Annons
X
Annons
X

Flyktingmiljarder till sporthallar och pensioner

Det skiljer sig stort vad de kommuner som fick mest av regeringens flyktingmiljarder lägger pengarna på, visar SvD:s kartläggning. Pengarna går till skola och socialtjänst – men även renoveringar av sporthallar och pensionsavbetalningar. Timbro är kritisk till för vag styrning och att ingen uppföljning ska göras.

(uppdaterad)
Svenskt flykting­mottagande

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

– Vi känner oss som tomtemor och tomtefar!

Så reagerade Hedemorapolitikerna Kristina Lundgren (C) och Ulf Hansson (S) efter beskedet i november om att kommunen tilldelas 59,1 miljoner av de 9,8 miljarder som regeringen beslutat att landets kommuner får för att täcka kostnader för flyktingmottagandet.

Nu ska Hedemora besluta om hur pengarna ska användas. I planen ligger, förutom satsningar på exempelvis språkstödjare och SFI, även iordningsställande av en is för att lära barnen åka skridskor. Därtill kan avbetalningar på pensionsskulden komma att göras.

Annons
X

– Det blir troligen överskott och då betalar vi av en del av pensionsskulden för att få mer pengar till välfärd och integration. Så resonerar vi, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Hansson (S).

SvD har gått igenom vad tjugo av de kommuner som fått mest pengar sett till kommunstorlek lägger flyktingmiljonerna på. Totalt har kommunerna, som i snitt har runt 9 000 invånare, fått 729 miljoner i tillfälligt statsbidrag.

I regeringens riktlinjer står att pengarna får "användas för bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin". Tyglarna är med andra ord rätt fria.

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Gemensamt för kommunerna är att de säger att pengarna gör stor nytta och att bidraget täcker upp stora delar av deras extra kostnader. Men hur de använder dem skiljer sig åt.

    De flesta lägger pengar på att förstärka skola, socialtjänst och att bygga stödboenden och utslussningslägenheter. Även arbetsmarknadsåtgärder och SFI satsas det på. Dessutom planeras en lång rad integrationsprojekt. Klart är även att lokalt föreningsliv får en relativt stor del av pengarna.

    Hultsfreds kommun i Småland får 67 miljoner, vilket gör stor skillnad, enligt kommunalrådet Lars Rosander (C).

    – Vi avser att anställa 15 personer inom skola och barnomsorg. Det är mycket för en kommun med knappt 14 000 invånare, säger han.

    "Det är helt sjukt ju! Det måste vara fel. Vad ska vi göra med dem?” Det var första reaktionen från Östra Göinges kommunalråd Patric Åberg. De 60 miljonerna kommer att gå till stärkt integration och att få fler i arbete. Men också att få ner kostnader på sikt.

    – För oss, som redan gjort mycket, blir det nästan orimligt att göra av med allt på ett år, säger Patric Åberg och lägger till:

    – Det kan bli så att vi betalar av på pensionsskulden om vi gör ett plusresultat med de här pengarna.

    Östra Göinge och Hedemora är inte ensamma om planer på att betala av skulder med flyktingpengarna. Kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic (S) i Borgholm har också planerat skuldavskrivning för en del av sina 50 miljoner.

    – Sedan går en stor del till integration, men också övriga kärnverksamheter, säger han.

    En idrottshall är utmärkt för integration

    Bo Wallströmer, kommunchef i Ljusnarsberg, säger att kommunen, förutom integrationssatsningar, tittar på att renovera en idrottshall. Han poängterar att de får göra vad de vill med pengarna.

    – En idrottshall är utmärkt för integration, menar han.

    Men flera kommunföreträdare vänder sig starkt emot att flyktingpengarna går till annat än själva mottagandet.

    – Nej, de ska inte slängas in i ett mörkt hål, tanken är att de ska användas till de ändamål de kommit till för. De ska inte börja täcka upp andra kostnader, säger exempelvis Harry Rantakyrö (S) i Pajala.

    Flera kommunpolitiker menar ävenatt pengarna kan minska motsättningarna. För politikerna i Valdemarksvik har det varit viktigt att även vanliga medborgare ska märka av pengarna.

    – Det finns ett motstånd hos en del mot flyktingmottagandet, det är viktigt att göra sådant så att medborgarna känner att de får nytta av mottagandet, säger Erland Olauson (S) i Valdemarksvik.

    Marino Wallsten (S) i Fagersta håller med.

    – Man behöver inte ställa verksamheter mot varandra nu, säger han.

    Regeringen kommer inte att följa upp hur kommunerna använder pengarna. Det blir upp till revisorerna i varje enskild kommun. Jesper Ahlgren, chefsekonom på Timbro, menar att det är riskabelt att styrningen är så pass vag.

    – Rimligen bör pengarna användas till att klara den akuta situationen. Det är så de har sålts in, säger han.

    Jesper Ahlgren menar att satsningen visar på att regeringen "vill få ut mycket pengar så snabbt som möjligt” till kommunerna:

    – Då försvinner mycket i fel satsningar.

    Som att betala av pensionsskulder?

    – Ja, det var inte det pengarna var avsedda till.

    Fredrik Olovsson (S), ordförande i finansutskottet, är av en annan uppfattning. Han påpekar att statsbidragen ska ses som en kompensation från staten för de kommuner som har haft stora kostnader.

    – Vad man har avstått från är väldigt individuellt. Det kan vara alla möjliga saker som man nu tycker att man vill använda pengarna till.

    Annons
    X
    Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X