Annons
X
Annons
X

Fler med adhd ska få bättre stöd

Nu gör vi en gemensam ansträngning att bredda kunskapen för att fler barn och vuxna med adhd ska få en bättre fungerande vardag, skriver fyra myndighetsdirektörer. Elevhälsan får en särskild informationssatsning.

Av hundra skolbarn beräknas fem ha adhd, enligt studier från olika delar av världen. Det betyder ett eller ett par barn i varje klass, skriver artikelförfattarna.

Av hundra skolbarn beräknas fem ha adhd, enligt studier från olika delar av världen. Det betyder ett eller ett par barn i varje klass, skriver artikelförfattarna. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

BRÄNNPUNKT | MYNDIGHETER SATSAR

Inga barn eller vuxna med adhd ska behöva gå miste om stöd- och behandlings-insatser och vid behov läkemedels-behandling.
Lars-Erik Holm, Catarina Andersson Forsman, Måns Rosén, Sofia Wallström

Få diagnoser har orsakat sådana stormar som adhd. Psykiatrin har sedan förra sekelskiftet präglats av en dragkamp mellan olika skolor med skilda synsätt på hur psykiska symtom ska betraktas och behandlas. Följden blev att barn med uppmärksamhetssvårigheter som uppträdde samtidigt eller i olika variationer tillsammans med impulsivitet och överaktivitet betraktades som ouppfostrade. Det stora genomslaget för diagnosen adhd, eller Attention Deficit Hyperactivity Disorder, kom först på 2000-talet.

I dag finns tillräckligt samförstånd och vetenskapligt underlag för att fyra myndigheter gemensamt ska ställa sig bakom ett samlat kunskapsstöd i frågor som rör behandling, läkemedel, läkemedelssubventioner, informations- och utbildningsmaterial om adhd. Dessutom har områden som är i behov av mer forskning ringats in, eftersom det fortfarande behövs mer kunskap till exempel om behandlingseffekter på lång sikt.

Annons
X

Adhd går inte att bota. Det är en funktionsnedsättning som man har hela livet, men det går att lindra symtom och höja funktionsförmågan. Inga barn eller vuxna med adhd ska behöva gå miste om stöd- och behandlingsinsatser och vid behov läkemedelsbehandling, som kan skapa en bättre fungerande vardag.

Med tidiga insatser går det även att förhindra att tillkommande problem som exempelvis humörsvängningar och stresskänslighet växer sig stora, vilket kan ha stor betydelse för hur livet utvecklas.

Den första bedömningen av ett barn görs ofta av andra än specialister, och av andra skäl än att upptäcka adhd. För att förskola, skola, socialtjänst och primärvård ska få bättre redskap att uppmärksamma problem som tyder på adhd innehåller det nya kunskapsstödet exempelvis råd om vilka pedagogiska och psykosociala insatser som är lämpliga att erbjuda. Vi gör en särskild informationssatsning för elevhälsan eftersom det där finns en unik möjlighet att upptäcka barn med adhd då barn tillbringar hela sin uppväxt i skolan.

Om stöd och anpassning av miljön inte räcker bör en läkare med barnmedicinsk eller barnpsykiatrisk respektive vuxenpsykiatrisk kompetens tillsammans med en psykolog med adekvat kompetens göra en utredning om adhd.

Adhd är i dag ett av de vanligaste tillstånden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Av hundra skolbarn beräknas fem ha adhd, enligt studier från olika delar av världen. Det betyder ett eller ett par barn i varje klass.

Myndigheternas mål är att höja kvaliteten på insatserna för att säkra en jämlik vård och omsorg var i landet man än bor. Vi vet att det i dag finns stora skillnader mellan landstingen till exempel i förskrivningen av läkemedel vid adhd.

I kunskapsstödet finns bedömningar om vad utredningarna bör innehålla och vad man bör ta ställning till i samband med att en diagnos ställs. Först när diagnosen är fastställd bör läkemedelsbehandling erbjudas. En viktig del i utredningen är att noga överväga om det finns andra orsaker till svårigheterna, och hur de i så fall bör hanteras i förhållande till varandra. Många med adhd har flera psykiatriska tillstånd eller syndrom. Det är vanligt med adhd och samtidig depression, ångest, bipolaritet, autism eller missbruk.

För den som har adhd är det viktigt att hitta fungerade strategier för sociala sammanhang, nära relationer, skola eller arbete. Fördjupad kunskap om vad adhd innebär kan vara till stor hjälp, också för att lyfta fram styrkor och positiva egenskaper.

Omkring 2,5 procent av den vuxna befolkningen har adhd, och allt fler får i dag diagnosen som vuxna. Det finns dock en stor variation i symtombild och svårighetsgrad mellan olika personer med adhd, så det är viktigt att insatser anpassas efter individuella behov. Patienten har rätt att få vara delaktig i planering och utformning av de stöd och den behandling som erbjuds. Om det är ett barn så gäller detta även barnets föräldrar.

För föräldrar är det ofta en lättnad att förstå att adhd inte rör sig om bristande uppfostran. Men för att kunna bemöta sitt barn på ett bra sätt behöver man vanligen lära sig mer, till exempel med hjälp av föräldrautbildning. Detta kan även göra det enklare att handskas med de situationer som uppstår i familjen.

Kunskap är grunden till all behandling. Nu gör vi en gemensam ansträngning att bredda kunskapen för att fler barn och vuxna med adhd ska få en bättre fungerande vardag.

LARS-ERIK HOLM

generaldirektör, Socialstyrelsen

CATARINA

ANDERSSON FORSMAN

generaldirektör, Läkemedelsverket

MÅNS ROSÉN

professor och direktör för Statens beredning för medicinsk utvärdering

SOFIA WALLSTRÖM

generaldirektör, Tandvårds- och läkemedels- förmånsverket

Annons
X

Av hundra skolbarn beräknas fem ha adhd, enligt studier från olika delar av världen. Det betyder ett eller ett par barn i varje klass, skriver artikelförfattarna.

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X