppehållstillstånd. Tanken att en afghansk bonde eller somalisk fiskare skulle välja asylland efter att först ha gjort noggrann kontroll av de senaste reglerna för dagpenning och EBO ter sig närmast löjeväckande.

Annons
X

När det gäller Sveriges bedömning av skyddsbehov, så har vi tvärtemot vad många svenskar tycks tro också bland den striktaste tolkningen i Europa. Enligt UNHCR:s statistik är det till exempel mer än dubbelt så svårt att få en flyktingförklaring (den högsta graden av internationellt skydd) i Sverige än i Danmark.

Varför kommer det då så många asylsökande till Sverige? En i debatten nästan helt förbisedd faktor är de nätverk eller ligor som organiserar smugglingen av asylsökande. Det är i mångt och mycket på deras villkor som smugglingen sker, inklusive valet av destination. Ur en människosmugglares perspektiv är Sverige mycket attraktivt. Vi har bland Europas lägsta straffsatser för dessa brott. Detta leder i sin tur till att risken för att åka fast är minimal. Brottet människosmuggling saknar ju i egentlig mening brottsoffer. Ingen i brottets närhet har något naturligt intresse av att tala med polisen om saken, vilket gör det svårt att utreda. Den realistiska möjligheten att kunna lagföra någon är genom att använda tvångsmedel, som till exempel avlyssning. Dock är straffsatserna för brottet så låga att tvångsmedel sällan eller aldrig kan komma ifråga.

Människosmuggling är ett ämne som väcker känslor. Somliga menar att det är tveksamt om det över huvud taget är att anse som ett brott, åtminstone i moraliskt hänseende. Den debatten är numera i stort sett irrelevant, åtminstone ur ett nationellt perspektiv. Sedan femton år finns en FN-konvention om transnationell brottslighet som kriminaliserar människosmuggling. Sverige som stat har därmed en folkrättslig skyldighet att vidta verkningsfulla åtgärder för att bekämpa de ligor och nätverk som mot betalning smugglar flyktingar. Dagens lagstiftning är uppenbarligen för svag för att vi ska kunna anses fullgöra denna skyldighet, och Sverige bryter därigenom mot internationell rätt.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ur ett globalt rättviseperspektiv ter sig människosmugglingen egentligen inte heller som något önskvärt. Den innebär egentligen att möjligheten att kunna söka asyl i Sverige styrs av pengar, och inte av skyddsbehov, så länge de flesta andra vägar är stängda.

    Samhället måste bestämma sig för om människosmuggling är en önskvärd verksamhet eller inte, och sedan dra konsekvenserna av det ställningstagandet. I dag är människosmuggling förvisso kriminellt, samtidigt tycks den i mångas uppfattning vara en integrerad del i en legitim skyddskedja, som ett slags nödvändigt ont. Smugglingen är både utgångspunkt och förutsättning för det som huvudsakligen diskuteras i migrationspolitiken, allt ifrån Migrationsverkets prognoser till vilken sort skyddsskäl som ska beaktas. Utan människosmuggling skulle de flesta av dessa diskussioner vara rent akademiska. Smugglingen har blivit ett närmast underförstått conditio sine qua non för det migrationspolitiska ställningstagandet hos de flesta.

    Från en utgångspunkt är detta rimligt. Sverige har en ovillkorlig folkrättslig skyldighet att pröva en asylansökan, oavsett hur den skyddssökande har tagit sig hit. Att någon har använt smugglare för att ta sig till Sverige får naturligtvis inte heller spela in vid bedömningen av skyddsskälen i sig. Men att därmed komma till slutsatsen att samhället måste tolerera den brottsliga verksamheten vore ett logiskt felslut.

    Den svenska migrationspolitiken behöver en nystart. Dagens ordning som förutsätter en brottslig smugglingsverksamhet i miljardklassen är inte rimlig. Människosmugglingen måste bekämpas med krafttag och bringas ner till noll eller strax där intill. I stället behöver vi bygga ut de lagliga och reglerade vägarna in i Sverige och EU, med exempelvis UNHCR:s kvotflyktingsystem som grund. Fördelarna med detta är flera. Den viktigaste är att vi kan rikta vårt asylmottagande till de flyktingar som har det största skyddsbehovet, snarare än dem med störst resurser. När dessa flyktingar anländer är deras rättsliga status redan klarlagd, vilket gör att vi kan avvara större delen av dagens kostsamma system för asylmottagande. Det ger också en helt annan möjlighet för samhället att i förväg planera och reglera mottagandet, till fördel för både samhället och den enskilde flyktingen.

    Den fria arbetskraftsinvandringen är en av de viktigaste liberala reformerna i Sverige i modern tid. Vi måste alla hjälpas åt att bevara och bygga vidare på ett Sverige som ett öppenhetens och toleransens land. Bara så bygger vi en långsiktigt hållbar ekonomi, och inte minst viktigt, ett långsiktigt hållbart samhällsklimat. Det innebär att vi måste ta människors oro för dagens situation på allvar och leverera nya och relevanta lösningar på dessa problem.

    HENRIK SUNDSTRÖM (M)

    förbundsordförande för Moderaterna i Bohuslän och advokat med många års erfarenhet av flyktingärenden

    Fotnot: Conditio sine qua non är latin och betyder ”ett oeftergivligt villkor”.

    Mer debatt om invandring:

    Läs även

    Annons
    X

    Interiör på Migrationsverket i Stockholmsförorten Märsta. Migrationsverkets nya prognos är att preliminärt 95 000 personer kommer till Sverige nästa år.

    Foto: MAJA SUSLIN/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X