Annons
X
Annons
X

Fler barn med flykttrauma behöver psykisk vård

Stress, panikångest och självmordstankar. Ensamkommande barn som söker hjälp hos BUP i Stockholm har dubblerats på bara något år. Nu finns en oro om att förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd kommer att förvärra läget.

– Fler kommer att behöva hjälp, säger Mikael Billing, enhetschef vid BUP.

Svenskt flykting­mottagande
Mikael Billing, enhetschef vid BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin.

Mikael Billing, enhetschef vid BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin. Foto: Lars Pehrson

Ett paket näsdukar ligger på bordet i ett av samtalsrummen på den asylpsykiatriska enheten för asylsökande barn och unga i Stockholm.

Näsdukarna håller på att ta slut.

I rummet mittemot finns tuschpennor och vita blanka papper. På väggen sitter färgglada teckningarna uppe med tejp.

Annons
X

– Det kan vara lättare att börja prata om barnet får måla lite samtidigt, säger Mikael Billing, enhetschef och psykolog på asylenheten inom Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP i Stockholm.

I takt med att fler ensamkommande barn kommit till Stockholm har fler sökt hjälp för självmordstankar, ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Eller andra reaktioner på svåra trauman.

Antalet ensamkommande barn hos BUP i Stockholms län mer än dubblerades från 2014 och 2015, från 143 till 321 unga. I december 2015 hade BUP Stockholm sin största våg av nya ensamkommande barn. Då kom det nästan 60 nya patienter på en månad.

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Bara hittills i år har 246 ensamkommande barn sökt hjälp hos BUP i Stockholm.

    – Vi ser att det finns ett ökat behov av att få hjälp. I dag har vi de resurser som krävs, men vi räknar med att det kommer bli fler som kommer behöva hjälp om fler får avslag på sin asylansökan, säger Mikael Billing.

    Regeringens skärpta migrationsregler innebär att tillfälliga uppehållstillstånd börjar gälla även för ensamkommande barn. Förslaget har inte röstats igenom i riksdagen, men tanken är att det ska bli verklighet till sommaren.

    Dessutom försvinner möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter.

    – Det är en stor grupp som tidigare fått uppehållstillstånd på de grunderna. Särskilt ömmande omständigheter kan också handlar om svårt sjuka barn, säger Sophia Öhvall Lindberg, presstalesperson på Migrationsverket.

    För ensamkommande i Sverige fick 88 procent beviljat uppehållstillstånd 2015. Den siffran kommer med stor säkerhet att förändras.

    – Det kommer bli en situation där många ungdomar kommer reagera och vi räknar med att detta kommer öka hjälpbehovet, säger Mikael Billing.

    – Ett utvisningsbeslut aktiverar många känslor, som ångest och oro inför framtiden. En känsla att allting varit förgäves.

    Du tycker att förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd för barn är en dålig idé?

    – Ja. Vi ser tydligt hur oron och ångesten i samband med beslut eller avslag påverkar den psykiska hälsan.

    Ungefär 90 procent av de nya patienterna inom BUP Stockholm är pojkar. Främst i åldrarna 14-17 år. De flesta barn som gjort ett första besök hos BUP har sökt sig till akuten.

    – När det gäller akutbesök handlar det ofta om att de uttryckt att de inte vill leva längre, tänker skada sig själv, eller har skadat sig själv.

    Mikael Billing tycker samtidigt att det är viktigt att inte se barnen som en homogen grupp och att varje barns situation är unik på sitt sätt.

    – De är olika individer det handlar om. Men de som mår allra sämst mår väldigt dåligt och det är de som vi vill hitta och hjälpa. Ju tidigare vi kan gå in och hjälpa desto större chanser har vi att lyckas.

    Mikael Billing ger exempel på barn där man lyckas häva ett apatiskt tillstånd, där barnet först slutat både prata och äta.

    Flera av barnen bär med sig svåra trauman där våld i hemmet och i hemlandet satt djupa spår.

    – Upprepade svåra trauman är ofta orsaken. Det kan vara så att man sett saker i hemlandet eller blivit utsatt för övergrepp. Eller både och. Vi kan se att posttraumatisk stress är en diagnos som förekommer ganska ofta.

    PTSD kan innebära sömnsvårigheter, minnessvårigheter, självanklagelser och skuldkänslor.

    De som mår riktigt dåligt, blir de någonsin hela igen?

    – Ja, det tror jag. Men det är ett komplext fält. Det handlar exempelvis om hur de blir omhändertagna i samhället i stort och vilka möjligheter de får. Om man trivs i skolan eller har ett bra boende.

    När man inte får hjälp för sina psykiska bekymmer så riskerar de att förvärras. Det gäller alla.

    – Därför är tidiga insatser viktiga, säger Mikael Billing.

    Mikael Billing, enhetschef vid BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin.

    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2
    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X