Annons
X
Annons
X

Fler vill rädda världen – och tjäna pengar

Trenden med socialt entrepenörskap – affärsmässiga lösningar på sociala problem – sprider sig till allt fler områden. Biståndssektorn och kommunal förvaltning är numer spelplan för nytänkande entreprenörer. Men ännu vet ingen hur väl det fungerar.

Den klassiska bilden av en social entreprenör är den drivna medborgaren som vill lösa ett samhällsproblem – och leva på att göra det: Genom att sälja rättvist producerade kläder, tillverka vattenreningsapparater eller ta tillvara funktionshindrades kompetens. Men nu sprider sig samma grundtanke till fler sektorer än näringslivet och organisationsvärlden. Förebyggande insatser inom kommuner och utvecklingsbistånd är två aktuella exempel, där skattepengar satsas på verksamheter som ska bära sig ekonomiskt.

De senaste åren har intresset för så kallade sociala investeringsfonder varit enormt bland svenska kommuner, landsting och regioner. Det är fonder som ska användas för nytänkande, samhällsenteprenöriella lösningar på gamla problem.

Ett 50-tal kommuner har startat något slags social investeringsfond. Och minst lika många ligger i startgroparna, säger Ingvar Nilsson, en av pionjärerna och förespråkarna för kommunala sociala investeringar

Annons
X

– Intresset exploderade efter en rapport på ämnet härom året, säger Ingvar Nilsson.

Enligt en enkätundersökning från SVT:s Rapport förra året har redan omkring en miljard skattekronor investerats.

Det svenska upplägget skiljer sig från förebildsländerna Storbritannien och USA. Där låter kommunerna ofta entreprenörer ta en del av de ekonomiska riskerna – och vinsterna. I de svenska fonderna är det kommunens egna pengar som bekostar projekt.

Uppläggen kan se olika ut. I regel ”lånar” man ur den befintliga budgeten och investerar i sådant som förväntas ge vinster på lång sikt, som projekt för att hjälpa barn som inte klarar av skolan eller att motverka ungdomsarbetslöshet.

Det är inte bara entreprenörer som drömmer om att bli rika på att rädda världen. Bland filantroper och riskkapitalister kallas det ”impact investing”, när man investerar sina pengar i företag eller fonder som både har krav på ekonomisk avkastning, och ska lösa ett samhällsproblem. Det är ett begrepp som uppstod för omkring fem år sedan och nu nått buzzordsnivå.

Också inom det europeiska utvecklingsbiståndet slussas mer och mer pengar över till impact investing-liknande projekt. I Sverige sker det via Swedfund, ett statligt riskkapitalbolag för investeringar i fattiga länder, och genom det som på Sida kallas ”business for development”, olika projekt för att involvera näringslivet i utvecklingsarbetet. Ingen av idéerna är nya men mängden pengar som går dit har ökat kraftigt de senaste åren.

Bert-Ola Bergstrand har tidigare forskat på socialt entreprenörskap och är nu själv i branschen, som grundare av Socialt kapital forum. Har pekar på tre skäl till att trenden – han kallar det ”den sociala vågen” – har vuxit sig stark:

• Krisande finansmarknader.

• Hög medvetenhet om tillståndet i världen.

• Digitaliseringen.

Just digitaliseringen har skapat nya plattformar för både idéarbete och finansiering. Så kallad crowdfunding, när finansieringen kommer från många enskilda människor, snarare än några få riskkapitalister, har visat sig vara som gjort för sociala entreprenörer.

Fortfarande vet forskningen ganska lite om socialt entreprenörskap i offentliga verksamheter. Flera forskningsprojekt pågår, i bland annat Sundsvall och Örebro och Umeå. I Umeå följer universitetet kommunens sociala investeringsfonder. Den givna frågan är: fungerar det?

– Det pågår mycket forskning både i Sverige och internationellt, men det är för tidigt att säga något, säger professor Lennart Nygren vid institutionen för socialt arbete.

Hans forskningsgrupp räknar med att publicera sina första resultat i slutet av 2014.

Klart är att entusiasmen bland Sveriges kommuner tycks stor. De kommuner som haft förslag om sociala investeringslösningar uppe men avslagit dem, har oftast gjort det med hänvisning till budgettekniska problem, inte för att det inte funnits stöd för själva idén.

LEONARD WALLENTIN

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X